Skolkuratorers väg i prioriteringsdilemmat: Vem prioriteras först?

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp, Termin 6 Höstterminen 2020

Skolkuratorers väg i prioriteringsdilemmat

- Vem prioriteras först?

School social workers path through

the prioritization dilemma

- Who is prioritized first?

Handledare: Författare:

Sara Lilliehorn Josefine Berg

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt

Examensarbete, 15 hp Termin 6, HT -20 Författare: Josefine Berg & Linda Östman Handledare: Sara Lilliehorn

Skolkuratorers väg i prioriteringsdilemmat - Vem prioriteras först?

School social workers path through the prioritization dilemma - Who is prioritized first?

Sammanfattning

Den här studien tar sin utgångspunkt i paradoxen att skolkuratorer tenderar att arbeta mer med åtgärdande insatser fastän riktlinjer lägger fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser. En av anledningarna till att skolkuratorerna prioriterar åtgärdande samtal hänvisas till tidsbrist, dock framgår inte vad det är som gör att det förhåller sig så. Syftet med den här studien är att undersöka en grupp skolkuratorers erfarenheter av vad som är styrande vid prioritering av deras arbetsuppgifter. Datamaterialet består av sex kvalitativa

semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i Västernorrlands län. Intervjuerna

genomfördes digitalt, genom zoom, och de transkriberade intervjuerna genomgick sedan en konventionell innehållsanalys.

Resultatet visar att skolkuratorerna prioriterar enskild elev men att det finns faktorer i deras omgivning som de måste ta hänsyn till. Dessa faktorer handlar om samverkan mellan skolans professioner, professionsrollen som både är flexibel men under en villkorat situation eftersom skolkuratorer ses som rådgivare till skolans professioner, samt opåverkbara faktorer såsom stort elevantal och andra organisationers inverkan på skolkuratorers prioriteringar. Analysen utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och samverkan som begrepp, och jämförs med tidigare forskning på skolkuratorer. Diskussionen landar kring tre faktorer som visat sig styra skolkuratorers prioriteringar på ett eller annat sätt. Dessa tre är: 1. Relationsskapande skapar efterfrågan på enskilda samtal. 2. Stort elevantal och resursbrist. 3. Förväntningar från andra professioner som skiljer sig från det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget.

Diskussionen mynnar ut i värdet av skolkuratorers egna reflektioner kring sin roll och vidare forskning åberopas kring legitimation av skolkuratorer.

Nyckelord

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar: ... 2

2. Kunskapsöversikt ... 3 2.1 Kontextbeskrivning ... 3 2.1.1 Skolans syfte ... 3 2.1.2 Elevhälsan ... 3 2.1.3 Skolkuratorn ... 4 2.2 Tidigare Forskning ... 6 2.2.1 Historisk kontext... 6

2.2.2 Tidigare forskning om skolkuratorers professionsroll... 7

2.2.3 Tidigare forskning om förebyggande och hälsofrämjande arbete ... 8

2.2.4 Kunskapslucka och forskningens nytta ... 10

3. Teori och begreppet samverkan ... 11

3.1 Systemteori ... 11

3.2 Samverkan ... 12

4. Metod ... 12

4.1 Metodansats ... 12

4.2 Urval ... 13

4.3 Tillvägagångssätt vid datainsamling ... 14

4.4 Analys och bearbetning av data ... 14

4.5 Metodreflektion ... 16 4.6 Forskningsetiska överväganden ... 19 4.7 Arbetsfördelning... 19 5. Resultat ... 20 5.1 Kategorier ... 20 5.1.1 Enskilda elever ... 20

5.1.2 Samverkan mellan professioner ... 22

5.1.3 Professionsrollen i skolan ... 25

5.1.4 Opåverkbara faktorer ... 26

6. Analys ... 28

6.1 Individualiseringens påverkan på prioriteringar ... 28

6.2 Förväntningarnas påverkan på prioriteringar ... 30

6.3 Politikens påverkan på prioriteringar ... 32

7. Diskussion ... 33

7.1 Relationsskapande skapar efterfrågan på enskilda samtal. ... 33

7.2 Stort elevantal och resursbrist ... 33

7.3 Förväntningar från andra professioner som skiljer sig från det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget ... 34

7.4 Implikationer för praktiken ... 35

Referenslista ... 36 Bilaga 1

1

1. Inledning

Statistik från Skolverket (2019b) visar att det är närmare 1,6 miljoner barn som vistas i skolan, från förskoleklass upp till gymnasiet, medräknat grundsärskolan och

gymnasiesärskola. Den utbildning som ges i skolan är tänkt att utveckla elevers kunskaper och samtidigt främja deras personliga utveckling (Skollag, 2010). I det sammanhanget finns elevhälsan och utgör en betydande funktion. De professioner som ingår i elevhälsan är tänkt att vara ett stöd för eleverna och främja en positiv lärandesituation, så de kan nå

utbildningsmålen. (Prop. 2009/10:165; Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Vidare framhåller Socialstyrelsen och Skolverket (2016) i Vägledning för elevhälsan att en “god hälsa är en viktig förutsättning för att [eleven ska] klara skolan” (s. 27). Att just lärande och hälsa är sammanflätade och påverkar varandra ömsesidigt är något som flertalet källor synliggör (Gustafsson, et al., 2010; Hjörne, 2018; Socialstyrelsen, 2016; Socialstyrelsen & Skolverket, 2016), vilket i sin tur belyser elevhälsans betydande roll i skolans värld. Trots att skollagen belyser att elevhälsan har en betydande roll, att de är en resurs för att värna om elevernas välmående, visar rapporter att ungas psykiska ohälsa ökar. BRIS

redovisar i sin årliga rapport från 2018 och 2020 att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att barn ringer dit för att få stöd av en vuxen. De skriver även att sedan 1980-talet har den siffran ökat, men de kan inte svara på dess orsak, om det är stress i skolan, oro inför

framtiden eller något annat som ligger bakom (BRIS, 2018, 2020). Folkhälsomyndigheten (2018) redovisar liknande information, att under de senaste decennierna har det skett en kontinuerlig ökning av barn med upplevda psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk,

nedstämdhet och sömnsvårigheter. Den största ökningen ses på 11-åringar där det handlar om en ökning på omkring 10 % för både pojkar och flickor mellan åren 2013/14 och 2017/18 och är den högsta siffran sedan de började mäta år 1986.

I det här sammanhanget går det att leka med tanken att elevhälsan skulle kunna fylla en än viktigare roll. De professioner inom elevhälsan som bland annat har i sitt uppdrag att bistå elever med deras psykiska hälsa är skolpsykologen och skolkuratorn. Skolpsykologen är tänkt att fylla elevernas psykologiska behov medan skolkuratorn är tänkt att fylla de psykosociala behoven (Socialstyrelsen & Skolverket 2016). Den här uppsatsen kommer vidare att vara inriktad mot skolkuratorns roll. Skolkuratorns uppgifter utifrån Akademikerförbundets SSR:s policy för skolkuratorer (2015) kan bland annat bestå av stödsamtal med enskilda elever, arbete med klasser, samverkan med inriktning mot förebyggande arbete tillsammans med andra myndigheter som rör barn, (organisatoriskt arbete samt hälsofrämjande arbete). Inom ramen för skolkuratorns arbetsuppgifter är det med andra ord rimligt att de kan ta sig an uppgiften, att med sin kompetens, försöka bidra till elevers psykiska och sociala välmående och i ett längre perspektiv bidra till att den psykiska ohälsan bland barn kan minska. Att elevhälsan inte kan möta elevernas behov redovisades redan 2015 i en

kvalitetsgranskande rapport av 23 kommuner från Skolinspektionen (Skolinspektionen, 2015). Granskningen tyder på att elevhälsan i samtliga kommuner inte fullföljer sitt uppdrag

2

Det visar sig bland annat genom att tillgången till någon form av elevhälsa är undermålig i flertalet skolor och det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ofta initieras av lärare, utan vägledning av elevhälsans personal. Samtidigt framgår det av granskningen att elever inte känner till elevhälsans uppdrag och funktion och därav inte uppsöker den i den mån de skulle kunna göra. Sedan 2011 finns däremot i Skolverkets uppdrag att förstärka elevhälsan på ett generellt plan. Det har bland annat innefattat utbildning till elevhälsans personal om deras funktion vilket lett till en ökning av personaltätheten, och i uppdragets slutredovisning 2015, framhålls att statsbidraget för att stärka personaltätheten fortfarande pågår (Skolverket, 2019a). Samtidigt som antalet skolkuratorer tycks ha blivit fler, bör det finnas i åtanke att skolkuratorer arbetar på skolans domän där de besitter en annan professionsroll i jämförelse med pedagogerna (Isaksson & Sjöström, 2017). Det leder in på funderingar kring om det mindre antal skolkuratorerna som profession är i jämförelse med pedagogerna kan påverka skolkuratorernas arbete. Kan skolkuratorernas professionsroll påverkas av att de befinner sig på en annan profession domän?

