Begreppet hållbar utveckling, och i synnerhet hållbar stadsutveckling har fått stor retorisk makt inom politiken och genomsyrar de flesta svenska kommuners framtidsvisioner. I planeringsunderlag, policydokument och övriga beslutsunderlag finns visioner och mål utskrivna vilka kan vara mer eller mindre konkreta men tanken är att de ska spegla den utveckling som önskas. För att analysera en stads hållbarhetsarbete används indikatorer vilka synliggör tillstånd och förändringar i viktiga delar av staden. Samtidigt som indikatorer fått stor legitimitet inom hållbarhetsdiskursen så har det visat sig att det finns en bristfällig extern kommunikation. Som medborgare är det svårt att följa upp det arbete som görs av kommunerna eftersom det inte finns några tydliga dokument som redovisar tillståndet, det saknas transparens inom hållbarhetsarbetet helt enkelt. Inom forskningsfältet förespråkas bland annat en blandning av kvantitativa och kvalitativa indikatorer som tas fram i dialog med de som är berörda av problemet och de som beslutar vilka satsningar som ska genomföras. Idag tas indikatorer i de flesta fall fram genom top down-principen där experter formulerar sig, i för många, obegripliga tekniska termer vilket resulterat i att varken tjänstepersoner, beslutsfattare eller medborgare förstår syftet med det resultat som indikatorerna ger. Detta är något som även bekräftats från Miljöförvaltningen i Malmö där det i många fall tas fram indikatorer som är direkt felaktiga och inte har någon anknytning till det praktiska arbetet. Det finns ett behov av en ökad transparens inom hållbarhetsarbetet där medborgare kan vara delaktiga i den utveckling som sker. Att kunna styra och följa upp hållbarhetsarbetet är en förutsättning för att utveckla ett samhälle där alla kan leva på samma villkor och där krävs en förbättring gällande deltagande, kommunikation och redovisning.
5.2 Aktörskonstellation
Miljöförvaltningen i Malmö äger problembilden och fungerar som projektägare. De är även ansvariga för att tillsätta projektledare. Vidare har de ansvar för att styra och driva projektet för att nå målbilden där de tillhörande workshoparna blir centrala. Miljöförvaltningen har även ett brett nätverk vilket blir viktig i denna process. Kunskap från andra institutioner och organisationer kan bli avgörande för projektets framgång. Att projektet har en offentlig aktör som projektägare bidrar också med ökad legitimitet och ett större offentligt värde.
5.3 Omvärldsanalys
Det finns exempel världen över där olika indikatorsystem utvecklats för att både fungera som verktyg för uppföljning, styrning och kommunikation. Ett exempel som sticker ut från mängden är huvudstaden Bogotá i Colombia. Staden använder sig av tre olika indikatorsystem vilka är SIEC, SIG och ett indikatorsystem som kontrolleras av civilsamhället. I de två första systemen är den tillgängliga informationen centraliserad av staden och delas in de tre klassiska områdena sociala, ekonomiska och ekologiska (SCI 2012). Det tredje indikatorsystemet är medborgarbaserat och fungerar som ett tillsynsverktyg för att följa upp politiken. SIEC är en förvaltningsmodell som behandlar stadens indikatorer där de data som samlas in sammanställs och genererar statistik. Det finns sammanlagt 163 indikatorer som följer upp sociala, ekologiska och ekonomiska uppgifter och 29 kartor som fixerar distributionen av data geografiskt. All denna information presenteras sedan för allmänheten som enkelt kan ta till sig statistiken. De har även deltagit i ett internationellt program där 69 indikatorer användes för att möjliggöra en global jämförelse med syfte på kunskapsutbyte (SCI 2012). SIG i sin tur fokuserar på de tekniska indikatorerna och vänder sig främst till aktörer som arbetar inom områden för fysisk planering, utbildning, hälsa, kultur och miljö. Det finns även möjlighet för aktörer inom näringslivet att ta del av indikatorerna och de analyser som görs (SCI 2012).
Det finns även ett indikatorsystem som drivs av civilsamhället vilket är känt som Bogotá Cómo Vamos. Initiativet växte fram under en valrörelse som ett svar på frånvaron av en medborgarbaserad metod att utöva tillsyn över den offentliga förvaltningen och kontroll av politikers vallöften. Huvudsyftet är att skapa en positiv inverkan på livskvaliteten hos medborgarna genom kunskap om staden. Deras rapporter bygger på en metod där tekniska indikatorer och mätningar av allmänhetens uppfattning ger en, enligt dem, trovärdig bedömning av staden. På detta sätt kan medborgarna ta en allt mer aktiv roll i utvecklingen av staden menar Bogotá Cómo Vamos (OECD 2015).
