Implementeringsarbetet befinner sig i dagsläget på idéstadiet där ett av alternativen är att lyfta in arbetet via extern tjänst. En av respondenterna, Mahnala sammanfattar den generella åsikten kring detta “som det ser ut idag så tror jag ärligt talat inte det skulle vara så stor skillnad om det var AF eller privat aktör som gjorde det, men om man kan få till ett flöde där man jobbar med en vägledningsinsats men också en uppföljning då tror inte jag det ska ligga hos en kompletterande aktör, då tror jag det borde ligga hos AF.”
En negativ aspekt enligt respondenterna gällande att ha tjänsten hos en kompletterande aktör är att detta tenderar till att deltagarna slussas runt till olika aktörer och får starta om sin process gång på gång. Genom att ha samtliga kontakter på Arbetsförmedlingen menar respondenterna skulle bidra till ökat samarbete kollegerna emellan och en annan möjlighet till uppföljning kring deltagarna. Vidare belyser även respondenterna möjligheten till att kvalitetssäkra fullt ut så att rätt kompetens finns för arbetet. Pamela framhåller ytterligare en negativ aspekt:
“Risken är att om man lägger det utanför hos kompletterande aktör är att man likställer vägledning med coaching och det är det inte samma sak, det är annorlunda och man måste förstå och se att det är en kompetens som behövs för att kunna driva grupperna… man måste gilla det och man måste vara beredd på att använda sig själv också som gruppledare.”
Förhoppningen hos medarbetarna är att projektet kan ge arbetsmetoder som gynnar målgruppen på lång sikt, Mahnala understryker:
“Min förhoppning är att vi kan hitta nån gemensam grund med massa med tips på övningar o så som man kan plocka ifrån, för det tar ju tid att sätta sig ner o planera ett enda tillfälle, så att den här kunskapen skrivs ner och kan återanvändas o att det får leva kvar, tanken är ju att det ska kunna implementeras och inte bara att det blir ett projekt som avslutas o sen händer det inte igen.”
Samtliga respondenter betonar vikten av uppföljning med deltagarna och menar att det krävs något mer efter Mirjam för att projektet ska komma till sin rätt, Mahnala menar att ”man behöver ju fler insatser att tillgå… Man upplever ju som att man tappar fart efter Mirjam, man vill gå om Mirjam! Efteråt träffar man sin handläggare inte så ofta…”
Medarbetarnas vision kring implementering för projektet är att resurserna fördelas på ett sådant sätt så att Arbetsförmedlarna i sin roll kan ha ett mer flexibelt arbetssätt. Ett exempel på detta som lyfts fram är att handläggarna inte enbart skulle sköta månadsredovisningar och ta beslut, utan att vid behov även kunna stötta med riktade insatser till den målgrupp som är i
35
behov av det, att arbeta fokus och målinriktat som med kvinnorna i projektet Mirjam och följa upp lokalt.
Pamela påpekar att det i dagsläget pågår ett utvärderingsarbete som bygger på intervjuer med de kvinnorna som deltar i projektet för att på så vis undersöka hur arbetsmetoderna ser ut på de olika orterna samt uppmärksamma vilka arbetssätt och metoder som visar på framgång och därav är de mest gynnsamma för målgruppen. Enligt respondenterna är det frågan om ifall Mirjam har effekt så att fler kvinnor kommer ut i arbete jämfört med dem som inte får tillgång till insatsen. Pamela förklarar:
“Mirjam är ju uppbyggt så att vi gör ju ingenting som inte går att göra inom ordinarie verksamhet. Det är ju också ett mål att det vi gör ska kunna plockas in i ordinarie verksamhet, det ska bara handla om hur man fördelar resurserna iså fall… så förhoppningen är att man kan jobba vidare med det i nån form om det har effekt… men det är också svårt för vi kanske inte ser om det har effekt förens om sju åtta år så det blir också utmaningen i utvärderingen som jag hoppas man får fram på nåt sätt.”