Sammantaget går det att föreställa sig att dessa åtgärder tillsammans med skollagens definition av elevhälsans arbete, borde ha möjliggjort för elevhälsan och professionen skolkuratorer att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande i skolorna. Dock visar en kartläggning av skolkuratorer från Akademikerförbundet SSR (2019) att skolkuratorer upplever att deras arbetstid främst går till att hantera akuta ärenden, såsom enskilda samtal med elever, och att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet därav tvingas prioriteras bort på grund av tidsbrist. Utredningen Framtidens socialtjänst (2018) beskriver att New Public Management (NPM), som bland annat fokuserar på kostnadseffektiva lösningar, är en förklaring till varför förebyggande arbete inte utförs i den utsträckning det borde. Samtidigt har Wadeskog och Nilsson (2014) bevisat att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ekonomiskt försvarbart att arbeta med förebyggande arbete. Vidare poängterar Hök (2014) att om samhället väntar tills problemet blivit permanent kanske inte ens de bästa insatser eller programmen hjälper individen att komma ur utanförskapet. Genom att i ett tidigt skede hantera sådant som eventuellt kan leda till ett senare utanförskap, exempelvis psykisk ohälsa hos barn i skolan, kan samhället spara pengar och samtidigt minska det individuella lidandet hos enskilda individer. Ändock upplever 9 av 10 skolkuratorer att de inte har tid med vissa arbetsuppgifter i den utsträckning de vill, där hälsofrämjande och förebyggande arbete, exempelvis kring psykisk ohälsa prioriteras bort (Akademikerförbundet SSR, 2019). Frågan som bör ställas är hur det kommer sig att skolkuratorer främst arbetar med att lösa akuta ärenden, när både lagar och riktlinjer samt kunskap om vikten av förebyggande arbete förespråkar arbete med förebyggande och hälsofrämjande insatser? Det leder in på

funderingar om hur skolkuratorer väljer att prioritera bland arbetsuppgifter, vilket leder vidare till denna studies syfte.

1.1 Syfte och frågeställningar:

Syftet är att undersöka en grupp skolkuratorers erfarenheter av vad som är styrande vid prioritering av deras arbetsuppgifter.

3

De frågeställningar som kommer att ligga till grund för att besvara syftet är: ● Hur påverkar den upplevda professionsrollen skolkuratorers prioriteringar?

● Hur prioriterar skolkuratorer bland sina arbetsuppgifter och vad ligger till grund för dessa prioriteringar?

Studien avgränsas till att undersöka en grupp skolkuratorer i ett av Sveriges norrländska län.

2. Kunskapsöversikt

Kapitlet kring kunskapsöversikt är uppdelad i två delar. Den första delen handlar om den kontext skolkuratorer arbetar inom utifrån lagar och andra styrdokument. Den andra delen handlar om vad det finns för tidigare forskning kring skolkuratorer och kunskapsluckan.

2.1 Kontextbeskrivning

Nedan följer förklaring kring skolkuratorers arbetskontext utifrån lagar och andra

styrdokument. Först förklaras skolans mål varpå elevhälsans kontext beskrivs och till sist ramas skolkuratorns roll in.

2.1.1 Skolans syfte

I skollagen (2010) 1 kap. 4 § framgår det att syftet med utbildningen är att eleverna ska inhämta och utveckla kunskap samt främja deras vilja till ett livslångt lärande. I samma lag och paragraf står det även att skolan ämnar främja elevernas personliga utveckling, till att bli kreativa, ansvarskännande, aktiva och kompetenta medborgare. Skolan har som roll att både vara kunskapsutvecklande och att forma medborgare. Elevhälsan är en resurs som ämnar stötta skola och elev att nå utbildningsmålen (Skollag, 2010).

2.1.2 Elevhälsan

Elevhälsan omnämns i Skollag (2010) i 2 kap. 25 § där det fastslås att eleverna ska ha tillgång till elevhälsan. Dess arbete ska framförallt vara hälsofrämjande och förebyggande och vara ett stöd för elever i arbetet att nå utbildningsmålet (Skollag, 2010, Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Elevhälsan har ett speciellt ansvar för undanröjning av hinder för varje elevs utveckling och lärande vilket ger ett mer individuellt inriktade arbete (Prop.

2009/10:165). Samtidigt har elevhälsan även ansvar för mer generella insatser såsom elevernas arbetsmiljö, arbete med skolans värdegrund mot till exempel kränkande

behandling, undervisning om livsstilsrelaterade frågor och jämställdhet, för att nämna några. (Prop. 2009/10:165). Elevhälsans uppdrag är i den meningen omfattande och ansvarsfullt. Att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande (Skollag, 2010) har sin utgångspunkt i förståelsen av att lärande och hälsa ofta påverkas av samma allmänna faktorer (Prop. 2009/10:165). I Socialstyrelsen och Skolverkets (2016) Vägledning för Elevhälsan

4

definieras hälsofrämjande arbete som insatser baserade på kunskap om vad som bidrar till barns goda utveckling och välmående. Vidare beskrivs definitionen av prevention som insatser med utgångspunkt i vad som orsakar upplevd ohälsa, skolproblem eller sjukdom. Förebyggande insatser är medel för att nå målet att minska riskfaktorer och dess inflytande på elever, samt stärka skyddsfaktorer för att på så sätt minska risk för ohälsa och

symptombelastning. Socialstyrelsen och Skolverket (2016) nämner även åtgärdande arbete, vilket innebär insatser som hanterar situationer och problem som har uppstått, till exempel åtgärdsprogram eller särskilt stöd. Dessa definitioner utgår denna studie ifrån.

Socialstyrelsen och Skolverket (2016) skriver att det finns olika aktörer som har ansvar för arbetet inom elevhälsan. Dessa aktörer är skolhuvudmannen, rektorn, verksamhetschefen samt vårdgivaren. Socialstyrelsen och Skolverket förklarar att dessa aktörers roller många gånger överlappar varandra då exempelvis rektorn kan även vara verksamhetschef. Något att ha i åtanke i resterande läsning är att Socialstyrelsen och Skolverket förklarar att rektorn ansvarar för utformningen av elevhälsan och dess verksamhet för att möta elevernas behov. Elevhälsan omfattas av flera olika yrkeskompetenser nämligen skolläkare, skolsköterskor, psykolog, skolkurator och specialpedagog (Skollag, 2010). Skolsköterskan och skolläkaren ansvarar för allmänna hälsokontroller av varje elev samt enklare sjukvårdsinsatser

(Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Psykologen utreder och bedömer enskilda elevers psykologiska behov av stöd och specialpedagogen kartlägger möjligheter och hinder i skolmiljön samt enskilda elevers särskilda behov av pedagogiskt stöd (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Förklaring av skolkuratorns uppgifter kommer i ett senare stycke. Eftersom elevhälsan utgörs av olika professioner krävs det en tydlighet kring hur en samlad elevhälsa kan bidra till främjandet av elevhälsa (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Backlund (2017) beskriver de olika professionerna inom elevhälsan och definitionen av respektives arbetsuppgifter. Hon förklarar att skolsköterskan har tydliga arbetsuppgifter eftersom skolhälsovården har ett mer tydligt och specificerat uppdrag i lagar och

styrdokument, där bland annat vaccination och hälsokontroller är förväntade arbetsuppgifter. Skolkuratorer och skolpsykologer har inte lika tydliga definitioner av arbetsuppgifter som skolsköterskan. Mer om detta under rubriken tidigare forskning.

Socialstyrelsen och Skolverket (2016) ger exempel på arbetsuppgifter för den samlade elevhälsan för att verkställa uppdraget. Sammanfattat innehåller arbetsuppgifterna för alla insatser samarbete med lärare och utomstående aktörer, hjälpa skolledning med information, utredningar och råd, främja en bra arbets- och lärandemiljö, utveckla elevhälsan i takt med vetenskaplig utveckling, samt uppmärksamma och åtgärda elevers särskilda behov av stöd.

2.1.3 Skolkuratorn

Som nämnts ovan är elevhälsan ett samlat begrepp för olika professioner. I den första frågeställningen för denna studie förekommer begreppet professionsroll. Blom och Morén (2015) förklarar professionsbegreppet utifrån att det är yrken som baseras på vetenskaplig grund, en form av högskoleutbildning, samt är godkänd av samhället. Socionomyrket faller

5

idag under dessa kriterier och ses som en profession. Røkenes och Hanssen (2016) skriver att “En roll är summan av de förväntningar som riktas mot en viss position.” (s. 222). Utifrån dessa två definitioner av profession och roll har studien sin utgångspunkt. Nedan redovisas skolkuratorns roll utifrån olika styrdokument.

Socialstyrelsen och Skolverket (2016) ger specifika uppgifter till de enskilda professionerna. För psykosociala insatser, vilket tillfaller skolkuratorn, ingår sammanfattningsvis dessa uppgifter: bidra med psykosocial kompetens och information som stöd, samtalsstöd i grupp eller enskilt, utreda och bedöma enskilda elevers psykosociala situation, handleda och ge råd till den pedagogiska personalen, samt arbeta med skolans struktur och organisation i ljuset av värdegrund och likabehandling.

