IF Metall

2.2.1. Globalisering - Hot eller möjlighet

Globaliseringen ses av IF Metall främst som en utmaning. Konkurrensen på världsmarknaden anses ha ökat. Detta sägs tillsammans med utvecklingen inom teknik och kommunikationer och en ekonomisk och finansiell avreglering ha lett till att företag med verksamhet i länder med höga löner börjat konkurrera alltmer med företag i länder med låga löner. För att bemöta detta flyttar företag sin tillverkning eller omstrukturerar den för att minska beroendet av fast anställda. Arbetsmarknaderna världen över blir därför allt mer informaliserade genom att allt fler arbeten görs av visstids- eller kontraktsanställda eller bemanningsföretag. Detta leder till att existerande arbetsrättsliga system utmanas eftersom deras traditionella bas försvinner.130

Ytterligare en mycket allvarlig utmaning som har sin grund i konkurrensen är att företag alltmer spelar ut arbetstagare i olika länder mot varandra för att få till stånd arbetsrättsliga försämringar. Det vill säga det som Trollhättan-Rüsselheim är ett exempel på.131 Även från ett maktperspektiv får företagens internationalisering konsekvenser. Andra länders fackliga traditioner och regler förändrar de formaliserade påverkansmöjligheterna samtidigt som avstånd samt språkliga och kulturella skillnader gör det svårare att få information om företagets verksamhet och att ha kontakter med ledningen.132

Förbundet definierar sina motståndare som främst företag och nyliberala politiker världen över. Till viss del nämns en ideologisk sida av globaliseringen.133

130

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 4, 9, 15f, 18, 26; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 3; Alla vi industriarbetare, 2006; s. 10-13, 122

131

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 30f; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 5

132

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 26f

133

Om man sätter in förbundet i tabellen över utmaningar orsakade av globaliseringen så ser det ut på följande sätt:

Lokal/Nationell Regional Internationell/Global

Sysselsättning

• Växande

informalisering av arbetsmarknaden (relaterat till post- fordism) • Fri rörlighet, outsourcing och off-shoring Arbetsvillkor • Öka den internationella konkurrenskraften (race to the bottom) • Ideologisk påverkan • Politiska krav Maktperspektiv • Utländskt ägande – motståndarna längre bort.

Tabell 6. IF Metalls syn på globaliseringens utmaningar

Metall ser två utmaningar genom sysselsättningen; för det första blir arbetsmarknaden på en lokal/nationell nivå alltmer informaliserad genom att företag vill ha en mer flexibel arbetsstyrka och för det andra blir den på en internationell/global nivå mer osäker genom att företag väljer att förlägga hela eller delar av sin verksamhet på olika platser i världen. Genom arbetsvillkor ser Metall tre stora utmaningar; på en lokal/nationell nivå vill politiska krafter försämra arbetsrätten för att öka Sveriges internationella konkurrenskraft, på samma nivå finns även ett allmänt ideologiskt synsätt som hävdar att globaliseringen gjort arbetsrätten omodern och på en regional nivå finns politiska krafter som vill öka integreringen inom den europeiska arbetsmarknaden och därför ser den svenska arbetsrätten som ett hinder. I ett maktperspektiv ser man en utmaning på en internationell/global nivå genom att det ökade utländska ägandet av företag gör att förbundets motståndare blir alltmer oåtkomliga.

