Implikationer för praktiken

Skolkuratorerna har ett stort ansvar i att så gott det går försöka hjälpa eleverna. Det ansvaret är värt att poängtera och lyfta på en politisk och samhällsmässig nivå så att fler får upp ögonen för hur viktig skolkuratorers funktion är. Resultatet visar att elevantalet är en faktor som påverkar hur skolkuratorer prioriterar sin tid och hur mycket energi som kan läggas på varje elev. Politiker bör i den meningen ta i beaktande att det möjligtvis borde existera ett maxantal när det gäller hur många elever varje kurator ska ansvara för och inte fastna i effektivisering och fokusera på siffror. Barnen är framtiden och vi bör ge dem de bästa möjliga förutsättningarna för att vara framtidens samhällsbyggare. Skolkuratorer har en värdefull uppgift när det kommer till elevernas välmående och det är inget som bör tummas på. En välmående elev gynnar den enskilda eleven men är också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ekonomiskt försvarbart.

En annan del av de styrande elementen i skolkuratorernas prioritering visade sig vara förväntningar från andra professioner. Kan det innebära ett individuellt ansvar som varje skolkurator har, att reflektera över deras professionsroll och vad den innebär i mötet med skolan och dess struktur, eftersom de är sitt eget verktyg. De måste känna sig säker på sin sak och inte äventyra sin egen professionsroll på bekostnad av god samverkan. Därtill kan en legitimation för skolkuratorer vara värt att diskutera. Med en legitimation, i likhet med den kuratorslegitimation som införts inom hälso- och sjukvården, kan vidareutbildning införas där skolkuratorerna får möjlighet att reflektera över sin roll och funktion. På så vis skulle de kunna bli än mer rustade för att arbeta i skolans värld och möjliggöra påverkan på de styrande faktorerna som påvisats i denna studie, framförallt när det kommer till andra professioners förväntningar. För att kunna bekräfta ovan förda resonemang föreslår vi vidare forskning kring hur en legitimation skulle påverka skolkuratorns roll och funktion.

36

Referenslista

Andersson, R. (2017). Samverkan i demokratins försvar - En studie om den offentliga

sektorn, civilsamhället och arbetet mot våldsbejakande extremism (Rapport 142).

Förvaltningshögskolan.http://hdl.handle.net/2077/51930 Akademikerförbundet SSR (2015). Policy för skolkuratorer.

https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_for_skolkuratorer_mar_2015_w.pdf Akademikerförbundet SSR (2019). Kartläggning skolkuratorer 2019.

https://akademssr.se/sites/default/files/files/Skolkuratorer%202019%2C%20Novus.pdf Altshuler, S., & Webb, J. (2009). School Social Work: Increasing the Legitimacy of the Profession. Children & Schools, 31(4), 207–218. https://doi.org/10.1093/cs/31.4.207 Anand, M. (2010). Practising Social Work in Schools: Reflections from Delhi. Practice.

Social Work in Action, 22(4), 233–244. https://doi.org/10.1080/09503153.2010.494235 Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik.

Institutionen för socialt arbete. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].

Backlund, Å. (2017). Elevhälsans framväxt och organisation - med fokus på den skolkurativa yrkesrollen. I Å. Backlund, S. Högdin & Y. Weitz (Red.), Skolsocialt arbete: Skolan som

plats för och del i det sociala arbetet (s. 23–33). Gleerups Utbildning AB.

Blom, B., & Morén, S. (2015). Teori för socialt arbete. Studentlitteratur AB.

BRIS (2018). Skola. Vård. Omsorg. Och den psykiska ohälsan. (BRIS Rapport 2018:1). https://www.bris.se/globalassets/om-bris/bris-rapport-2018/bris_arsrapport_2017.pdf BRIS (2020). Hållbara liv Om barnets rättigheter, barns uppväxtvillkor och samhällets

ansvar (BRIS Rapport 2020:1). https://www.bris.se/globalassets/om-bris/bris-rapport-2020/bris_arsrapport2019.pdf

Dupper, D., Rocha, C., Jackson, R., & Lodato, G. (2014). Broadly trained but narrowly used? Factors that predict the performance of environmental versus individual tasks by school social workers. Children & Schools, 36(2), 71–77. https://doi.org/10.1093/cs/cdu004

Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3:e uppl., s. 16–43). Liber AB.

37

Flygare, E. (2019). Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system. I E. Flygare & Å. Källström (Red.), Relationer i socialt arbete - i gränslandet mellan

profession och person (s. 16–36). Liber AB.

Folkhälsomyndigheten (2018). Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och

skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 (18043-2).