Sammanfattningsvis finns det bevis på att indikatorer kan utvecklas för att öka transparensen i hållbarhetsarbetet. Det finns också bevisligen ett intresse från allmänheten att ta del av den informationen. Exemplet från Bogotá visar att det är möjligt att utveckla indikatorer på ett sådant sätt vilket idag saknas i Sverige. Miljöförvaltningen i Malmö skulle kunna ta ett första ambitiöst steg mot ett indikatorsystem som verkligen förändrar hållbarhetsarbetet där transparens, deltagande och kommunikation blir ledorden. Idag används indikatorer i svenska kommuner men det råder en förvirring kring vilken funktion de ska fylla. Resurser läggs ner på att mäta kvantitativa värden för att sedan få fram en siffra som ingen har användning för, allra minst allmänheten.
5.4 Vår idé
Projektförslaget består av två workshops där syftet är intern kunskapsutveckling. I den första workshopen ämnar vi diskutera frågan kring vilken roll hållbarhetsindikatorer kan ha i Miljöförvaltningens roll och på sikt för Malmö stads hållbarhetsarbete. Det blir en diskussion kring vilka visioner det finns för att utveckla indikatorsystemet och hur det rent praktiskt skulle kunna gå till. Den andra workshopen riktar sig tydligare till de externa parterna där medborgarna är i fokus. Transparens, demokrati och kunskapsspridning blir viktiga begrepp att styra samtalet kring, där syftet är att förmedla hållbarhetsarbetet utåt och ge information till de som dels påverkar hållbarhetsarbetet men också finansierar det genom skatter.
5.5 Intressentanalys
Tabell 5: Intressentanalys för projekt Indikatorer: ett verktyg i hållbarhetsarbetet.
Intressent Förväntningar Bidrag Inflytande Vikt (1-5) Strategi
Miljöförvaltningen i Malmö
Utveckla och förbättra system för ind- ikatorer, kommunicera värdet av hållbar stadsutveckling.
Praktisk kunskap, ekonomis-
ka resurser, nätverk Projektägare 5
Representanter i projektgrupp samt projektägare
Projektledare Tydliga mål och visioner, kompetent pro-jektgrupp Erfarenhet av projektledning Leder genom-förandet 5 Ansvarig för processen
Vinnova Att projektmålet uppfylls Ekonomiska resurser Finansiera 3 Ansökningshandlingar och rapportering Institutet för håll-
bar utveckling
Kunskapsutveckling, samverkan kopplig till akademin
Interaktiv forskning, kop-
pling till akademin Mäklare 2
Deltagare i projekt- gruppen
Tyréns Kriterier och principer för indikatorsystem Teknisk expertis Konsulter 2 Deltagare i projekt-gruppen
Medborgare Möjlighet till påverkan och information Engagemang och idéer
Delaktig i processen kring ökad transperans
4 Deltagare i projekt-gruppen
5.6 Förutsättningar för att få fram nya lösningar
Genom att arbeta med aktörer som besitter kunskap inom ämnet och har möjlighet att påverka planeringsprocessen samt kan kommunicera budskapet på ett meningsfullt sätt skapas förutsättningar för nya lösningar. Det finns också en fördel att projektet drivs av offentlig verksamhet där de på ett effektivt sätt kan implicera den nya kunskapen i organisationen.
5.7 Syfte och mål
Det övergripande syftet med projektet är att väcka frågan om vilken roll hållbarhetsindikatorer bör ha i kommunen. Målet är att kunna ta fram principer och kriterier för hur ett indikatorsystem kan verka
för att kommunicera hållbarhetsarbetet till medborgarna, att helt enkelt bidra med en transparens i kommunens arbete. Syftet bygger på att medborgarna har rätt att följa kommunens utveckling samtidigt som de har ett stort ansvar i måluppfyllelsen. De specifika projektmålen är:
Workshop: Projektet ska leverera tre workshops med tydligt fokus på den interna kompetensutvecklingen. Deltagande: Projektet ska involvera de som har intresse av hållbar stadsutveckling och på något sätt
arbetar med hållbarhetsindikatorer.
Kunskap: Projektet ska leverera kunskap för tjänstepersoner och politiker med fokus på ökad
transparens inom kommunens verksamhet för hållbar stadsutveckling.
Effekt: Projektet ska komma fram till specifika kriterier för hur hållbarhetsarbetet redovisas för
intresserad medborgare.