Globaliseringen ses dock av förbundet som i huvudsak positiv eftersom att den skapar välstånd.134 Man ser även att den kan vara positiv för fackföreningsrörelsen genom att bidra

134

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 5, 6, 10f; Industrifacket Metall – Ett nytt fackförbund; Programförklaring; 2005, s. 8; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 4

till ett stärkande av de internationella organisationerna.135 Att globaliseringen också innebär möjligheter styrks av att det fackliga deltagandet världen över ökar. Detta sägs bero på en ökad industrialisering världen över som skapar stora arbetsplatser kombinerad med en stor urbanisering, vilket sägs vara samma faktorer som skapade den svenska fackföreningsrörelsen på 1800- och 1900-talet.136

EU medlemskapet är i grunden positivt, harmoniseringen av arbetsmarknaden har totalt sett lett till ett stärkande av arbetstagarnas intressen. Det största problemet finns i de östeuropeiska länderna där flera hinder finns för det fackliga arbete, främst samhällstrukturer som gör människor misstänksamma mot fackliga organisationer och politiker och företag som motarbetar eller vill ta kontroll över dessa.137

IF Metalls ställningstaganden ser ut så här i tabellen över globaliseringens möjligheter för fackföreningsrörelsen:

Lokal/Nationell Regional Internationell/Global

Organizing globally • Stärkande av regionala organisationer • Stärkande av internationella organisationer • Centrala organisationer (ICFTU) • Branschorganisationer (GUFs; ITSs) Organizing locally

Tabell 7. IF Metalls syn på globaliseringens möjligheter

IF Metall ser att globaliseringen kan ha positiva effekter för fackföreningsrörelsen, dock enbart på en ”Organizinig globally”-nivå. Man anser att de nya utmaningarna kan fungera som ett incitament för att öka det regionala samarbetet mellan fackförbund och stärka regionala och internationella/globala organisationer.

135

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 4f, 6, 9ff

136

Ibid. s. 16ff

137

I det något äldre materialet finns det flera exempel på ifrågasättande av globaliseringens effekter. Detta gäller framförallt rapporten Alla vi industriarbetare – Om globalisering,

industrin och facket från 2006, där bilden av arbetsrättens negativa inverkan på svensk

industris konkurrenskraft i ljuset av globaliseringen ifrågasätts.138

Förbundet anser också att det är svårt att bedöma globaliseringens konsekvenser på lång sikt, även om det utan tvekan är så att den idag är en allvarlig utmaning.139

2.2.2. Strategi

Globaliseringen ses som en mycket stor utmaning mot fackföreningsrörelsen. Enligt rapporten

Alla vi industriarbetare – Om globalisering, industrin och facket från 2006 är

sammanslagning av Industriarbetarförbundet och Metall 2006 en del i strategin att svara på denna utmaning genom att stärka förbundets position på ett nationellt plan.140 På ett lokalt plan arbetar man också med att öka kunskapen och medvetenheten om globaliseringen för att göra det till en del i det vardagliga arbetet.141

Det ses som omöjligt att inte ha en stor internationell verksamhet. Eftersom företagen verkar på en utomnationell arena måste även fackförbunden göra det. Ett sådant agerande är dessutom positivt för hela fackföreningsrörelsen. Fackliga rättigheter sägs även vara centrala för bekämpandet av fattigdom och demokratiutveckling. På grund av de dåliga arbetsvillkor som idag finns i många länder är arbetet för att stärka och utöka dessa rättigheter särskilt angeläget. Internationalism är dessutom en traditionell del av det fackliga arbetet, globaliseringen innebär därför en chans att stärka detta.142 Globaliseringen innebär också att gränserna mellan länder suddas ut på ett generellt plan. Även detta gör ett ökat internationellt samarbete inom fackföreningsrörelsen nödvändigt.143

Arbetet för att stärka detta samarbete sker på flera olika nivåer. IF Metall anser att det inom de nordiska länderna, trots skillnader, finns gemensamma grunddrag i hur arbetsmarknaden är

138

Alla vi industriarbetare, 2006; s. 58-121

139

Industrifacket Metall – Ett nytt fackförbund; Programförklaring; 2005; s. 7

140

Alla vi industriarbetare, 2006; s. 122

141

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 8, 20; Verksamheten 2007, s. 7

142

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 4f, 6, 9ff, 61f; Industrifacket Metall – Ett nytt fackförbund; Programförklaring; 2005; s. 10ff; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 4, 6, 23