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/f9d75a62b8c944eab0d73df4515e287e/ut vecklingen-psykosomatiska-besvar-skolstress-skoltrivsel-11-13-15-aringar-18043.pdf Framtidens socialtjänst (2018). Ju förr desto bättre: vägar till en förebyggande socialtjänst. Delbetänkande (SOU 2018:32). Norstedts Juridik AB.

https://www.regeringen.se/4988b5/contentassets/cceb3bf6ef2c4ab482033b6527496bfd/ju-forr-desto-battre--vagar-till-en-forebyggande-socialtjanst-sou_2018_32.pdf

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,

24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hjörne, E. (2018). Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I C. Löfberg (Red.), Elevhälsoarbete under utveckling: en antologi (s. 19–45). Specialpedagogiska skolmyndigheten.

https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/elevhalsoarbete-under-utveckling--en-antologi-tillganglig-version.pdf/

Hsieh, H-F., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis.

Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276687 Hylander, I. (2011). Samverkan - professionellas föreställningar på elevhälsoarenan (FOG‐ rapport nr. 69/2011). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. urn:nbn:se:liu:diva-112350

Hök, L. (2014). Tänk förebyggande kring sociala insatser. I N. Sanandaji (Red.),

Utanförskapets pris: En bok om förebyggande sociala investeringar (s. 9–28).

Studentlitteratur AB.

Isaksson, C. (2014). Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion.

Socialvetenskaplig Tidskrift, 21(1), 47–66.

Isaksson, C. (2020). Socialt arbete i en politisk och pedagogisk kontext. I C. Isaksson, B. Blom, & L. Nygren (Red.), Socialt arbete i skolan. Villkor, innehåll och utmaningar (s. 41-53). Studentlitteratur AB.

38

Isaksson, C., & Larsson, A. (2012). Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige.

Socionomens forskningssupplement, 32(6), 24-33.

Isaksson, C., & Larsson, A. (2017). Jurisdiction in school social workers’ and teachers’ work for pupils’ well-being. Education Inquiry, 8(3), 246–261.

https://doi.org/10.1080/20004508.2017.1318028

Isaksson, C., & Sjöström, S. (2017). Looking for “social work” in school social work.

European Journal of Social Work, 20(2), 191–202.

https://doi.org/10.1080/13691457.2016.1188775

Jansson, G. (2018). Tvära perspektiv: En skolkurators vardag, tankar och etik. Recito Förlag. Kelly, M., Berzin, S., Frey, A., Alvarez, M., Shaffer, G., & O’Brien, K. (2010). The state of school social work: Findings from the national school social work survey. School Mental

Health, 2(3), 132–141. https://doi.org/10.1007/s12310-010-9034-5

Kelly, M., Frey, A., Thompson, A., Klemp, H., Alvarez, M., & Berzin, S. (2016). Assessing the national school social work practice model: Findings from the second national school social work survey. Social Work, 61(1), 17–28. https://doi.org/10.1093/sw/swv044

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e uppl.). Studentlitteratur AB.

Lindblad, I., & Backlund, Å. (2017). Hälsofrämjande och förebyggande arbete - vad innebär det och hur kommer vi dit?. I Å. Backlund, S. Högdin & Y. Weitz (Red.), Skolsocialt arbete:

skolan som plats för och del i det sociala arbetet (s. 23–33). Gleerups Utbildning AB. Phillippo, K., Kelly, M., Shayman, E., & Frey, A. (2017). School social worker practice decisions: The impact of professional models, training, and school context. Families in

Society: The Journal of Contemporary Social Services, 98(4), 275–283.

https://doi.org/10.1606/1044-3894.2017.98.40

Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

https://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165 Røkenes, O.H. & Hanssen, P-H. (2016). Bära eller brista: kommunikation och relationer i

arbetet med människor (Uppl. 2). Gleerups.

Skolinspektionen (2015). Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser. Kvalitetsgranskning Rapport 2015:05 (Diarienummer 400-2014:2123).

39

Skollag (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket (2019a). Redovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det

förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (Diarienummer 2016:1616).

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d76d/1553968223071/pdf403 2.pdf

Skolverket (2019b). Samtliga skolformer och fritidshem, barn/elever läsåret 2019/20. Antal

elever och skolenheter inkl fritidshem. Sveriges Officiella Statistik.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&omrade=Skolor%20och%20elever&lasar=2019/20&run=1 Svensson, L. G. (2020). Kuratorer i skolan - organisation, relation, handlingsutrymme och tillit. I C. Isaksson, B. Blom, & L. Nygren (Red.), Socialt arbete i skolan. Villkor, innehåll

och utmaningar (s. 109 - 121). Studentlitteratur AB.

Svedberg, L. (2012). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap (5:e uppl.). Studentlitteratur AB.

Thornberg, R., & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3:e uppl., s. 273–295). Liber AB. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wadeskog, A., & Nilsson, I. (2014). Samhällsekonomiska perspektiv på utanförskapet. I N. Sanandaji (Red.), Utanförskapets pris: En bok om förebyggande sociala investeringar (s. 29– 108). Studentlitteratur AB.

