4. Tidigare forskning 12
5.2.3. Imitation 3
Min tredje imitationsövning utfördes på en inspelning av dirigenten Eiji Oue när han dirigerar Osaka filharmoniska orkester. Klippet är från en konsert. Det finns inget datum för konserten men klippet publicerades 1 maj 2011. Stycket som framförs är satsen Jupiter ur orkestersviten Planeterna av Gustav Holst.
I analysen nedan syftar första delen till tiden 0:05–0:34 i klippet. Imitationen på första delen benämns som imitation3.1. Andra delen syftar till tiden 3:13–3:40 i klippet. Imitationen på andra delen benämns som imitation3.2. Tyvärr blev skärpan något oskarp i imitation3.2 men det väsentliga går att se ändå.
Sammanfattande analys av klippet: Intensiva gester som går över i stora mjuka gester.
Jämförelse mellan dirigenten Oue och min imitation:
• armarnas positioner i förhållande till övriga kroppen
Oues armar har ett brett spann gällande höjd och bredd. I första delen uppfattar jag armarna som ganska stela. De riktas rakt fram och gör inga större utsvängningar. I andra delen vid 3:19 syns en tydlig ändring i vinkeln på armbågen då den går från att vara spetsig till rund, se Figur 5.12 nedan. Armarna blir mer följsamma och mjukare
än tidigare. Jag tycker att mina armar i stort sett gör likadant som Oues. Den största skillnaden är att mina armar gör större utsvängningar i första delen. Jag tycker Oues gestik i armarna tydligt visar musikens karaktär. I första delen plus 3:13–3:19 är musiken väldigt rytmisk med snabba notvärden. Efter 3:19 går musiken över till långa linjer med längre notvärden.
Figur 5.12: En tydlig ändring i vinkeln när armbågen går från spetsig till rund.
• händernas positioner (vertikalt och horisontellt) i förhållande till övriga kroppen
Vertikalt är spannet på Oues händer från höften till strax ovanför huvudet. Horisontellt är spannet på händerna så nära varandra som möjligt, till nästan så långt ifrån varandra som möjligt. Det som skiljer sig i min imitation är att mina händer inte går lika långt ut horisontellt. Det syns tydligt om man jämför 3:35 i klippet med 0:20 i imitation3.2.
Någon tydlig koppling mellan händernas positioner till vad som sker i musiken tycker jag mig inte uppfatta.
• vinkeln på vänsterhanden
I första delen skiftar handens vinkel mellan 45–90°. I andra delen är skiftningen mellan 0–90°. Vinkeln i min hand följer i stort sett samma vinklar. Oues gestik i första delen visar tydligt att fokus ligger på rytmen och tempot. I andra delen fram till 3:19 tolkar jag det också som att det är fokus på rytmen. Anledningen till att vinkeln är ändrad, tror jag beror på att dynamiken är svagare än i starten. Vilken vinkel Oue använder sig av efter 3:19 tror jag beror på vad som känns mest naturligt för honom. Till exempel vid 3:23–3:25 är det lättare att ha en platt hand eftersom det ger mindre luftmotstånd än en hand som har 90°, se Figur 5.13 nedan.
Figur 5.13: Exempel när det är lättare att ha en platt hand än 90°.
• hur öppna eller stängda händerna är, framförallt vänsterhanden
I första delen är vänsterhanden öppen (en detalj är att fingrarna är helt raka) förutom vid två tillfällen då Oue stänger handen för att förbereda en accent, vid 0:18 och 0:28.
I andra delen börjar han med att ha pekfingret mot tummen, vilket jag uppfattar som en halvstängd hand. Vid 3:18 öppnas handen helt och hålls sedan öppen klippet ut. Jag använder i stort sett samma gestik i min imitation. Enda skillnaden är att mina fingrar är något mer böjda än Oues i första delen. Hur öppna eller stängda händerna är hänger ihop med vänsterhandens vinkel. I starten av stycket är det som sagt ganska snabbt tempo, snabba notvärden, staccato och dynamiken är forte. Karaktären är lätt och ljus. Oue visar det genom att ha en öppen hand. För att ge extra tyngd till accenterna stänger han däremot handen. Varför Oue har en halvstängd hand i början av andra delen tror jag beror på att dynamiken är svag (piano till pianissimo). Gesten där tummen och pekfingret rör varandra visar att han vill ha korta toner och exakt rytmik. Att Oue sedan har öppen hand resten av klippet ger ett flöde i musiken.
