3.1. Globaliseringen – Hot eller möjlighet
Samtliga förbund ser globaliseringen i huvudsak som en utmaning, kanske den största de just nu möter. Dock förklarar de den på mer eller mindre olika sätt. Dessa kan relateras till specifika fall av utmaningar de själva mött under de senaste åren. Alla tre förbunden har en ideologisk tolkning av utmaningarna, dock är det bara IF Metall som har en bortom de egna medlemmarnas intressen.
Enligt Byggnads är det främst på en regional nivå utmaningen sker. EU och framförallt östutvidgningen sägs ha öppnat upp den svenska arbetsmarknaden för framförallt baltiska företag konkurrerar med arbetsvillkor och löner, det vill säga det som Laval-fallet är ett exempel på. Dessa stöds av nyliberala politiker främst i Sverige, EU och Baltikum. Till stor del ser Byggnads alltså globaliseringen som en politisk utmaning.
IF Metall ser globaliseringen på ett närmast motsatt sätt. Enligt de när den främst företagsdriven och förstärks av den tekniska utvecklingen, förbättrade kommunikationer och ekonomisk avreglering. Detta leder till att företag konkurrerar på större marknader och därmed tvingas anpassa sin produktion. Out-sourcing och off-shoring är de främsta exemplen på detta. Dessa har bland annat till följd att arbetsmarknaden blir alltmer informell och därmed förändrar de strukturer som förbundet byggt sin organisation på. Den ökade konkurrensen har också som följd att företag börjat spela ut arbetsplatser mot varandra för att kunna skriva kontrakt med dem som erbjuder lägst löner och de anställningsvillkor som är mest gynnsamma för företaget, det vill säga det som Trollhättan-Rüsselheim är ett exempel på. Liksom Byggnads ser IF Metall också en politisk sida av globaliseringen, på både lokal och regional nivå. Dock förklara de den som främst företagsdriven. EU ses dock inte som en del i utmaningen utan snarare ett verktyg för att motverka den.
Även HRF ser globaliseringen främst som en utmaning dock som mindre betydelsefull. Konflikten kring salladsbaren Wild n´ Fresh och uppmärksamheten kring städföretag med låglönepersonal har riktat uppmärksamheten åt andra håll. De utmaningar som trots detta nämns är utländsk låglönepersonal, medlemmar som arbetar utomlands under sämre
arbetsvillkor och utländska investerare som förändrar hur de svenska arbetsplatserna sköts. Tjänstedirektivet nämns inte efter 2005.
Byggnads och IF Metall har också en positiv syn på globaliseringen. HRF nämner inget om detta även om bristen på material kring globaliseringen gör att de mycket väl kan ha en sådan. Byggnads nämner inget av vare sig Organizing Globally eller Organizing Locally utan anser enbart att globaliseringen är positiv för att den skapar välstånd och gynnar tillväxten i byggbranschen. IF Metall har däremot en tydlig Organizing Globally-syn.
Inget mer övergripande ifrågasättande av globaliseringen finns även om både Byggnads och IF Metall har kritiska synpunkter på hur allvarliga dess konsekvenser egentligen är.
3.2. Strategi
Liksom de tre förbunden varierar stort i sin förklaring av vad globaliseringen innebär så har de olika strategier för att agera gentemot den. Dessa kan relateras till vilka förklaringar de har och därmed i förlängningen till det sätt de själva utmanas på.
Byggnads har inte någon specifikt strategi, istället kan förbundets arbetsmetoder spåras i de flesta kategorierna. Främst väljer man att vara aktiva på den lokala/nationella nivån med i stort sett traditionella arbetsmetoder. Förbundet har dock även påbörjat ett internationellt arbete som dock fokuseras till att utveckla samarbetet med fackföreningar i Östeuropa och politisk påverkan inom EU även om man också är aktivt inom globala organisationer. Man är generellt skeptisk till att befästa den svenska arbetsmarknadsmodellen genom till exempel lagstiftning eftersom att man är rädd att detta ska göra fackförbunden mindre inflytelserika. Inom organisationen förefaller finnas ett betydande EU-motstånd. Detta delas dock inte av förbundsledningen.