Akademikerförbundet SSR (2015) har tagit fram en policy för skolkuratorer och ger även de förslag på arbetsuppgifter:

● Hälsofrämjande och förebyggande insatser

● Skolsocial kartläggning/ utredning av enskild elev ● Flerpartssamtal elev – föräldrar – lärare – nätverk ● Stödsamtal med enskild elev

● Arbete med elever i grupp, klassarbete, gruppsamtal ● Handledning och konsultation till skolpersonal

● Samverkan skola – socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri – habilitering eller andra myndigheter för insatser kring enskild elev

● Samverkan skola, socialtjänst, fritid och polis för förebyggande insatser inom ramen för socialtjänstens preventiva arbete

● Organisatoriskt/ strukturellt arbete

● Samverkan med skolans personal i arbetet med skolans likabehandlingsplan ● Krishantering

● Studieekonomi

● Utbildningsinsatser inom skolsocialt arbete (Akademikerförbundet SSR, 2015, s. 10) Sveriges skolkuratorers förening har en yrkesbeskrivning som U.M. Madison (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) delat med sig av. Yrkesbeskrivningen går i linje med ovan nämnda Vägledning och policy. De lyfter punkter som berör förebyggande och

hälsofrämjande insatser, handledning av skolpersonal samt att skolkuratorerna kan medverka när det kommer till akuta behov med grupper och enskilda elever. Utöver dessa delar

utvecklar de vilka samtal en skolkurator kan ha: professionella stöd-, kris-, motivationssamtal samt rådgivande, bearbetande och utredande samtal med enskilda elever och deras familjer. Yrkesbeskrivningen framhåller att skolkuratorers arbete i stort ska handla om att värna om elevernas möjlighet att få komma till tals och vara delaktiga i skolans värld.

Det är inom ovan nämnda ram som skolkuratorer ska arbeta vilket innehåller en stor variation på olika uppgifter. Det gör att våra tankar kring hur skolkuratorer prioriterar växer. Innan vi får svar på det ska vi se vad tidigare forskning kring skolkuratorer har att säga.

6

2.2 Tidigare Forskning

Här följer skolkuratorsrollens historiska kontext samt tidigare forskning om skolkuratorsrollen och förebyggande arbete. Till sist ges ett förtydligande av den kunskapslucka som finns samt vad för nytta ytterligare forskning ger.

2.2.1 Historisk kontext

Avsnittet nedan kommer här att ta en historisk början för att sedan mynna ut i nationell och internationell forskning. Genom att ge en liten inblick i hur skolkuratorns roll har växt fram bidrar det till förståelsen hur skolkuratorers professionsroll ter sig idag och när förebyggande arbete kom in i bilden.

Under 1940-talet anställdes skolkuratorer som ett försök, där de skulle fungera som en mellanhand mellan skolan och barnavårdsnämnden, samt ge elever råd kring yrkesutbildning och vägleda till arbetsförmedlingen (Isaksson & Larsson, 2012). Det var ett försök i att bemöta de nya problemen i skolans värld. Problemen urskildes nu som mer psykiska och sociala i jämförelse med tidigare problem som handlade mer om fysiska, såsom undernäring (Isaksson & Larsson, 2012). Efter en skolutredning 1947, där skolkuratorernas roll beskrevs som uppskattad (Isaksson & Larsson, 2012), anställdes i slutet av 1950-talet kuratorer på hel- och deltid (Backlund, 2007). Backlund (2007) och Isaksson och Larsson (2012) menar att det pågick en diskussion under den här perioden om gränsdragning mellan de professioner som ingick i den tidens elevvård. Skolsköterskans arbetsuppgifter, innan skolkuratorns inträde, hade bland annat bestått i att hantera vissa sociala frågor som nu skulle tillfalla skolkuratorn. Närmare 1980 sker ytterligare en förändring i skolkuratorns arbetssätt. En ny form av ohälsa börjar visa sig, såsom psykosomatiska symtom, psykiska och sociala problem,

koncentrationssvårigheter och beteendeproblem, vilket gjorde att fokuset förflyttades till att bli mer inriktat mot hur skolans arbetsmiljö och organisation var utformad (Backlund, 2007). Den studie- och yrkesvägledande rollen har nu tagits över av en SYO-konsulent och

skolkuratorns uppgifter handlar om förebyggande arbete som första punkt. Vi ser att under detta årtionde fick förebyggande arbete ta en allt större plats i skolkuratorns arbetsuppgifter. Dock visar en rikstäckande enkät från mitten av 80-talet att skolkuratorernas arbetstid till största del gick åt till insatser kring enskilda elever (Backlund, 2007).

Vid 2010 lyfts elevvårdens, nu kallad elevhälsa, funktion åter igen och nu diskuteras att lagstadga tillgången på skolkurator och skolpsykolog (Isaksson & Larsson, 2012). I Prop. 2009/10:165 förtydligas vilka insatser som elever ska ha rätt till och vilka professioner som ska fylla de behoven. I och med lagändringen skriver Isaksson och Larsson (2012) att skolkuratorsverksamheten stärks, framför allt på grund av att personal ska ha en

socionomutbildning eller liknande. Arbetsuppgifterna utvecklas till att även innefatta att handleda och konsultera lärare. En del av informationsdelen tas bort och en betydande arbetsuppgift idag är att arbeta med psykosociala åtgärdande insatser (Isaksson & Larsson,

7

2012). Samtidigt poängteras att arbetet som bedrivs i så stor mån som möjligt ska vara förebyggande och hälsofrämjande (Prop. 2009/10:165).

Utifrån den historiska kontext som redovisats har skolkuratorer som yrkesroll formats redan från 1940-talet och det hälsofrämjande och förebyggande arbetet har genomsyrat

skolkuratorers arbete under hälften av den tiden.

2.2.2 Tidigare forskning om skolkuratorers professionsroll

Genom historien har vi varit medvetna om betydelsen av förebyggande arbete samtidigt som skolkuratorsprofessionen har funnits inom skolan förhållandevis lång tid. Det borde i sin tur betyda att vi i dagsläget har väl utformade insatser som handlar om hälsofrämjande och förebyggande arbete samt där skolkuratorns roll inte blir ifrågasatt. Ändå belyser forskning idag skolkuratorers professionsroll gentemot skolan och ämnen som synliggörs handlar om deras legitimitet och hur organiseringen kan påverka deras handlingsutrymme. Den forskning som redovisas blir även av intresse för studiens syfte, då det kan ge en indikation till vad som påverkar skolkuratorers prioriteringar. Dessa delar kommer att presenteras nedan.

Skolkurativt arbete sker på skolans domän och inte det sociala arbetets domän samtidigt som skolkuratorer ingår i ett team med olika professioner där de är en minoritetsprofession (Isaksson & Sjöström, 2017). Detta innebär en del utmaningar för skolsocialt arbete och kan därför också påverka de prioriteringar som görs. Isaksson och Larsson (2012) skriver att studier visar på otydlig uppdelning av ansvarsområde mellan de olika professionerna inom elevhälsan vilket bidrar med gränsdragningsproblematik och domänkonflikter. Legitimitet är en väl diskuterad förklaring till konflikterna. Backlund (2017) förklarar att skillnaden mellan förväntade uppgifter mellan de olika professionerna i elevhälsan bygger på skillnad i

legitimitet. Hon menar att skolkuratorn inte har en egen “teknologi” som bara denne är legitimerad att använda vilket bidrar till skilda förväntningar av de olika professionerna. Det är möjligt att dessa förväntningar påverkar hur skolkuratorer prioriterar.

Isaksson (2014) har i sin studie undersökt skolkuratorers handlingsutrymme och legitimitet. Med handlingsutrymme menar Isaksson det utrymme en organisations uppdrag ger aktörer. Det finns både formellt och informellt handlingsutrymme. Formellt handlingsutrymme handlar om den anställdes skyldigheter, rättigheter och medel som organisationen

överlämnar. Informellt handlingsutrymme handlar i sin tur om det spelrum som en grupp individer ger varandra som formas av erhållna normer. Isaksson förklarar vidare att det handlar om att tolka uppsatta gränser för vad man får, ska och bör göra, varpå gränserna är olika för olika människor. Legitimitet definieras som den rättighet en viss funktion har inom en organisation. Denna uppsats utgår från dessa definitioner av handlingsutrymme och legitimitet.