143

organiserad. På ett nordiskt plan fokuseras därför arbetet till att skapa en gemensam grundsyn kring arbetsrelaterade frågor för att förbättra Sveriges internationella förhandlingskraft. Detta arbete sker framförallt genom samarbetsorganisationen Industrianställda i Norden.144

EU sägs vara den ”viktigaste gränsöverskridande plattformen för fackligt samarbete”. Arbetsmarknadens parter har en stark roll det lagstiftande arbetet och fackföreningarna har hela tiden haft en stark ställning. Det viktigaste verktyget för IF Metall på denna arena är de europeiska branschfederationerna. Förbundet deltar i arbetet hos tre av dessa: EMF, EMCEF och ETUF-TCL.145 Man är dock negativ till att ge dessa inflytande över avtalsförhandlingarna. En av federationernas mest centrala uppgifter är istället politisk påverkan. Genom federationerna har IF Metall även inflytande över Europafacket, EMF.146 På ett arbetsplatsplan så är förbundet en anhängare av så kallade EWC (European Works Councils), europeiska företagsråd för de anställda inom ett visst företag. Man ser den ökade utvecklingen av dessa och så kallade Europabolag, som juridiskt kräver att en ordning för de anställdas inflytande införs som ett positivt exempel på det ökade fackliga inflytandet inom EU.147 Förbundet har även intensifierat samarbetet med andra nationella fackliga organisationer inom regionen.148

Globalt sett verkar förbundet främst via tre branschorganisationer: IMF, ICEM och ITGLWF.149 Dessa är i stort sett samarbetsorganisationer för nationella förbund. De övergripande målen för detta arbete är en ökad facklig organisationsgrad, fler internationella ramavtal för företag och ett motverkande av den ökade lönekonkurrensen. IF Metall ser stärkandet av detta arbete som en av sina främsta strategier gentemot globaliseringen. Man nämner också samarbetet Global Unions, som är ett tvärfackligt projekt för ökat samarbete mellan olika globala fackliga organisationer och IFS (Internationella fackliga

144

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 21

145

European Metalworkers´ Federation, European Mine, Chemical and Energy Workers´ Federation samt European Trade Union Federation of Textiles, Clothing and Leather.

146

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 21f; Verksamheten 2007, s. 9

147

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 4f, 7, 27ff; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 10f, 12ff; Verksamheten 2007, s. 10

148

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 4f, 7

149

International Metalworkers´ Federation, International Federation of Chemical, Energy, Mine and General Workers´ Unions samt International Textile, Garment and Leather Worker´ Federation.

samarbetsorganisationen) som viktiga projekt man indirekt deltar i.150 Under 2007 upprättades kontakter med flera lokala fackliga organisationer inom multinationella företag för att kartlägga deras internationella verksamhet och undersöka vilka möjligheter som finns för att utveckla ett system med internationella ramavtal.151 På samma sätt som med de europeiska företagsråden är man även mycket positivt till fackliga världsråd för anställda inom multinationella företag.152 IF Metall lägger också stor vikt vid ett ökande av solidariteten inom den globala fackföreningsrörelsen mellan både organisationer i olika delar av världen och arbetare inom samma koncern samt för att stödja den fackliga utvecklingen i områden där den av olika anledningar försvåras.153

Förbundet ställer sig särskilt bakom ILO:s konventioner.154

Slutligen ingår även jämställdhet och AIDS i det internationella fackliga arbetet. För det sistnämnda finns SWHAP (Swedish Workplace HIV/AIDS Programme) som är ett projekt som även inkluderar andra fack- och arbetsgivarorganisationer.155

