Svarsfrekvens
Av grundläggande betydelse för att värdera undersökningsresultatet är hur många som besvarat frågeformulären. I tabell 1 nedan redovisas svarsfrekvensen för undersökningen som helhet. Vid beräkningen har det ursprungliga urvalet justerats för personer där det varit känt att de inte fått och kunnat besvara postenkäten (postreturer, personer med skyddad adress/identitet, bostadslösa m.m.). Totalt omfattade det kända bortfallet av detta slag X personer av utvalda brukare/klienter i Tyresö.
Tabell 2: Svarsfrekvens totalt inom individ- och familjeomsorgen i Tyresö, 2013.
Jämförelsematerial: Kvalitetsbarometern IFO i Tyresö (2009), Upplands-Bro (2013), Solna (2011), Olofström (2010).
Urval Svarande
N *) % N %
Tyresö 2013 1283 100 417 33,0
Tyresö 2009 900 100 362 40,2
Upplands-Bro 606 100 278 45,9
Solna 2011 1183 100 533 45,1
Olofström 2010 433 100 162 37,4
*) Slutligt urval justerat för kända bortfall där personerna inte fått och kunnat besvara postenkäten.
I genomsnitt besvarades enkäten av var tredje person i urvalet, 33,0 %. Jämfört med den tidigare undersökningen år 2009 var det en lägre svarsfrekvens (-7,2 procentenheter). Samtidigt ska beaktas, vilket också tidigare nämnts, att också urvalet till årets undersökning skiljer sig från det tidigare då det sträckte sig längre tillbaka i tiden och omfattande en större andel personer med äldre (och därmed sannolikt mindre aktuella) kontakter med socialtjänsten. En något lägre svarsfrekvens var därmed väntad. Jämfört med tillämpningar av undersöknings-konceptet i andra kommuner var svarsfrekvensen också lägre. Likafullt följer resultatet i Tyresö mönstret från tidigare undersökningar, med en lägre nivå på svarsfrekvensen inom IFO jämfört med motsvarande brukarunder-sökningar inom andra sektorer av socialtjänsten (Engström 2013 2011, 2010).
Representativitet
Av betydelse för bedömning av underlagets kvalitet är också hur pass represen-tativa de svarande är i förhållande till den totala mängden personer som uttagits för undersökningen. Detta är naturligtvis av särskilt intresse då svarsfrekvensen är låg. Här är det möjligt att studera med avseende på brukarnas ålder, kön, målgruppstillhörighet inom och kontaktfrekvens med förvaltningen. I det följande ska detta granskas i nämnda aspekter.
25
Tabell 3: Åldersfördelning i urval och bland svarande – differenser.
Åldersgrupp
Urval Svarande Differens
N % N % %-enheter
När det gäller åldersfördelningen fanns en tyngdpunkt i åldersgrupperna mellan 31 och 50 år, vilkas utgjorde närmare hälften av samtliga i urvalet. Här kan erinras om att åldersfördelningen delvis speglar hur urvalet gjorts. När det gäller brukare under 13 år skickades enkäterna till vårdnadshavarna. I
sammanställningen är det vårdnadshavarnas kön och ålder som bokförts för denna grupp. I de fall båda vårdnadshavarna fick enkäten gemensamt har ingen ålder kunnat bokföras. Åldersfördelningen i urvalet motsvarar alltså
åldersfördelningen bland brukarna i Tyresö då ett utvidgat brukarbegrepp tillämpas, inkluderande vårdnadshavarna – samt bortsett från de allra yngsta själva (barn under 13 år). Åldersfördelningen är ungefär densamma som i den tidigare undersökningen24. Jämfört med andra kommuner är åldersfördelningen i Tyresö snarlik den i Upplands-Bro. Solna hade däremot en förskjutning mot en jämförelsevis större andel äldre.