Tillbaka till Isakssons (2014) studie framkom det att de styrdokument som finns påverkar skolkuratorers handlingsutrymme på så sätt att beskrivningen av det skolkurativa arbetet ger legitimitet i diskussioner med lärare och rektorer om vad en kurator ska göra. Det ger en bild

8

av att skolkuratorer har möjlighet att försvara de prioriteringar de gör utifrån

arbetsbeskrivningen. Isaksson (2014) beskriver vidare att detta legitimitetsskapande ger skolkuratorerna en känsla av kontroll över sitt arbete. Isakssons resultat visar även att rektorn har ett stort inflytande på hur skolkurativt arbetet utformas. Hon skriver att rektorns syn på skolkurativt arbete och dennes handlingssätt påverkar skolkuratorers handlingsutrymme på ett väldigt stort plan. Isaksson poängterar även att de intervjuade skolkuratorerna uppgav att tillfredsställelse i arbetet är beroende av så kallade legitimitetsbärande resurser, såsom att rektorn eller chef ger legitimitet åt arbetet. Det finns alltså en möjlighet att rektor eller chef kan hindra eller möjliggöra skolkuratorns egna prioriteringar.

Andra konflikter som kan uppstå är i kontakt med lärare vilket Isaksson och Larssons (2017) studie om relationen mellan lärare och skolkurator i att se efter elevernas välmående.

Resultatet visade att både skolkuratorer och lärarna ansåg att skolkuratorn har en viktig roll i skolan men i praktiken är det inte lika enkelt. Lärarna har lärandet i fokus medan

skolkuratorn har elevens välmående i fokus vilket skapar konflikter om jurisdiktion, vem som har rätt att bestämma över ett område. Även Lindblad och Backlund (2017) påpekar att lärarna påverkar skolkuratorns arbete och menar att de är en bidragande faktor till om det hälsofrämjande och förebyggande arbetet blir av eller inte.

Det förekommer även oklarheter kring vad en skolkurator förväntas göra och inte bland lärare och föräldrar vilket gör att skolkuratorer måste förklara hur och med vad de arbetar (Isaksson & Sjöström, 2017). Den otydliga rollen och de oklara förväntade arbetsuppgifter återkommer även i internationell forskning där skolkuratorerna kunde förväntas undervisa i vissa ämnen om en lärare var sjuk, eller utföra administrativa uppgifter som tog tid från det sociala arbetet (Anand, 2010).

I en amerikansk studie av Altshuler och Webbs (2009) undersöktes vilka konsekvenserna blir av att skapa konsekventa yrkeskvalifikationer och kompetenser för socialarbetare i skolan. De kom fram till att om skolsocialt arbete ska kunna ge den bästa möjliga hjälpen till eleverna behövs tydliga förväntningar på certifiering vid anställning och bättre utbildning i hela USA. Det handlar alltså om att tydliggöra yrkesrollen.

2.2.3 Tidigare forskning om förebyggande och hälsofrämjande arbete

skolkuratorers arbetstid sedan länge (Backlund, 2007). Samtidigt lyfter Backlund (2007) i sin avhandling att skolan ofta tenderar att individualisera problem kring enskilda elever istället för se till lärandemiljön och arbetssättet inom skolan. Hjörne (2018) visar genom sin studie att synsättet att problemet ofta ansågs ligga hos barnet eller den unga präglades inom elevhälsan. Detta är intressant eftersom i elevhälsans uppdrag ingår skolmiljön och hur den påverkar barnens hälsa och lärande. Att barns eller ungas problem anses ligga hos barnen påverkar i sin tur hur elevhälsan, och därmed skolkuratorn, prioriterar sina arbetsuppgifter.

9

När det kommer till att jobba förebyggande skriver Lindblad och Backlund (2017) om resultatet från en fallstudie att elevhälsan främst jobbar med åtgärdande insatser, så kallade akuta insatser. De intervjuade uppgav att förebyggande arbete är viktigt men det var mest tal om visioner av vad de skulle vilja göra och inte något de faktiskt gjorde. Internationell forskning visar också att det förebyggande, miljöinriktade arbetet utförs i mindre grad än det akuta, individuella arbetet med elever (Dupper et. al., 2014; Anand, 2010; Huxable, 1998). Fortsättningsvis belyste Lindblad och Backlunds (2017) fallstudie, kring varför elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete inte blir av, fyra olika faktorer som påverkade arbetet (Lindblad & Backlund, 2017). 1. Förväntningar som handlade om att det inte fanns en förväntan på förebyggande och hälsofrämjande insatser från pedagogers och rektorers sida. 2. Organisatoriska förutsättningar handlade om tre infallsvinklar: styrning, hur väl rektorn styrde elevhälsans arbete skapade förutsättningar för hälsofrämjande och

förebyggande insatser; resurser i form av att ha tid att ta sig an fler insatser; samt den fysiska placeringen av elevhälsan som främst hamnar på högstadieskolor, vilket kan försvåra för de yngre eleverna att våga ta kontakt med elevhälsan i ett tidigt skede. 3. Redskap och metoder, elevhälsan upplevde att de inte hade tydliga strategier för förebyggande och hälsofrämjande arbete. 4. Samverkan, att ha ett gemensamt mål, både inom elevhälsan men även utanför, verkade ha stor inverkan på om det förebyggande och hälsofrämjande arbetet blev av eller ej. För att få bukt med problemet föreslår författarna bland annat att kommunikationen och diskussionen med skolledning bör fördjupas när det kommet till arbetet kring hälsofrämjande och förebyggande arbete inom elevhälsan. Författarna beskriver även att det handlar om att bryta ner varje yrkesgrupps uppgifter, och bryta med den traditionella organiseringen av elevhälsan för att istället ge utrymme för de olika yrkesgruppernas kompetenser att komma till sin rätt.

Två amerikanska studier, genomförda med några års mellanrum för att se förändring över tid, belyser också att det akuta och individuella arbetet utgör större delen av kuratorns

arbetsuppgifter (Kelly et. al., 2010, 2016). Författarna fann i den tidigare studien att

skolkuratorerna är den profession som de flesta barn möter när det kommer till mental hälsa, vilket bidrog till en hög arbetsbelastning av enskilda fall för skolkuratorerna. De enskilda fallen handlade främst om barn som redan hade problem vilket i sin tur resulterade i att det förebyggande arbete blev lidande. Den prioriteringen som skolkuratorerna tvingades göra förklaras av författarna utifrån att skolkuratorerna kan ses ha en svagare legitimitet i skolans värld. Uppföljningen av denna studie fokuserar på i hur stor utsträckning skolkuratorernas arbete genomsyras av evidensbaserad praktik (Kelly et. al. 2016). Resultatet visade att när evidensbaserad praktik väl användes, var det i sammanhang där det handlade om mer akuta insatser än förebyggande insatser. Ytterligare forskning kring evidensbaserad praktik och faktorer som påverkar användandet tydliggörs även av Phillippo et. al (2017). Slutsatsen forskarna gör är att skolkuratorerna inte har fått tillräckligt med utbildning eftersom

utbildningen i socialt arbete är så generell att skolkuratorerna inte har kunskapen att använda sig av de evidensbaserade modellerna för preventivt arbete riktat mot skolelever.

10

Av utredningen Framtidens socialtjänst (2018) beskrivs att förebyggande arbete är viktigt och att skolan är en viktig arena för detta arbete. Det är i skolan barn och unga kan få stöd tidigt innan behovet av samhällets stöd blir för stort. I samma utredning framgår att varför

socialtjänsten inte satsar på förebyggande arbete beror dels på att akuta behov och individuella ärenden prioriterar sig själva på grund av att de måste tas hand om. Jansson (2018) belyser också svårigheten om att individuella ärenden prioriterar sig själv. Hon skriver att det är svårt som skolkurator att neka enskilda elever samtal när de ber om det. Hon menar att i valet av individuella insatser eller preventivt arbete går de enskilda samtalen först, och det förebyggande arbetet sätts åt sidan eftersom de förebyggande, gruppbaserade insatserna är enklare att skjuta på. Jansson påpekar även att förebyggande arbete skapar större efterfrågan på enskilda samtal, eftersom det förebyggande öppnar upp för eleverna att förstå att det finns någon som vill lyssna på deras problem. Janssons två aspekter tillsammans med utredningen Framtidens socialtjänst aspekt skulle kunna förklara hur skolkuratorerna prioriterar bland sina arbetsuppgifter.

Ytterligare en förklaring, som utredningen Framtidens socialtjänst (2018) ger till att förebyggande arbete inte satsas på, kan hänvisas till New Public Management (NPM) som influerat hur kommunens lednings-, ersättnings- och styrsystem utformats. NPM:s fokus ligger på kostnadseffektiva lösningar och efterkontroll istället för på samhällsplanering och sociala reformer. Genom NPM:s syn på lednings- och styrsystem, att mer efterlikna en företagsliknande form, tenderar även fokus ligga till stor del på drift. Alltför stort fokus på drift resulterar därtill att göra verksamheter mer akutstyrda, och gör på så vis att det förebyggande arbete trängs undan. Det här visar på organisatoriska villkor som påverkar kommunala verksamheter, socialtjänsten, men även skolan. Dessa organisatoriska

förhållanden är något som även skolkuratorer måste förhålla sig till i sitt vardagliga arbete och som vidare kan tänkas påverka hur de prioriterar.

