Kollegial mentalitet och solidaritet
En av informanterna påstod att arbetsplatser inom restaurangbranschen ofta är kollegialt präglade och att denna kollegiala mentalitet inte alltid stannar inom arbetsplatsen utan kan existera inom hela branschen på en ort. (Intervjuperson 8)
Empirin beskrev hur relationerna kollegerna emellan inte enbart är av yrkesmässig karaktär utan visar istället på hur starka vänskapsrelationer har utvecklats restaurangarbetarna emellan.
Informanterna förklarade att dessa vänskapsrelationer även kan innefatta deras chefer vilka ofta arbetar tillsammans med servicepersonalen under den dagliga verksamheten. Informanterna förklarade hur dessa vänskapsrelationer sträcker sig bortom arbetsplatsen då både kolleger och chefer umgås med varandra på fritiden.
En av informanterna ger uttryck för hur även fritiden spenderas inom restaurangmiljö och hur det inom branschen finns otydliga gränser mellan individens arbete och fritid.
”Restaurangyrket skiljer sig från andra typer av yrken. Om man jobbar inom vården eller som lärare så går man till jobbet, gör jobbet sen går man hem och gör någonting annat. Inom
restaurangbranschen så går man till jobbet, gör jobbet sen hänger man kvar på restaurangen eller går till någon annan restaurang och äter och dricker. Det blir inte lika kraftiga gränser mellan yrkeslivet och privatlivet”. (Intervjuperson 5)
Informanten lyfter hur det är vanligt inom restaurangbranschen att restaurangarbetare tar del av ortens uteliv på söndagar.
”Till att börja med så tror jag att restaurangarbetare är misstänksamma mot andra delar av samhället, jag tror verkligen det, de gillar att bo i sin lilla bubbla och vara utanför. Bara en sådan sak som att alla krögare går ut på söndagar, det är som en prestigegrej, vi går ut på söndagar när inga andra går ut”. (Intervjuperson 1)
Informanterna menade att lojaliteten var som starkast gentemot andra kollegor men att de också kände lojalitet gentemot arbetsplatsen och till cheferna.
- Känner du lojalitet gentemot arbetsplatsen och dina kollegor?
”Mer till kollegor än till stället och ägare, de som man jobbar på golvet med är också de som man umgås med, om man jobbar en långpanna med någon i 14 timmar, det är klart att man skapar en relation och ett förtroende till den personen”. (Intervjuperson 1)
”Mycket, jag älskar mitt jobb, jag har ju alltid ställt upp om de ber mig om något, jag gillar inte att sätta dem i skiten”. (Intervjuperson 3)
Betydelsen av att göra bra ifrån sig på jobbet
”Nej restaurangbranschen är en extremt pressfylld plats där du ska prestera varenda kväll du jobbar. Det är klart man har haft kvällar där jag inte presterat fullt ut och sen tänkt shit jag vet inte hur länge jag kommer kunna var kvar här”. (Intervjuperson 1)
medvetna om restaurangens struktur gällande arbetssätt och rutiner för att arbetet skall fungera. Informanten påpekade även hur man måste klara av att hantera den arbetsstation man ansvarar över av den orsaken att ens kolleger och deras arbetsgång annars påverkas negativt. (Intervjuperson 3)
I kommande citat antyder informanten att eftersom anställningar inom restaurangbranschen i hög utsträckning är nära förknippat med individuella prestationer så rationaliseras behovet av facket bort.
”Restaurangbranschen handlar mycket om individuella prestationer, att alla måste leverera, facket känns som ett försäkringsbolag, man betalar till det varje månad men man använder det aldrig”. (Intervjuperson 2)
Sammanhållning och kontakter inom branschen
Informanterna beskrev hur personalgrupperna karaktäriseras av att vara sammansvetsade och att man ställer upp för varandra.
”Just där jag är nu, bästa sättet som jag kan förklara det på är att vi är en liten familj
Precis som en familj, stark sammanhållning, hälften skäller på varandra och hälften är väldigt glada med varandra, stark sammanhållning”. (Intervjuperson 1)
Informanterna menade att de inte känner någon anställningsotrygghet i relation till deras yrken inom restaurangbranschen. Informanten beskrev hur hens personliga nätverk av relationer är orsaken till att hen aldrig känt oro i relation till sitt yrke. (Intervjuperson 2)
Empirin visar hur restaurangbranschen tenderar att innefattas av rörlighet, d.v.s. att det inte är ovanligt för restaurangarbetare att byta arbetsplats från en till en annan. Empirin pekade även på hur individer med arbetslivserfarenhet inom branschen med enkelhet kommer kunna skaffa sig nytt jobb direkt om något skulle hända med ens befintliga anställning.
”Skulle jag bli av med jobbet så kanske det hade varit bra men jag ser till att styra upp det själv, jag är mitt eget fack”. (Intervjuperson 5)
“Nej, klart att man har känt när det börjar knaka och så där men jag tror att som person så har man fler trådar ute, skiter det sig så har man alltid någon annanstans att gå liksom, oron har aldrig funnits att man inte skall få någon inkomst, så nej”. (Intervjuperson 2)
Ifall restaurangen följer ett kollektivavtal eller om de anställda har anställningsavtal från sin arbetsplats verkar inte vara av stor betydelse för informanterna.