Sammanfattning
Projektets huvudmål är att fler nyanlända kvinnor med låg utbildningsbakgrund ska komma ut i arbete efter avslutad etablering. För att nå huvudmålet har delmål satts upp vilka berör deltagarnas planering och väg mot framtida arbete. I och med ett ökat intresse för målgruppen från allmänheten och ett fokus på myndighetsnivå för att minska snedfördelningen anser projektmedarbetarna sig arbeta i medvind.
Projektmedarbetarna utgår från regeringens jämställdhetsmål som de problematiserar med hjälp av statistik som visar på könsskillnader inom svensk arbetsmarknad och exempelvis nyttjandet av föräldrapenning.
Projektets korta uppstartsperiod gav en gemensam utgångspunkt för medarbetarna som i kombination med en icke detaljstyrd projektplan möjliggjorde en gemensam utformning av innehållet och projektarbetarna kunde förändra innehållet allteftersom projektet fortlöpte.
Den struktur som arbetades fram i projektets uppstartsfas la grunden för hur projektet kom att se ut och struktureras på alla aktiva orter, de förändringar som skett har varit på mindre skala.
36
Studiebesöken har enligt deltagarnas utvärderingar, varit mest betydelsefullt eftersom detta gett dem referenser till svensk arbetsmarknad och att det gett möjlighet att föra kunskapen vidare till sina kontaktnät samtidigt som målgruppen synliggjorts för arbetsgivare.
Diskussion ligger till grund för en stor del av projektets innehåll för att kunna utgå från gruppens behov men också för att bidra till inspiration genom varandra.
Jämställdhetsperspektivet löper som en röd tråd genom projektet där deltagarnas ges möjlighet att genom diskussion utgår från sina erfarenheter av jämställdhet samt förväntningar på rådande normer i det svenska samhället.
Samtliga aktiviteter sker i grupp vilket respondenterna menar stärker deltagarna som individer men även bidrar till en dynamik och gemenskap. De arbetar hela tiden med att göra materialet tillgängligt för hela gruppen trots vitt skilda förutsättningar bland deltagarna.
Respondenterna menar att individen i detta fallet drar nytta av och stärks av att befinna sig i en grupp.
Projektet bidrar till att medarbetarna kan gå utanför sin myndighetsroll och detta i kombination med kontinuiteten på träffarna och på projektets längd skapar möjligheter för medarbetarnas handlingsutrymme på ett sätt som inte hade varit möjligt inom etableringen.
Implementering av projektet befinner sig i dagsläget på idébasis där en pågående utvärdering kommer ligga till grund för fortsatt arbete kring målgruppen.
37
Analys
Analysen bygger på följande teman utifrån Lipskys teori Street-Level Bureaucracy: mål, fri vilja, skapandet av klienter och handlingsutrymme. Teorin om gräsrotsbyråkratens möte med medborgaren kom till 1980 är än idag aktuell och beskriver det handlingsutrymme som gräsrotsbyråkraten har i och med tolkningsföreträde av lagar och föreskrifter samt beslutsrätten som byråkraten besitter. Något som kan vara problematiskt då det innebär en maktposition och Lipsky hävdar att en fri vilja från deltagarens sida är nödvändig för att ett gynnsamt samarbete ska uppstå. Något som försvåras av att gräsrotsbyråkraten, för att kunna utföra sitt arbete effektivt, kategoriserar individer som en del i att uppnå de organisatoriska målen. Detta påverkar de sociala relationerna i mötet med medborgaren och påverkar byråkratens handlingsutrymme då kunskapen om individen blir lidande. Handlingsutrymmet som är gräsrotsbyråkratens arena för att kunna tolka lagar, finna individanpassade lösningar och fördela insatser blir i sin tur påverkat av relationen till- och kategoriseringen av medborgaren samt organisationsmålen. Det är här som byråkraten ställs inför valet att arbeta med effektivitet eller individen i fokus. Något som inte tycks vara förenligt inom statliga organisationer som hanterar ärenden där människors liv påverkas i grunden av de beslut som tas.