En jämförelse av åldersfördelningen mellan urvalet och de som svarat, visade att avvikelserna i flera åldersklasser var tämligen små. Dock med undantag för den generella tendens som också förekommit i tidigare undersökningar, nämligen att medelålders och äldre åldersgrupper medverkat i större
utsträckning än yngre. Liksom i den tidigare undersökningen var det främst bland unga vuxna som ett lite större bortfall kunde noteras. En något högre medverkan från äldre än yngre personer är inte heller ovanligt vid andra
brukarunder-sökningar inom socialtjänsten (Engström, 2011 m.fl.).
Tabell 4: Könsfördelning i urval och bland svarande – differenser.
Kön
Urval Svarande Differens
N % N % %-enheter
24 Med reservation för att åldersklassernas intervall bland yngre personer var mer finfördelade i pilotundersökningen 2009, för jämförbarhet med årets undersökning fick dessa slås ihop.
26
När det gäller könsfördelningen vägde det relativt jämt mellan könen i urvalet, även med tanke på den procentenhet av enkäterna som var adresserade till båda vårdnadshavarna (som regel personer av två kön). Bland de som svarat var dock kvinnor något överrepresenterade, möjligen att tolka som att de varit mer benägna att medverka i undersökningen. Samma förhållande förelåg i
pilotundersökningen 2009. Detta är samtidigt ett återkommande mönster vid brukarundersökningar inom socialtjänsten (Engström 2013, 2012 m.fl.). I Solna 2011 fanns istället en viss övervikt av män i urvalet, samtidigt var förskjut-ningarna små mellan svarande och urval vad det gäller könsfördelningen.
Talande för representativiteten är också hur olika undersökningsgrupper/
målgrupper blivit representerade i undersökningen, se tabell 5. I urvalet var brukare i hushåll med försörjningsstöd den mest frekventa undersöknings-gruppen, därefter barn och unga och deras vårdnadshavare, sedan
missbruksenheten, familjevårdsenheten, familjerätt och numerärt minst var mottagningsenheten för barn och unga.
Även bland de svarande var brukare med försörjningsstöd den mest frekventa gruppen, dock något lite underrepresenterad bland de svarande. Vidare kan noteras att familjevårdsenheten och mottagningsenheten blivit något
överrepresenterade (således högre svarsbenägenhet bland dessa brukare) och familjerätten något underrepresenterad (lägre svarsbenägenhet). På det hela taget återfinns dock en relativt likartad spridning och representation av de olika enheterna också bland de svarande. Enheterna rangordnar sig volymmässigt på samma sätt bland de svarande.
Tabell 5: Fördelning på undersökningsgrupper i urval och bland svarande – differenser.
Urval Svarande Differens
Målgrupp-/undersökningsgrupp N % N % %-enheter
1. Försörjningsstödsenheten 436 34,0 127 30,2 -3,8
2. Missbruksenheten 149 11,6 53 12,6 +1,0
3. Utredningsenheten för barn och unga 420 32,7 139 33,0 +0,3 4. Mottagningsenheten för barn och unga 31 2,4 16 3,8 +1,4
5. Familjevårdsenheten 83 6,5 39 9,3 +2,8
6. Familjerätten 73 5,7 19 4,5 -1,2
7. Övriga multikontakt 91 7,1 28 6,7 -0,4
Totalt 1283 100 421 100
I undersökningen fanns också uppgifter om kontaktfrekvens med socialtjänsten.
Dessa uppgifter lämnades dock endast av de svarande25, se tabell 6. Utifrån en schabloniserad svarskala var avsikten att få en grov bild av kontaktfrekvensen.
25 Registeruppgifter saknades kring detta.
27
Tabell 6: Kontaktfrekvens med socialtjänsten de senaste tre månaderna bland de svarande i Tyresö. Som jämförelsematerial redovisas fördelningen i Tyresö (2009), Upplands-Bro och Solna.
Uppgift om kontaktfrekvens
*) I pilotundersökningen fanns tre andra kategorier för upprepad kontakt, inte jämförbara med senare.