”Alltså jag har inte ens ett anställningsavtal så inga papper är skrivna över huvud taget. Nu när jag har sagt upp mig så fick jag ett i efterhand för att jag krävde det”. (Intervjuperson 3) Empirin visade hur det inte finns någon relation mellan restaurangarbetarna och hotell- och restaurangfacket. Facket är aldrig något som diskuteras, varken kolleger emellan och inte heller med cheferna. Restaurangarbetarna kunde inte identifiera något värde i medlemskapet utan betraktar medlemskapet endast som en extrakostnad varje månad.
Sammanfattning resultatavsnitt
Restaurangarbetare arbetar primärt kvällar och helger och är lediga på dagtid i veckodagarna vilket gör att vänskapsrelationer i första hand etableras med människor inom branschen.
Det ställs höga krav på att individen förhåller sig flexibelt till arbetet, när individen skall arbeta bestäms utifrån restaurangens arbetsbörda från dag till dag. Arbetsplatser inom branschen präglas ofta av att vara kollegiala, kollegial mentalitet som kan stäcka sig över en hel ort. Relationerna på arbetsplatsen karaktäriseras av att vara starka och sträcker sig bortom arbetsplatsen.
Restaurangarbetarna identifierar inget värde i ett fackligt medlemskap, medlemskapet betraktas som en onödig utgift.
Analys
Analysdelen har vi valt att dela in under två rubriker, under den första rubriken lyfter vi fram strukturella förhållanden vilka förenklar individens inbäddning. Under den andra rubriken ämnar vi att argumentera för individens inbäddning i restaurangbranschen, med hjälp av begreppet inbäddning ämnar vi besvara studiens två frågeställningar. De påståenden vi lyfter i analysavsnittet kommer att diskuteras i samma ordningsföljd som de empiriska resultaten står presenterade i uppsatsens resultatavsnitt.
Frågeställningar
- Hur kan relationer inom restaurangbranschen förstås i relation till HRF:s anmärkningsvärt låga organisationsgrad?
- Var förankrar restaurangarbetare sin trygghet och hur kan valet av trygghetsförankring förstås?
Strukturella förhållanden
Orsaken till att vi väljer att presentera strukturella förhållanden i ett separat inledande avsnitt beror på att dessa förhållanden inte handlar om inbäddning i annan mening än att de underlättar för individens inbäddning i branschen.
Restaurangbranschen innefattas av strukturella förhållanden vilka förändrar förutsättningarna för restaurangarbetaren att bevara sociala relationer utanför branschen. Restaurangbranschens
Nästa strukturella förhållande handlar om hur det inom branschen föreligger krav om att anställda måste uppvisa tillgänglighet genom att vara flexibla i relation till att tillgodose
arbetsplatsens behov. Detta tar sig uttryck dels genom hur längden på arbetsdagarnas präglas av oregelbundenhet, om arbetsdagen blir tre eller tolv timmar får individen först veta den aktuella arbetsdagen, dessutom måste individen vara beredd att arbeta under sina schemalagda lediga dagar.
Restaurangbranschens strukturella förhållanden kan alltså försvåra möjligheterna att bevara sociala relationer utanför branschen. När dessa två strukturella förhållanden verkar tillsammans så gör branschen till viss del anspråk på restaurangarbetarens liv. För att förtydliga, utan influens av ovanstående resonemang om krav på flexibilitet så skulle restaurangarbetaren enkelt kunna umgås med och ha en socialt fungerande relation med en målare eller lärare, man vet på förhand när arbetsdagarna avslutas och man kan umgås med vederbörande under sina lediga dagar. Men tillförs krav om flexibilitet så betyder schemalagda lediga dagar inte alltid att man faktiskt är ledig eftersom en restaurangs arbetsbörda kan komma att förändras från dag till dag.
Inbäddningen
Lokal sammanhållning
+
-
Externt trygghetsbehov
+
Modellen illustrerar hur informanterna placerats i olika kategorier utifrån hur de svarat under intervjuerna. Modellen visar ett samband vi identifierat mellan lokal sammanhållning och ett externt trygghetsbehov. Lokal sammanhållning är ett samlat begrepp vilket i stora drag representerar solidaritet och gemenskap mellan kolleger, chefer och andra restaurangarbetare. Externt trygghetsbehov refererar i detta analysavsnitt till individens behov av att förankra sin trygghet utanför yrket eller branschen man arbetar inom, att ansluta sig till en fackförening. Genom att analysera de empiriska resultaten utifrån begreppet inbäddning så ämnar vi förklara
-Kökschef på en privat a la carte restaurang -Sommelier på en privat a la carte restaurang -Restaurangarbetare 1 -Restaurangarbetare 2 -Restaurangarbetare 3 - Restaurangarbetare -Storköksanställd inom privat sektor -Storköksanställd inom kommunal sektor