Elevhälsan ska arbeta förebyggande för att minska riskfaktorer som ökar risken för negativ utveckling hos individer och istället stärka skyddsfaktorer såsom att trivas i skolan och göra framsteg inom lärandet (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016). Dock visar en

kvalitetsgranskning av elevhälsans arbete gjord av Skolinspektionen (2015) att det

förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa i skolorna sällan hade tydliga strategier och ett systematiskt utvecklingsarbete. Det som menas är att arbetet inte innefattar uppföljning, analys, planering och genomförande, vilket Skolinspektionen poängterade skulle hjälpa elevhälsan att möta upp eleverna när det kommer till psykisk hälsa.

Det har påvisats uppenbara brister i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan. Återigen är studiens syfte att ta reda på skolkuratorers erfarenhet av vad som styr deras prioriteringar intressant att få svar på.

2.2.4 Kunskapslucka och forskningens nytta

Utifrån ovan beskrivna går det att urskilja en kunskapslucka kring skolkuratorers erfarenheter av att prioritera mellan arbetsuppgifter. Trots att det finns en del förklaringar kring varför

11

skolkuratorer inte arbetar förebyggande i den utsträckning de vill, menar vi att det finns en kunskapslucka kring varför de gör de prioriteringar de gör utifrån skolkuratorernas egna erfarenheter. Vi vill ta reda på vad skolkuratorer prioriterar och hur det kommer sig att de gör de prioriteringarna, samt om den upplevda professionsrollen påverkar hur de prioriterar. Vad är det som ligger bakom att de prioriterar åtgärdande insatser när forskning och

arbetsbeskrivningar poängterar vikten av förebyggande insatser? Vi tror att denna kunskap kan bidra till förståelsen av den viktiga roll och uppgift som skolkuratorer har för eleverna.

3. Teori och begreppet samverkan

Nedan följer den teoretiska förståelsen som studien landat i utifrån den data som framkommit. Först behandlas systemteori och sedan begreppet samverkan.

3.1 Systemteori

Utifrån den insamlade data som denna studie erhållit, lämpade det sig att använda systemteori för att förstå den situation som skolkuratorer befinner sig i när de gör sina prioriteringar. Svedberg (2012) menar att systemteori vill förklarar skeenden mellan olika system. System kan bestå av olika saker så som individer i en grupp, grupper i en organisation, organisationer i ett samhälle, och så vidare. Författaren menar att systemets gränser begränsas av forskaren eller betraktaren själv. Som regel ingår en individ i många olika system som påverkar

varandra. Svedberg tar som exempel att en konflikt mellan två människor i en grupp kan vara ett resultat av en spänning eller något som hänt någon annanstans inom den organisation de människorna tillhör.

Flygare (2019) förklarar att ett systemteoretiskt förhållningssätt är vanligt förekommande bland socionomer eftersom professionen har som intresse att se helheten, vilket innebär att socionomer måste förhålla sig dels till klienters olika system. Flygare poängterar att

socionomens förhållningssätt till att individers problem påverkas av flera olika nivåer, såsom hens sociala relationer, individuella egenskaper och dess omgivande miljö, avviker från andra synsätt som anser sig förklara samma sak fast endast utifrån faktorer på en nivå. Ovan

nämnda kan vara problematiskt eftersom det senare synsättet begränsar det föregående. Vidare förklara Svedberg (2012) att enkla orsakssamband inte finns enligt systemteorin. Systemteori gör istället anspråk på att allting hänger ihop, i ett komplext nätverk av bundenhet mellan orsak och verkan. Det är relationen mellan delen och helheten som är systemteorins främsta intresse.

Ett systemteoretiskt perspektiv som utgångspunkt för denna studie kan te sig rimligt utifrån att det kan ge förklaring på individnivå, gruppnivå samt på organisatorisk nivå. Det kan hjälpa oss att förstå den komplexa situation skolkuratorer ställs inför när det kommer till prioriteringar då fler aspekter tas i anspråk.

12

3.2 Samverkan

En av studiens kategorier utgår från ordet samverkan. Samverkan kan handla om ett utbyte av olika slag mellan organisationer (Andersson, 2017). Det kan handla om utbyte av personal, information, ekonomi eller andra resurser (Andersson, 2017). Andersson (2017) förklarar att det är individer som gör själva utbytet, men att det är inom organisationerna som utbytet sker. Samtidigt skriver Hylander (2011) om elevhälsan och den samverkan som professionerna har och påpekar att det handlar om ett samarbete mellan professionerna.

Vikten av att samverka, enligt Andersson (2017), ligger i att det sägs att samverkan antas kunna lösa komplexa problem. Det handlar om att ur ett problemslösningsperspektiv kan samverkan tillämpas på olika situationer, såsom att skapa förståelse för ett problem eller hitta en lösning för ett problem (Andersson, 2017). Skolkuratorer arbetar på en annan professions domän vilket innebär att samverkan är en stor del av deras vardag. Skolkuratorerna i denna studie beskrev olika typer av samarbeten och hur de påverkar deras prioriteringar på ett eller annat sätt. Därav är samverkan ett begrepp som kommer användas för att förstå studiens data.

4. Metod

Under detta kapitel förklaras utgångspunkter för studiens ansats, utförlig förklaring av tillvägagångssätt vid insamling och bearbetning av data, samt reflektioner kring den valda metoden. Det följs av etiska reflektioner och avslutas med ett avsnitt av arbetsfördelningen mellan författarna.

4.1 Metodansats

Vi sökte tidigare forskning som var refereegranskade på Swepub och SocIndex. Vi använde oss av sökord som: skolkurator, social work, school, school social work, prevention,

counselor. Vi fick även tips av vår handledare om böcker och avhandlingar av bland annat Åsa Backlund. I de artiklar som vi fann intressanta hittade vi även en del andra artiklar som refererats till som var av intresse för undersökningen.

För att ta reda på en grupp skolkuratorers erfarenheter av vad som styr prioriteringar av arbetsuppgifter, fann vi det bäst att ha en kvalitativ ansats med ett induktivt förhållningssätt. Kvalitativ forskning innebär att få kunskap om den sociala verkligheten ur de observerades perspektiv och tolkningar (Bryman, 2011). Ett induktivt förhållningssätt innebär att insamlad data leder fram till någon form av slutsats (Fejes och Thornberg 2019). Vår önskan var att ta del av skolkuratorernas egna erfarenheter och syn på prioriteringar av arbetsuppgifter

eftersom de har den bästa inblicken i verkligheten kring deras arbete. Skolkuratorerna befinner sig på fältet och möter prioriteringsdilemmat i sin yrkespraktik. För att fånga upp essensen av deras erfarenheter var det naturligt att genomföra semistrukturerade intervjuer.

13

Semistrukturerade intervjuer skapar goda förutsättningar för att intervjupersonen fritt kan ge sina egna svar på frågorna som forskaren ställer (Bryman, 2011). Inför intervjuerna

förberedde vi en intervjuguide (se bilaga 1) med utvalda teman för att besvara syftet. Intervjuerna tog plats via verktyget Zoom på grund av den rådande pandemin samt den geografiska aspekten.

4.2 Urval

För att besvara undersökningens forskningsfrågor valde vi att utföra ett målinriktat urval, vilket Bryman (2011) skriver om. Eftersom skolkuratorer var vår undersökningsgrupp var det väldigt naturligt att söka intervjupersoner med den yrkestiteln. Till en början ville vi ha deltagare från en medelstor kommun i norra Sverige utifrån dess geografiska tillgänglighet. Dock visade det sig vara svårt att få tag i någon skolkurator som hade tid och ville vara med i vår studie. Därför fick vi lov att bredda vår sökning. Eftersom vi snabbt behövde få tag på deltagare, då vi inväntat svar från de första tillfrågade lite för länge, beslöt vi oss för att utöka förfrågan till samtliga skolkuratorer i hela länet.

Vi skickade ut mail till 47 skolkuratorer, aktiva inom grundskola, särskola och gymnasium, vars mail vi hittat på kommunernas olika hemsidor. En kommun hade endast mail till verksamhetschefen som inte återkopplade till oss angående mail till verksamma skolkuratorer. Två av de skolkuratorer som fanns på kommunens hemsida hade endast telefonnummer. Vi beslöt oss för att utesluta dessa som ett första steg, och noterade att om vi inte fick tag på deltagare kunde vi ringa upp dessa och göra en förfrågan. Eftersom vi väntade för länge på svar från vår första kommun togs beslut om att skicka förfrågan till samtliga i länet väldigt snabbt. Det resulterade i att vi missade tre skolkuratorer i en kommun då vi inte orienterade oss tillräckligt på deras hemsida.

Urvalskriterium var att deltagarna skulle aktivt arbeta som skolkurator, oavsett tidigare utbildning. Vi menar att utbildningen inte påverkar erfarenheten av vad som styr

prioriteringar i arbetet. Vi valde att inkludera alla skolkuratorer oavsett hur länge man har jobbat samt både grundskola, särskola och gymnasium på grund av att vi ville få, om möjligt, en så bred syn på problemet som möjligt.