• vinkeln i handlederna
I första delen är Oues händer som en förlängning av underarmen, vinkeln i handlederna är rak. I andra delen är handlederna mer böjliga, syns vid 3:19 och framåt. Den största skillnaden som jag ser i min imitation är att min handled är mer böjd än Oues i andra delen. Det syns tydligt om man jämför klippet 3:20–3:23 med imitation3.2 0:09–0:12, se Figur 5.14 nedan. Gestiken som Oue använder tolkar jag som att rak handled ger staccato och exakthet i musiken. En mer böjlig handled ger flöde och legato.
Figur 5.14: Jämförelse mellan Oues och mina handleder.
• spänningar/ avspänningar i armar och händer
Första delen präglas av koncentrerade gester vilket gör att Oues armar och händer ser stela ut. I andra delen efter 3:19 uppfattar jag att spänningarna är borta. I min imitation tycker jag att jag ser stelhet men det ser inte lika stelt ut som Oue i första delen. Orsaken kan vara att mina fingrar är mer böjda och/eller att jag helt enkelt inte spänner musklerna i armar och händer lika mycket som Oue. I andra delen är skillnaden mellan Oue och imitationen att jag har en jämnare fart i min gestik. Oue stannar längre på slagen, vilket gör att hastigheten mellan slagen blir snabbare. Eftersom Oues rörelser är snabbare, gör det att han måste spänna musklerna mer och han därför också ser mer spänd ut än vad jag gör i min imitation. Efter 3:19 i klippet och 0:05 i imitation3.2 ser jag däremot lite stelare ut än Oue. Skälet tror jag är som jag skrivit tidigare, att jag spänner mig för att snabbt kunna korrigera om jag skulle göra fel. En spänd gestik leder i detta fall till staccato och exakt rytm i musiken. Avspänd gestik leder till ett lugn och långa linjer.
• intensitet i gestiken
Hur intensiteten och spänningar/ avspänningar i gestiken hänger ihop syns mycket tydligt i klippet tycker jag. Första delen präglas av en stor intensitet i gestiken där armar och händer är spända. I andra delen, efter 3:19 där gestiken är mer avspänd, sjunker intensiteten. I min imitation är intensiteten inte alls lika påtaglig i den första delen.
Däremot tycker jag att nivån på intensiteten är lika mellan Oue och imitationen i andra delen efter 3:19. En anledning till varför jag inte har lika hög intensitet, kan vara att jag
tycker att det är svårare att skapa intensitet när jag inte står framför musiker som spelar det jag visar. Det finns inget som responderar på min gestik. Gestik med hög intensitet kan kopplas till snabba notvärden i snabbt tempo medan låg intensitet kan kopplas till längre notvärden i ett långsammare tempo.
• gester som påminner om Tai Chi
Även Oue gör en gest liknande att hålla en stor boll framför sig. Rörelsen förekommer som sagt i den meditativa delen inom Tai Chi. Den andra som också använder liknande gestik är Vänskä i klipp 1. En annan gest som jag tycker liknar Tai Chi är de avslappnade armarna från andra delen i klippet.
5.3. Orkesterprojekt
Jag genomförde två orkesterprojekt under våren, som utgör en viktig del av det konstnärliga resultatet av mitt masterarbete. Jag analyserar utfallet av mina övningar i dessa två instuderingar nedan.
5.3.1. Norrbotten NEO
I förberedelserna för min instudering med Norrbotten NEO funderade jag på om jag kunde använda någon gest eller rörelse från imitationerna och Tai Chi träningen. Det jag kom fram till var att i takt 121–122 kan jag göra rörelsen molnhänder (se kapitel 3.1 för beskrivning). Jag tyckte att den rörelsen skulle passa bra till musikens karaktär. Flöjten spelar en lång ton och i noterna står det angivet karaktären lontano2. I takt 148 tänkte jag visa en avfrasering genom att ha handflatorna mot golvet men samtidigt ha en riktning uppåt med händerna. Samma typ av gest förekommer i både imitation 1 och 2. Mellan takterna 166–180 har jag tagit gester från den första imitationen då Vänskäs händer är öppna och vridna utåt. I takt 176 tänkte jag göra en gest liknande Vänskä när han lyfter fram violinerna, se klipp 1 0:07–0:09.
Analys av min dirigering3:
Vid några tillfällen pulserar mina händer olika. I detta fall kommer taktens etta senare i vänsterhanden än i högerhanden. Det syns vid 0:12–0:13.