IF Metall har tvärtom påverkats mycket i sitt arbetssätt. Sammanslagningen mellan Metall och Industriarbetarförbundet 2005 skedde till exempel för att förstärka de bägge organisationernas förhandlingspositioner gentemot de allt mäktigare arbetsgivarna. Man använder sig tydligt av strategin Internationellt agerande, även om delar av samtliga de andra strategierna kan spåras. Att öka den internationella organisationsgraden sägs vara en överordnad målsättning för arbetet. Även politisk påverkan förekommer dock, här ses EU som ett viktigt internationellt
redskap. Tidigare dominerades dock förbundets arbetssätt starkt av en Business Union- strategi. Spår av denna finns kvar idag i att man visar förståelse för arbetsgivarnas hårda konkurrenssituation och ser sig tvingade att anpassa sig till denna. Det är intressant att förbundet inte alls anser att samma hårda konkurrens innebär nya möjligheter för fackföreningar att fortsätta verka på en lokal/nationell nivå på enligt Organizing locally- modellen. Istället anser man sig tvingade till att verka genom på en betydligt svårare och mer riskfylld global nivå.
HRF:s strategi är främst Internationellt agerande, dock i betydligt mindre skala än IF Metall. Deras arbete sker framförallt genom globala och europeiska organisationer. Detta kan förklaras av att möter mer akuta utmaningar från annat håll. Dock har förbundet det enda exemplet på samverkan med organisationer utan direkt anknytning till arbetsmarknaden genom projektet ”Schysst resande”. Varken IF Metall eller Byggnads agerande sträcker sig utanför arbetsmarknaden och dess organisationer.
3.3. Förklaring
Att de tre förbunden främst väljer att agera gentemot de utmaningar de själva anser sig ställas inför kan förklaras genom Angelo Panebiancos modell för organisationsförändring. Samtliga kan sägas vara i den tredje fasen och ha ett intressebaserat organisationssystem. Även en låg grad av institutionalisering och autonomi gentemot miljön är gemensamma drag.
Byggnads använder ideologi för att motivera sitt agerande. Samtidigt finns också för organisationen själviska mål med som motivation. Ledningen måste också balansera krav från olika intressenter i sitt agerande. Det är tydligt att handlingsutrymmet är begränsat. De strategier som används är också baserade på anpassning. Byggnads agerar inte utanför det område de utmanas på. Det är dock inte utifrån material möjligt att säga vilkens sorts belöningssystem som dominerar organisationen.
Även IF Metall använder ideologi för att motivera sitt agerande. Förbundet har till stor del övergivit den totala anpassningsstrategi som tidigare fanns något som tyder på att man upplever sig som något starkare. Det finns dock inget som visar att organisationens ledning har något större handlingsutrymme. De strategier som används är också fortfarande klart defensiva i sin karaktär. Förbundet agerar inte utanför de områden de utmanas på. Man
arbetar främst med sin egen överlevnad som mål. Inte heller hos IF Metall medgav materialet en bedömning om vilket belöningssystem som finns inom organisationen.
HRF har också en ideologisk argumentation kring sitt agerande dock betydligt mindre utförligt än IF Metall. Det är istället tydligt att man arbetar efter en målsättning som handlar om förbundets överlevnad. Man har även andra utmaningar som ses som mer akuta. Det finns en anpassningsstrategi genom detta och den ökade internationella verksamhet man har. Bortom globaliseringen kan också nämnas att förbundet diskuterat en sammanslagning med andra förbund något som är ett exempel på detta. Om det dessutom finns ett balanserande mellan krav från olika intressenter går inte att avgöra utifrån materialet. Detsamma gäller för organisationens incitament och ledarnas handlingsfrihet.
Att samtliga förbund är i denna fas får stora konsekvenser för vilka möjligheter de har att effektivt bemöta globaliseringen nu och i framtiden. Enligt Panebianco är nämligen det intressebaserade systemet kännetecknande för en organisation inne i en negativ utveckling. Att de också förklarar globaliseringen på olika sätt och även väljer olika strategier är även det kritiskt. Utan ett nationellt samarbete och en gemensam ideologisk syn blir sannolikt fackföreningsrörelsen ännu svagare.