IF Metalls val av strategi har dock utvecklats på ett intressant sätt. I rapporten Alla vi

industriarbetare – Om globalisering, industrin och facket från 2006 formulerades IF Metalls

strategier för ett bemötande till tre delar: industriell utveckling och förnyelse, omställning av arbetskraften och internationellt samarbete och facklig solidaritet. Arbetet för att förbättra svensk industris konkurrenskraft motiverades med att rädda arbeten, lönenivåer och den svenska välfärdsmodellen. Detta bestod främst av att höja kunskapen och effektiviteten i produktionen samt en defensiv strategi för att hitta en balans mellan långsiktiga anställningar och flexibilitet. Man påpekade också att en ökad internationell solidaritet och en starkare global fackföreningsrörelse var viktiga verktyg.156 Detta är till största delen vad som kan kallas en Business Union-modell. Vid kongressen 2008 hade dock detta försvunnit till förmån för en strategi med internationellt agerande.

150

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 3, 5, 19, 24ff, 31-34, 45-49; Industrifacket Metall – Ett nytt fackförbund; Programförklaring; 2005, s. 10ff; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 17, 23

151

Verksamheten 2007, s. 7

152

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 4f, 7, 29f; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 14, 16

153

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 4f, 7, 30- 36, 50; Verksamheten 2007, s. 9

154

IF Metalls internationella arbete – rapport från förbundsstyrelsens internationella initiativ, 2008; s. 10f; Internationellt fackligt arbete, 2008; s. 6

155

Internationellt fackligt arbete, 2008 (a); s. 17f; Verksamheten 2007, s. 10

156

I figuren över fackliga strategier ser IF Metalls agerande ut så här:

Social Movement Union • Ett bredare ideologiskt perspektiv på globaliseringen och dess effekter.

• Massorganisering syftande större förändring av samhälleliga förhållanden.

Business Union • Anpassning till krav från företag och arbetsgivare.

Political Union • Verkan via inomstatliga eller statliga politiska nätverk.

Internationellt agerande • Verkan på en internationell arena. • Sociala klausuler inom regelverk och

avtal för globala organisationer och multinationella företag.

• Internationella solidaritetsaktioner. • Multilaterala aktioner tillsammans

med andra länders fackföreningar.

Tabell 8. IF Metalls strategier

IF Metall hade från början en Business Union-strategi med inslag av Internationellt agerande. Idag har dock den sistnämnda strategin blivit den dominerande. Förbundets internationella verksamhet innehåller exempel på alla de kategorier tabellen har. Dock finns även exempel från de andra strategierna. Ideologin är tydlig hos förbundet och har ett helhetsperspektiv där massorganisering sägs vara det främsta medlet för att skapa en förändring av den internationella arbetsmarknaden. Samtidigt anser man också att man som löntagarorganisation måste anpassa sig till arbetsgivarnas konkurrenssituation. Man har inte heller uteslutit politisk påverkan som medel för förändring.

2.2.3. Förklaring

IF Metall har en tydlig ideologisk argumentation kring globaliseringen och sitt agerande. Man ser även globaliseringen som innebärande positiva effekter för den internationella fackföreningsrörelsen. Samtidigt hör organisationen till största delen hemma i Panebiancos tredje kategori. De strategier förbundet valt kan trots avvikandet från Business Union- strategin klart sägas vara defensiva och motsvarar enbart de utmaningar man identifierar. Att förbundet valt att agera på en global nivå kan sammankopplas med att man utmanas på en global nivå. Den hjälp man kan få av institutioner i detta arbete ses därför som viktig vilket kan förklara varför organisationen ser EU som främst något positivt. Den företagslojalitet som tidigare var tydlig i valet av strategi är ett exempel på att organisationens främsta mål var dess överlevnad. Att denna strategi till stor del övergivits tyder på att dess position delvis stärkts. Vilka incitament som dominerar organisationen är inte möjligt att avgöra utifrån materialet. Däremot finns det inget som tyder på att organisationens ledare har någon större valfrihet än enbart organisationens behov. Detsamma gäller för val av strategi där inget entydigt talar för att organisationen har något annat än en anpassningsstrategi. Övergivandet av Business Union-strategin tyder dock eventuellt på ett ökat självförtroende.