Vid 3:34–3:37 tycker jag att en rörelse liknande molnhänder syns tydligt. Det jag tycker saknas för att rörelsen fullt ut ska likna molnhänder är en vridning i höften. Jag gjorde ett medvetet val att inte vrida på höften. Under genrepet provade jag att vrida mer på höften men tyckte det kändes konstigt att vrida mig bort från flöjtisten när hon hade solo. Flöjtisten sitter snett framför till höger ur dirigentens synvinkel.
Vid 4:31 gör jag en avfrasering. Jag hade tänkt att vänsterhandens fingrar skulle vara rakare och att handens riktning skulle vara mer rakt upp, istället för snett bakåt som jag gör i Norrbotten NEO-klippet. Dock tycker jag att intentionen att göra en avfrasering syns tydligt ändå.
2betyder med karaktär och/eller klang som från långt avstånd (”Musikuttryck”, u. å).
3Framförande med Norrbotten NEO: https://vimeo.com/314777247 Lösenord: masterarb
Takt 166 börjar vid 5:00 i klippet. Här hade jag tänkt använda en gestik med händer som är vridna utåt. Den intentionen syns knappt. Vänsterhanden är något mer utåtvriden i detta parti än i övriga stycket.
5:33 gör jag en liknandes gest som Vänskä använder. Min intention var att lyfta fram violinen och violan. Min vänsterhand skulle börja i höjd med mitt notställ och långsamt höjas. Handen skulle vara mycket utåtvriden. Vad som syns är en hand som är endast lite utåtvriden och som höjs för snabbt, i mitt tycke. Däremot tycker jag att gesten börjar i en bra höjd. Jag hade tänk börja gesten ännu lägre, men kom på under repen att varken violinisten eller violasten troligtvis skulle se min hand då.
Från 5:48 till slutet gör händerna samma typ av gest men i olika storlekar. Det är otydligt vilken hand musikerna ska följa.
Mina händer håller sig i stort sett på samma nivå igenom hela klippet. Jag gör större och mindre gester men det blir ingen större skillnad ändå. Vänsterhanden ser likadan ut genom hela klippet, lätt böjda fingrar och en liten lutning inåt, förutom vid 4:07 då handflatan är mot golvet.
5.3.2. Norrlandsoperan
Innan förberedelserna för dagarna med Norrlandsoperans symfoniorkester hade jag bestämt mig för att inte ta med någon gest eller rörelse från imitationerna och Tai Chi-träningen. Jag övade in en gestik som jag visade upp på dirigeringslektion med Petter. Vad han bland annat såg var att mina händer tenderar att pulsera olika. Petter visade då några klipp4med dirigenten Carlos Kleiber vars stil är att ofta dirigera med en hand åt gången. Jag försökte anamma denna stil och använda den i min egen dirigering. Resultatet av förberedelserna visas i följande klipp:
https://vimeo.com/327469860 Lösenord: masterarb Analys av min dirigering:
Ett exempel på hur jag anammat Kleibers stil syns vid 0:16–0:20 då jag först dirigerar med vänsterhanden och sedan med högerhanden. Det var dock meningen att handen som inte dirigerar skulle vara ”vilande” och helt stilla men i mitt fall finns en pulsation5i handen. Detta gör att det blir otydligt vilken hand man ska följa. Att hålla den vilande handen stilla är något jag får jobba med till när jag ska dirigera Norrlandsoperans symfoniorkester.
Generellt syns det att min vänsterhand rör sig mer fritt än i dokumentationen från projektet med NEO. Gestiken är mer avrundad, som att jag håller en stor boll framför mig, vilket syns bland annat vid 0:30–0:40.
Vid 2:04–2:06 var min tanke att visa insatsen för träblåset. Insatsen är två takter lång, se Figur 5.15 nedan. Dynamiken i början är forte och på sista slaget i andra takten kommer ett forzando6. Eftersom jag slår ett slag i takten måste jag markera ettan i andra takten för att kunna visa ett forzando. I klippet ser det ut som att jag gör en rörelse i armbågen vilket jag tycker ser
4exempel på klipp på Carlos Kleiber som Petter visade mig: https://www.youtube.com/watch?v=7HDmIFT0pHY
5med pulsation menar jag att handen visar tempot.
6forzando betyder ”kraftig framhävning av en enskild ton eller akkord [sic]” (”Musikuttryck”, u. å).
onaturligt ut. När samma parti kommer andra gången, vid 4:57–4:59 är armbågen mer stilla, vilket ser mer naturligt ut och är lättare att läsa av.
Figur 5.15: Notbild över träblåset, ur klaverutdraget till Schuberts nionde symfoni (Schubert, 1828a).
Vid 5:12 gör jag en vridning i vänsterhanden. Min tanke var att visa in första violinstämman.