Sex av de 47 tillfrågade skolkuratorerna ville ställa upp på en intervju. Tre var skolkuratorer för gymnasiet och tre för grundskolan, två skolkuratorer arbetar även på gymnasiesärskola och särskola. Den som hade jobbat längst som skolkurator av deltagarna hade jobbat i 30 år. Därefter hade de arbetat i 19 år, 15 år, 14 år, 6,5 år respektive i 7 månader. Fem av deltagarna hade minst socionomutbildning och en av deltagarna hade en beteendevetarutbildning. De sex skolkuratorerna ansvarade för minst 200 elever och som mest ca 800–900 elever. Däremellan har vi antal på cirka 300, 350, 500 och 600 elever. Deltagarna representerar tre kommuner i länet. Vi är medvetna om att de tre kommunerna ser olika ut och har olika förutsättningar, men eftersom tiden för uppsatsskrivandet är begränsat fick vi ta de skolkuratorer som hade viljan och möjligheten att medverka i undersökningen. Vi bör nämna att vi avböjde en sjunde

14

skolkurator på grund av svårighet att hitta en tid för intervjun samt att vi upplevde att sex intervjuer skulle kräva all tid vi hade kvar av arbetet.

4.3 Tillvägagångssätt vid datainsamling

Under de semistrukturerade intervjuerna följde vi en egen formulerad intervjuguide med frågor kring fyra teman: roll och funktion, möjligheter/hinder, prioriteringar och vision (se bilaga 1). De två första temana togs fram ur den första frågeställningen kring

professionsrollen och det tredje temat ur den andra frågeställningen. Det fjärde temat vision togs med på grund av att vi tänkte att deltagarna där skulle få utrymme att berätta om förbättringsmöjligheter inom deras yrke. Därigenom hoppades vi också fånga upp andra faktorer som kan tänkas påverka styrningen av prioriteringarna samt för att avsluta intervjun på ett hoppfullt sätt.

Intervjuerna tog plats under vecka 43 och 44, där vi båda var med under intervjun men där en av oss ledde intervjun. Den andre observerade och flikade in med uppföljningsfrågor.

Fördelen med att vara två vid intervjutillfället är att pressen av att leda intervjun, som kan försvåra lyssnandet, kunde undvikas eftersom den som satt med och observerade kunde slappna av lite mer kunde därför fånga upp viktiga uttalanden och be om förtydliganden. Att vi båda satt med underlättade även analysarbetet då vi båda hade samma förståelse för vad den intervjuade pratade om. Efter varje intervju tog vi oss även tid att fundera på om vi fått svar på vårt syfte eller inte, och beslöt oss för att fokusera på de frågor som vi upplevde gav oss de svar vi var ute efter och sparade de övriga frågorna till om vi skulle ha extra tid över. Tiden för intervjuerna varierade från 40–60 minuter.

Intervjuerna spelades in, efter inhämtat samtycke från samtliga deltagare. Dessa inspelningar transkriberade vi sedan, allt eftersom vi avklarade intervjuerna. Då vi lyckades ha en intervju varje dag efter varandra, satte vi igång med transkriberingen så fort den första intervjun var avklarad. Vi delade upp transkriberingen utifrån vem som hade tid och möjligheten att börja. Vi delade upp transkriberingen av den sista intervjun och gjorde hälften var för att vi snabbt skulle kunna gå vidare till att analysera materialet.

4.4 Analys och bearbetning av data

Den analysmetod som ligger till grund för den här uppsatsen är en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys handlar generellt om att fokusera på språkets egenskaper, med tyngdpunkt på kommunikationen och vad textens innehåll och kontextuella betydelse visar (Hsieh & Shannon, 2005). Det beskrivs som en metod som ofta används när det kommer till kvalitativ analys av dokument (Bryman, 2011), exempelvis transkriberade intervjuer som det handlar om i den här uppsatsen. Vidare beskrivs kvalitativ innehållsanalys som en flexibel metod som kan tillämpas på en mängd datamaterial samtidigt som det går att tolka texterna på olika nivåer (Graneheim & Lundman, 2004; Hsieh & Shannon, 2005). Hsieh och Shannon (2005) skildrar tre varianter av innehållsanalys där den konventionella

15

innehållsanalysen är en av dem. Det är den som analysarbetet i den här uppsatsen utgår från. Författarna beskriver den som en bra metod när ett fenomen ska beskrivas. Det harmonierar bra med syftet för den här uppsatsen, då den handlar om att försöka förstå vad som styr prioriteringar som skolkuratorer gör i sitt vardagliga arbete.

Vidare beskriver Hsieh och Shannon (2005) att konventionell innehållsanalys utgår från att datamaterialet ska generera kategorier istället för att forskarna utgår från redan förutbestämda kategorier och på så vis skapa nya insikter. Målet med vår analys var att försöka förhålla oss till den principen genom att gå in med öppna ögon och låta kategorierna visa sig utifrån det transkriberade materialet. Genom att förhålla sig till analysmaterialet utan förutfattade meningar handlar det om att ha ett induktivt förhållningssätt, menar Hsieh och Shannon (2005). Det förhållningssättet valde vi att utgå från vilket ytterligare förstärker anledningen till att konventionell innehållsanalys var en fördelaktig analysmetod. I och med vidare läsning om kvalitativ innehållsanalys framgår även att det är en bra analysmetod för mindre erfarna (Graneheim & Lundman, 2004), exempelvis studenter, på grund av att det är en metod med möjlighet till olika tolkningsdjup. Med tanke på vår begränsade erfarenhet av forskning ser vi det här som ytterligare en fördel som stärker valet av analysmetod utifrån det syfte vi

formulerat.

Analysen av denna undersökning är inspirerad av hur Hsieh och Shannon (2005) beskriver hur en konventionell innehållsanalys ska gå till. Den innehåller fyra olika steg: 1.

meningsbärande enheter, 2. kodning, 3. kategorier, 4. tema. Analysen tog sin början när vi i ett gemensamt dokument samlade transkriberingarna av samtliga intervjuer. Vi började läsa transkriberingarna var för sig och genom den läsningen började båda två markera enheter som vi själva upplevde som meningsfulla. Efter att vi läst igenom en intervju och markerat meningsbärande enheter (steg 1) sammanstrålade vi och gick igenom texten en gång till tillsammans. Där gav vi varandra möjlighet att argumentera och förklara hur det kom sig att man valt just den enheten. I vissa fall var det självklart varför den meningsbärande enheten var vald medan andra meningsbärande enheter krävde mer eftertanke och återkoppling till syftet och frågeställningarna för att stärka anledningen till varför just den enheten skulle med. Det här beskriver den första delen av en konventionell innehållsanalys utifrån Hsieh och Shannon (2005) där det handlar om att urskilja meningsbärande enheter. I samband med att vi var överens om vilka enheter vi skulle använda oss av kopierades de in i ett kodningsschema. Varje intervju genomgick samma tillvägagångssätt.

Efter vi samlat meningsbärande enheter från samtliga intervjuer fortsatte vi med nästa del i innehållsanalysen, utifrån Hsieh och Shannon (2005), som handlar om att ge de

meningsbärande enheterna en kod (steg 2) som kortfattat beskriver vad enheten säger. Det arbetet gjorde vi tillsammans där vi läste varje meningsbärande enhet grundligt för att sedan gemensamt diskutera fram vad den enheten handlade om, som vi sedan skrev in i

kodningsschemat. Vi samlade samtliga koder i ett gemensamt dokument för att lättare kunna urskilja vilka koder som passade ihop. Därifrån formulerades kategorier (steg 3) utifrån de kluster med koder vi urskilt, i enlighet med Hsieh & Shannon (2005). Sista delen i

16

konventionell innehållsanalys handlar om att utifrån kategorierna försöka urskilja ett eller flera teman (steg 4) som beskriver fenomenet, vilken vi diskuterade fram under analysen och skrivandets gång. Nedan visas en tabell över kodningsschemat med tre kategorier som legat till grund för resultatet.

Meningsbärande enhet Kod Kategori Tema

Det blir väldigt svårt att möta en elev direkt så. Men det tänker jag också har med det här att vi har väldigt många program och elever att möta. Hade vi färre så skulle det nog kanske vara lättare att möta fortare. (Skolkurator 1)

Stort elevantal Opåverkbara faktorer Underkategori: Organisatoriska faktorer Villkorat elevfokus

Men då måste vi komma med en idé till rektorn som ger oss utrymme. Vi kan ju inte beordra lärarna nu ska ni komma hit och lyssna. Utan vi måste sälja in idén till rektorn som skriver ut till arbetslagen då, att nu ska vi sätta av den här tiden. (Skolkurator 3)

Marknadsföra idéer till rektor

Samverkan mellan professioner Underkategori: Rektor Villkorat elevfokus

Jag prioriterar alltid individen och för varje vecka som går så blir det fler och fler individuella möten. Men för varje individuellt möte som blir, så blir det ju oftast en, asså, det blir ju fler möten till.