Bilaga 1, Intervjuguide:

- Hur länge har du jobbat som skolkurator?

- Vad har du för utbildning? Vad har du för anställning? - Hur många elever ansvarar du för?

Arbetsuppgifter/Roll och funktion

- Har du någon arbetsbeskrivning som du utgår efter? Skulle du i så fall kunna beskriva den? Din roll, funktion och arbetsuppgifter.

- Beskriv din roll och funktion i skolan så som du upplever den? (inte som den ska vara på papper eller så)

- Vilka arbetsuppgifter har du? Vem beslutar om dina arbetsuppgifter?

- Hur ser en arbetsvecka ut? Hur mycket tid uppskattar du att du lägger du på de olika arbetsuppgifterna per vecka??

- Vilken är din närmsta chef? Hur upplever du den relationen?

- Har du tillgång till handledning i eller utanför skolan? I så fall vilken? Möjligheter/Hinder

- Vad försvårar eller hindrar dig att uppfylla din roll och funktion i skolan? Vad försvårar att fungera optimalt? Beskriv så konkret som möjligt, ta gärna exempel.

- Vad underlättar eller möjliggör att du kan uppfylla din roll och funktion i skolan? Beskriv så konkret som möjligt, ta gärna exempel.

- Berätta om olika samarbeten eller relationer du har till andra i din vardag, såsom lärare, annan personal inom elevhälsan, rektor och hur de påverkar uppfyllelsen av

rollen/funktionen. Prioriteringar

- De flesta yrken innebär prioriteringar av olika slag, hur är det i ditt jobb? Upplever du att du måste göra prioriteringar?

- Vad för slags prioriteringar ställs du vanligen inför?

- Hur går det till? Hur prioriterar du bland dina arbetsuppgifter? Ge gärna konkreta exempel. Vad är det som gör att du prioriterar det ena före det andra?

- Vilka prioriteringar är svårast att göra? Beskriv gärna med konkreta exempel. - Vilka arbetsuppgifter är mest viktiga, och behöver prioriteras högt, enligt dig som skolkurator?

- Kan du berätta om ett tillfälle när du behövt göra en form av prioritering? Hur resonerade du vid det tillfället för att komma fram till den lösningen?

Vision

Hur skulle du vilja att din arbetssituation ser ut när det gäller din roll och funktion och prioriteringar i skolan?

Bilaga 2, Informationsbrev

Till dig som är skolkurator inom Västernorrlands län Förfrågan om deltagande i intervjustudie

Vi heter Josefine Berg och Linda Östman och läser Socionomprogrammet vid Umeå Universitet. I utbildningen ingår att genomföra ett examensarbete. Vårt valda ämne är skolkuratorer där vi ämnar genomföra en intervjustudie.

I Akademikerförbundet SSR:s rapport, Kartläggning av skolkuratorer 2019, framgår att skolkuratorer i stor utsträckning upplever en hög arbetsbelastning och därav tvingas prioritera mellan arbetsuppgifter. Förhoppningen är att denna intervjustudie ska ge inblick i hur

skolkuratorer arbetar där syftet för studien är att undersöka skolkuratorers erfarenheter av vad som är styrande vid prioritering av deras arbetsuppgifter. Detta kommer vi att undersöka via följande frågeställningar:

• Hur uppfattar skolkuratorer sin roll och funktion i skolan?

• Vad möjliggör respektive hindrar skolkuratorer att uppfylla sin roll i deras vardagliga arbete?

• Hur prioriterar skolkuratorer bland sina arbetsuppgifter och vad ligger till grund för dessa prioriteringar?

Alla skolkuratorer i Västernorrland län kommer att tillfrågas om deltagande i denna

intervjustudie. Om du är intresserad av att delta i vår studie kontaktar du oss via e-post eller via telefon. Vi önskar att få snabb återkoppling så maila eller ring gärna tillbaka så snabbt som möjligt om du har möjlighet att delta eller inte. Intervjuerna är tänkta att ske under veckorna 43 – 45 och kommer att ske digitalt över Zoom Meeting. Det är helt frivilligt att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna beräknas ta 45 – 60 minuter.

Om du väljer att delta kommer du bli inbjuden via en länk. Du behöver inte skapa någon form av användare i programmet. Det som krävs är att du har tillgång till högtalarfunktion och videokamera. Samtalen kommer att spelas in genom Zoom Meeting. Materialet från

intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Efter genomförd studie kommer materialet att förstöras. Inga enskilda personer kommer att kunna identifieras i det slutgiltiga

examensarbetet.

Hör gärna av dig om du har några funderingar Vänliga hälsningar Linda och Josefine

Örnsköldsvik 2020-10-19

Studerande: Handledare:

Linda Östman Sara Lilliehorn

Email: xxx… Universitetslektor vid Institutionen för Socialt arbete

Josefine Berg Email: xxx…