Jag börjar med att ha handen O°(handflatan mot golvet) för att dels visa in stämman och dels för att de inte ska spela för starkt när de gör sin entré. Sedan gör jag en snabb vridning i handen så vinkeln är omkring 135°(handflatan lutar lite utåt). Skälet för vridningen är att jag vill ha en mjuk och ljus klang samt lyfta fram just den melodin.
Gällande min intensitet i gestiken tycker jag att nivån är ganska jämn. Ett exempel på där det är stor intensitet i musiken är vid 5:19–5:26 i klippet. Där är det åtta takter i fortissimo med forzandon på första och sista slaget i takten. Jag tycker att intensiteten i min gestik och kroppsspråket inte överensstämmer med musikens intensitet. I den första takten tycker jag att min gestik har bra intensitet, men sedan mjuknar gestiken och intensiteten sjunker. Anledningen till att intensiteten sjunker tror jag beror på att jag har ett jämt flöde i gestiken. Hade jag däremot använt mig av stoppslag7 hade intensiteten kunnat vara högre. I klippet kan man se att det finns tendenser till stoppslag men eftersom jag inte stannar helt blir det inget stoppslag.
Rörelsen ”öppna upp” som jag skrivit om tidigare i arbetet, se kapitel 5.2.1, förekommer även i min dirigering. Se Figur 5.16 för jämförelse.
7med stoppslag menar jag att man stannar/ är helt stilla på ett slag. I detta fallet betyder det att eftersom det är ett slag i takten skulle jag markera ettan i takten, studsa tillbaka till startpunkten och vara helt stilla till nästa gång jag ska markera ettan.
Figur 5.16: En jämförelse mellan mig Vänskä och Tai Chi rörelsen "öppna upp".
Vad Falletta gjorde i sin gestik och som jag gör i detta stycke är att när det är stark dynamik är händerna långt ifrån kroppen och man gör sig så stor som möjligt. Till exempel genom att sträcka på ryggen. När det är svag dynamik är händerna närmare kroppen och jag gör mig lite mindre. Till exempel genom att luta mig framåt och krumma ryggen lite. Se Figur 5.17 för jämförelse.
Figur 5.17: Skillnad mellan stark och svag dynamik.
Innan inspelningen8 gjordes hade jag sju minuter att repetera. Det som kan sägas gällande gestiken är att den är i princip likadan som i förberedelsen med vissa förändringar. Till exempel att i förberedelsen så dirigerade jag med enbart vänsterhanden på vissa ställen men med NO gjorde jag det med högerhanden eller båda händerna. Jag gjorde medvetet förändringar för att gestiken inte skulle se likadan ut på samma ställe och för att jag testade ”i stundens hetta” om någon annan gestik kunde fungera lika bra.
Stoppslagen är fortfarande inte helt stilla men är lite tydligare än i förberedelsen. Armbågen som såg onaturlig ut i träblåsets insats i förberedelsen tycker jag nu ser mer naturlig ut, se 1:57–2:00 i klippet. Att det ser mer naturligt ut kan också bero på kameravinkeln. Gällande intesiteten tycker jag att det finns en något större variation än i förberedelsen, men en större variation hade varit att önska, så att skillnaderna blivit ännu tydligare.
8Framförande med Norrlandsoperans symfoniorkester (NO): https://vimeo.com/334047334 Lösenord: masterarb
I efterhand är jag inte så nöjd med framförandet. Det var svårt att försöka göra musik och samtidigt hålla ihop orkestern, få det tempo jag vill ha, reagera på vad musikerna gör och dessutom framföra stycket utantill. Att jag framförde stycket utantill var för att jag fått det i uppgift av min lärare Petter. Jag upplevde att orkestern var lite efter mina slag vilket jag inte är van vid. Det kan vara en av orsakerna till att tempot sjunker. Det var kanske inte så klokt att gå mer på intention än inövad gestik med den lilla efarenhet jag har av att dirigera en professionell symfoniorkester. Jag hade hoppats på att mer gestik från imitationerna, speciellt från Oue, skulle komma fram i stundens hetta men det gjorde de inte. Jag hade velat prova hur det skulle vara att i ett längre parti enbart dirigera med en expressiv vänsterhand. Jag kan föreställa mig att gestiken från andra delen i imitationen av Oue skulle passa bra med trio-delen ur Schubert (efter 7:07 i klippet). Kanske att jag hade blivit mer nöjd med framträdandet om jag gjorde den gestik jag övat in eftersom jag haft mer kontroll över den. Men dirigering bygger på erfarenhet och det är något jag nu fått mera av.