(Skolkurator 5)

Individen först och

Snöbollseffekt

Enskilda elever Villkorat elevfokus

4.5 Metodreflektion

Vårt syfte med denna undersökning är inte att försöka generalisera resultatet till exempelvis hur alla skolkuratorer i Sverige upplever sin arbetssituation utifrån de prioriteringar de gör i sin vardag. Vi tenderar istället att förhålla oss till att göra en analytisk generalisering, med hänvisning till Kvale och Brinkmann (2014). Därmed har vi försökt ge så utförliga

beskrivningar som möjligt av intervjuprocessen, de intervjupersoner som medverkat och hur deras miljö ser ut, för att sedan överlåta till läsaren att bedöma möjligheten att kunna koppla resultatet till andra liknande situationer och miljöer. Målet var att försöka ge perspektiv på det fenomen som undersökts snarare än att komma med rena sanningar (Thornberg & Fejes, 2019). Vidare utgår vi från att intervju som forskningsmetod handlar om att kunskap skapas genom en dynamisk process som sker mellan intervjuare och intervjuperson (Kvale &

17

Brinkmann 2014), vilket gör att vi är medskapare till den kunskap vi genererar i den här uppsatsen.

Utöver som nämnt ovan går det inte att förbise att det här är ett examensarbete på

kandidatnivå där ett syfte är att vi ska lära oss forskningsprocessen genom att genomföra en egen undersökning, och på så vis ge oss en bild av hur forskning blir till. Med andra ord, vi lär oss under arbetets gång. Det här kan kopplas till Fejes och Thornberg (2019) som

förklarar att kategorier som forskaren skapar utifrån data formas utifrån dennes kunskap och intresse, vilket gör att resultatet blir en tolkning av verkligheten utifrån forskarens synvinkel. Resultatet i denna studie bör av den anledningen förstås i ljuset av den tidigare forskning som nämnts i föregående kapitel och utifrån vår erfarenhet av hur forskning går till. I

sammanhanget ingår även en tidsbegränsning, i form av begränsningen till antalet veckor som vi har på oss att genomföra denna undersökning. Utifrån de förutsättningarna har vi gjort en del val, exempelvis när det kommer till urvalet (se diskussion längre ner i avsnittet). Resultatet bör därför också tolkas utefter de förutsättningar som existerat. Dock har vårt mål varit att förhålla oss till de kunskaper angående vetenskap som vi i tidigare kurser erhållit, för att på så vis ändå stärka denna undersökning. Vi har valt att utgå från Brymans (2011) fyra delkriterier när det kommer till tillförlitlighet inom kvalitativ forskning för att reflektera kring metoden ytterligare. De fyra delkriterier vi kommer att utgå från är trovärdighet,

överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera som kommer att diskuteras nedan.

Trovärdigheten i denna studie har tillförsäkrats genom att vi har gjort vårt yttersta för att följa de regler som finns inom forskningen. Det vill säga, vi har förhållit oss till de etiska

riktlinjerna under hela processen, vilka diskuteras utförligare senare. Vi har även gjort vårt yttersta för att förhålla oss till den induktiva ansatsen samt följa analysmetoden utifrån våra förmågor. Under studiens gång har vi fått lära oss de metoder vi har använt, vilket medför att vi inte är experter. Det går att reflektera kring om vår brist på erfarenhet av användandet av metoderna har gjort att de inte har kommit till sin fulla rätt. Till exempel är vi medvetna om att kunskapen som den tidigare forskningen gav påverkade i viss grad vilka frågor vi ställde under intervjuerna, så som hur förhållandet till skolkuratorernas rektor uppfattades. Därav gav det ett resultat som visade på rektorns inflytande på skolkuratorns arbete. I relation till att studiens ansats är induktiv färgade ändå den tidigare forskningen frågorna. Det är möjligt att rektorers inflytande hade kommit upp i intervjuerna ändå, men eftersom vi specifikt frågade upp om det fick vi ut många meningsbärande enheter kring det ämnet. Vidare går det att fundera om vår förhållandevis begränsade erfarenhet av intervju som forskningsmetod påverkat de svar intervjuerna genererade. Med mer erfarenhet går det att fråga sig om den erfarenheten genererat andra uppföljningsfrågor som i sin tur möjligtvis gett ett mer förtydligande av deltagarnas upplevelse av situationen.

Ytterligare reflektion angående trovärdigheten, handlar om att återkoppla resultatet till intervjupersonerna för att på så vis säkerhetsställa att det resultat forskarna kommit fram till harmonierar med intervjupersonernas egen uppfattning (Bryman, 2011). Denna undersökning

18

har inte haft utrymme till att återkoppla till intervjupersonerna vilket gjort att de inte haft möjlighet att bekräfta om vi uppfattat deras verklighet korrekt. Dock kan den konventionella innehållsanalysen som metod, att verkligen låta den transkriberade texten få tala, ha hjälpt till att hålla analysen så nära verkligheten som möjligt. Samtidigt stärks trovärdigheten i och med att vi båda har gått igenom alla transkriberade intervjuer och tillsammans säkerhetsställt essensen i de meningsbärande enheterna.

När det kommer till delkriteriet överförbarhet har vi försökt beskriva urvalet och dess kontext så utförligt vi kunnat i förhållande till att inte röja deltagarnas identiteter. Samtidigt har urvalet genererat en god spridning när det kommer till erfarenhet, i antalet år skolkuratorerna arbetet, samt antalet elever de ansvarat för. Den spridningen kan tänkas ge en bredare bild av hur skolkuratorer kan uppleva deras arbetssituation när det kommer till prioriteringar mellan arbetsuppgifter. Vidare finns det en medvetenhet om att vi inte specificerade i vår utskickade intervjuförfrågan att de som deltog skulle ha en speciell utbildning bakom sig. En anledning var att vi vill säkerhetsställa att vi fick tillräckligt med intervjupersoner. Det valet gjorde att vi fick en intervjuperson som hade en annan utbildning i jämförelse med de andra fem. I vidare diskussion ansåg vi att de svar den intervjupersonen gav ändå representerar hur en skolkurator upplever sin arbetssituation när det kommer till prioriteringar. Det med tanke på att den personen fortfarande är anställd som skolkurator efter samma lagar och riktlinjer som de andra med socionomutbildning.

I samband med det har vi även försökt vara transparenta och beskriva hur vi har gått tillväga under studiens gång, vilket kan ses i metodkapitlet, som går i enlighet med delkriteriet pålitlighet. Vår handledare, som vi har haft kontakt med under hela studieförloppet, har fungerat som en granskare för att försäkra studiens pålitlighet. Handledaren har även hjälpt oss att hålla en objektiv syn, så långt det har gått, genom hela studiens process, i enlighet med Brymans (2011) delkriterie möjlighet att styrka och konfirmera.

Att göra intervjuer på länk har sina för- och nackdelar. Fördelen är att möjliga

intervjupersoner ökar då det geografiska avståndet inte blir en begränsande faktor. I denna studie var det till fördel då vår initiala tanke var att fokusera på en kommun, men när det visade sig inte fungera kunde vi lätt bredda sökningen av deltagare. Nackdelen är att den tekniska biten ibland gjorde det svårt att urskilja vad som sas då internetuppkopplingen eller högtalare var dålig. Dock skedde detta endast några få gånger och över några fåtal ord att det ändå gick att urskilja vad som sades.

Som nämnts i stycket ovan tvingades vi bredda vår intervjuförfrågan från en kommun till alla kommuner inom ett län, då den första kommunen dröjde med att återkoppla om deras

möjlighet att delta, samt att de i slutändan ändå inte hade möjlighet att delta. Vi valde att vänta på svar från den kommunen istället för att maila en påminnelse till dem vilket vi i efterhand kan se som ett mindre bra val. Det gjorde att det dröjde länge innan vi kontaktade andra skolkuratorer i andra kommuner i förhoppning om deltagande. Den fördröjningen gjorde att vi kom igång med intervjuerna senare än vi hoppats. När vi väl skickade ut en intervjuförfrågan till de andra kommunerna fick vi snabb respons från ett antal skolkuratorer

19

som kunde tänka sig delta. Intervjuerna genomfördes och en grundlig transkribering skedde. Dock kunde insåg vi när vi närmade oss slutet av analysarbetet att en del koder lyfte saker som kunde passa in i fler kategorier. Där ställer vi oss frågan om det hade varit mer fördelaktigt om vi hade gått igenom de meningsbärande enheterna än gång till för att

verkligen säkerhetsställa att de fick en sanningsenlig kod. I och med att det tog längre tid än väntat att komma igång med intervjuerna uppstod en känsla av tidsbrist som gjorde att vi inte tog oss den tiden.

4.6 Forskningsetiska överväganden

I vår undersökning har vi utgått och följt Vetenskapsrådets (2002) fyra allmänna krav för forskning. I den initierande mailkontakten med deltagarna gav vi ut information om studien, dess syfte samt förfrågan om deltagande i studien (Se bilaga 2). Deltagarna fick själva ta kontakt med oss om de ville vara med i intervjun. Vid intervjutillfället återgav vi information om studien, dess syfte, att deltagarens medverkan är frivillig samt ytterligare information om att vi är måna om konfidentialitet och att intervjun enbart används i detta examensarbete. Innan intervjun påbörjades inhämtas muntligt samtycke om deltagande och inspelning av intervjun från samtliga deltagare. På så vis har vi förhållit oss till både samtyckeskravet, nyttjandekravet och informationskravet.

Data från intervjuerna förvarades så att inga obehöriga kunde ta del av det, nämligen i våra datorer som endast vi själva har tillgång till. Vi skapade pseudonymer i form av skolkurator 1, Skolkurator 2, och så vidare, för att undvika att någon av deltagarna skulle komma att kännas igen av någon utomstående vid läsning av uppsatsen. Vi har medvetet reflekterat kring om vissa citat av deltagarna kan komma att skada dem på något sätt och därav inte använt oss av dessa citat i studien utan att för den skull kompromissa med studiens mål. Vi har valt att inte benämna länet som vi inhämtat vår data från eftersom vi uppskattar att det finns en risk för deltagarna att bli utpekad eftersom en deltagare skiljer sig från de andra med sin beteendevetarutbildning. Ändå visar vi på länets geografiska kontext, i det här fallet Norrland. Fördelen med att beskriva var data kommer ifrån är ett försök till att öka tillförlitligheten. Bryman (2011) menar att ett delkriterie av tillförlitlighet i en kvalitativ studie kallas överförbarhet, vilket innebär att forskaren bör beskriva den kontext som studien har vuxit fram ur. Därav fann vi det lämpligt att ge läsaren en inblick i studiens kontext, även om beskrivningen är begränsad. Genom dessa åtgärder har vi förhållit oss till

konfidentialitetskravet.

4.7 Arbetsfördelning

Vårt förhållningssätt genom hela uppsatsen har varit att vi gör allt arbete tillsammans. Under den inledande fasen letade vi båda efter relevant forskning och efter diskussion, utifrån den forskning vi hittat, enades vi om ett syfte. Tillsammans diskuterade vi fram intervjuguiden och när intervjuerna väl tog sin fart valde vi att ansvara för hälften av dem. Det innebar att

20

under en intervju var det en av oss som agerade samtalsledare och styrde samtalet medan den andra följde upp med uppföljningsfrågor. Till nästa intervju bytte vi roll vilket i slutändan gjorde att vi ledde hälften av intervjuerna var. När det kom till transkribering av intervjuerna delade vi där upp dessa mellan oss. I slutändan resulterade det i att Josefine transkriberade cirka 3,5 intervju medan Linda transkriberade 2,5 intervju. Josefine blev klar snabbare i det momentet och för att inte förlora tid delade vi upp transkriberingen av den sista intervjun. Analysarbetet har vi gjort tillsammans rakt igenom. Vi har tillsammans gått igenom varje transkription av intervjuerna och urskilt meningsbärande enheter, tillsammans har vi sedan kommit fram till koder, kategorier och slutligen ett tema. Tillsammans har vi även diskuterat fram vad analysen ska innehålla samt slutdiskussionen.

När det kommer till själva skrivandet av texten, som utgör det material som ska lämnas in, har det i viss mån existerat en form av uppdelning. Vi har till exempel börjat skriva på olika stycken eller rubriker, dock enbart efter en diskussion om vad som är tänkt att stå skrivet i det tänkta stycket. När någon av oss sedan skrivit klart eller haft en fundering har vi bett den andra läsa det som var skrivet. Och utifrån den diskussion som följt, har text antingen ändrats, eller så har texten fått ett godkännande av båda parter och fått stå kvar. I vissa stycken har det däremot inte existerat en uppdelning då vi skrivit ord för ord tillsammans. Det har funnits en öppen diskussion om samtliga delar av texten som utgör den här uppsatsen. Det har gjort att vi båda står ansvariga för samtlig text i uppsatsen och därav går det inte att säga vem som skrivit vad. Inställningen till hela undersökningen och texten har varit att vi gör allt

tillsammans och där vi haft som ambition att dela upp arbetsbördan så jämt det varit möjligt.

5. Resultat

Nedan kommer resultatet av analysen av de inspelade intervjuerna att redovisas. Till att börja med kommer kategorierna som ligger till grund för temat beskrivas. Sedan kommer ett tema att redovisas som ger en sammantagen bild av vad kategorierna visar.

5.1 Kategorier

I detta avsnitt kommer de kategorier som blivit synliga av data att redovisas. Det urskildes fyra kategorier, varav några innehåller underkategorier. Citat används för att belysa kategorins innehåll.

5.1.1 Enskilda elever

Vid inläsning av intervjuerna tydliggjordes att skolkuratorernas roll till största del utgår från att de finns till för eleverna, vilket utgör kategorin Enskilda elever. På ett generellt plan uttrycker de sig att deras roll handlar om att finnas till för alla elever som kan behöva stöd. Men det behöver inte alltid handla om att skolkuratorn kommer i direkt kontakt med elever som behöver stöd, utan det kan även handla om ett indirekt stöd genom att skolkuratorn ger råd till föräldrar eller pedagoger. Samtidigt visar resultatet på att samtliga sex skolkuratorer

21

värderar enskilda elever högst. En skolkurator resonerar kring en prioritetsordning där den enskilda eleven kommer först, klassrumsarbete kommer på andra plats medan möten med pedagoger hamnar på tredje plats. Överlag beskrev de intervjuade att de fyllde deras kalendrar med stor andel individuella samtal. En skolkurator visar tydligt att om en enskild elev har ett problem så får hälsofrämjande och förebyggande arbete stå tillbaka i den stunden.

“Oftast så, eleverna prioriterar sig ju själva. Kommer de hit, då vill jag erbjuda dem en tid. Är det väldigt tryck här och en lärare kommer och säger: kan du vara med mig i klassen i fyra lektioner? Ah eh just nu den här perioden har jag inte tid, men vi kanske kan ta det efter jul.” (Skolkurator 3) En annan skolkurator visar också att hen värderar individen högt, men visar samtidigt på dilemmat att det oftast inte slutar med ett samtal utan då krävs det ytterligare samtal med fler parter som finns runt omkring individen. Denne skolkurator uttrycker sig inte som att

dilemmat påverkar hur hen prioriterar bland sina arbetsuppgifter men ett resonemang till hur det kommer sig att hen värderar eleven först. Hen svarar att mår inte individen bra, så kommer aldrig gruppen att må bra och därav prioriteras den enskilda eleven i stor utsträckning.

Samtidigt upplever hälften av skolkuratorerna att ju mer närvarande och synliggjord deras roll och funktion är gentemot eleverna, exempelvis genom att jobba med hälsofrämjande och förebyggande insatser ute i klasser, desto mer enskilda kontakter får de, som snabbt gör att kalendern fylls upp. I citatet nedan visar en skolkurator på detta samtidigt som hen lyfter en intressant tanke på att det inte harmonierar med hur det kanske från politiskt håll är tänkt att hälsofrämjande och förebyggande arbete ska fungera, att enskilda samtal ska bli färre inte fler.

“Ju mer vi jobbar främjande och förebyggande ju mer enskilda kontakter får vi. Och det här tror ju inte heller rektorerna. För lagstiftaren tror ju att det här ska minska de enskilda insatserna, om vi jobbar mer främjande och förebyggande. För då behövs inte det. Men då blir vi synlig, för lärarna som får en relation. Det är jätteviktigt att skapa relation med lärarna för då de kommer de också till oss. Eller till eleverna. Ju mer jag är ute och syns, ju mer vågar de komma för då lär de ju känna mig och vet vem jag är. “ (Skolkurator 3)

Jämte, att deras närvaro skapar större efterfrågan, visar resultatet ändå att det är den närvaron bland eleverna som möjliggör att de i viss mån fyller upp deras kalendrar. De använder sin närvaro, tillsammans med en inställning att de behöver skapa relationer till elever, som strategi för att möjliggöra deras arbete. Det blir extra tydligt utifrån hur en skolkurator har uttryckt sig som visas nedan.

“Och när det gäller tonåringar så är det inte så att, min erfarenhet av tonåringar är inte att de ser att det står kurator på en dörr och då bah: Yes, dit kan jag gå och knacka på och prata. Utan det måste jag förtjäna. Och ibland behöver jag förtjäna det över ganska så lång tid och då betyder det att jag behöver, jag behöver heja på elever och jag behöver finnas där eleverna är.” (Skolkurator 6)

Exemplen ovan visar på att skolkuratorerna behöver vara ute bland elever och lära känna dem, exempelvis genom att genomföra någon form av hälsofrämjande eller förebyggande insats. Dessa åtgärder genererar att deras kalendrar fylls upp med en större mängd enskilda