Om uppgifterna från de svarande om kontaktfrekvens studeras framgår att drygt var fjärde svarande avstod från att lämna uppgift om kontaktfrekvens i årets undersökning i Tyresö. Ett liknande utfall erhölls i Upplands-Bro 2013. Detta skapar naturligtvis en osäkerhet kring fördelningen. Med denna reservation förefaller dock närmare var tredje person endast haft kontakt vid enstaka tillfälle de två/tre senaste månaderna, medan omkring var femte varit i kontakt med socialtjänsten vid flera och upprepade tillfällen samma period. Om uppgifterna jämförs med utfallet i Tyresö 2009 har andelen med enstaka kontakt ökat, detta kan samtidigt ha påverkats av det ändrade urvalsförfarandet i årets
undersökning (med en längre urvalsperiod). Jämfört med Solna 2011 förefaller andelarna med glesare kontakt ligga avsevärt lägre i Tyresö, både i år och 2009.
Bortfallet i årets undersökning och det ändrade urvalsförfarandet gör samtidigt jämförelsen något osäker.
Sammanfattningsvis visade jämförelsen av de svarande med de som uttagits för undersökningen att representativiteten var tämligen god bland de svarande, med avseende på kända faktorer som ålder, kön och målgruppstillhörighet.
Vissa förskjutningar kunde dock noteras vad det gäller att
yngre personer medverkat i något mindre utsträckning än äldre,
kvinnor blivit något överrepresenterade bland de svarande,
personer med försörjningsstöd blivit något underrepresenterade (samtidigt som de kvarstår som den dominerande undersökningsgruppen även bland de svarande).
28
APPENDIX: Struktur och representativitet jämfört med referenskommunerna Upplands-Bro och Solna
Vad det gäller kända bakgrundsvariabler som ålder, kön, kontaktfrekvens och målgrupps-tillhörighet finns vissa mindre skillnader mellan här studerade kommuner. Både i Tyresö och Upplands-Bro fanns en tyngdpunkt mot ett något yngre brukarkollektiv, med en större andel under 30 år och färre över 50 år jämfört med Solna. Likaså fanns både i urval och bland svarande en liten övervikt för kvinnor, medan Solna i båda fallen hade en övervikt av män.
Om vi studerar målgruppstillhörigheten, vilket tidigare kommenterats, föreföll Tyresö
strukturmässigt mest likna Solna, medan Upplands-Bro föreföll att ha ett proportionellt sett mer omfattande försörjningsstöd. Skillnaderna kan dock delvis bero på hur undersökningsgrupperna konstruerats; hur personer med annan insats och samtidigt försörjningsstöd särskilts i egna undersökningsgrupper (redovisningstekniska skäl). En skillnad mellan de aktuella kommunerna var också att den s.k. socialpsykiatrin inte ingick som en särskild undersökningsgrupp i IFO-undersökningen i Upplands-Bro och Tyresö, medan så var fallet i Solna.
När det gäller kontaktfrekvens utgjorde personer med lite (enstaka) kontakt med
socialtjänsten en dominerande grupp både i urval och bland svarande i Solna (52 respektive 45
%). I Upplands-Bro och Tyresö utgjorde gruppen med lite kontakt istället bara omkring var tredje eller fjärde person av de svarande. En större andel personer med mer omfattande kontakt med socialtjänsten föreföll alltså att finnas i dessa förvaltningar. Som tidigare kommenteras fanns dock ett stort svarsbortfall både i Tyresö och Upplands-Bro i denna undersökningsaspekt.
Strukturskillnader av detta slag kan ha viss betydelse vid tolkning av undersökningens resultat, vad det gäller svarsmönster som kan sättas i samband med nämnda bakgrundsvariabler (kön, ålder, målgruppstillhörighet, kontaktfrekvens). Vi kommer därför att återkomma till detta i rapportens avslutande och summerande delar.
29 Brukarnas kvalitetsomdömen 2013
Kvalitetsindex (KVI) och NKI
I denna undersökning har de svarandes omdömen om kontakterna med
socialförvaltningen sammanställts i ett s.k. kvalitetsindex (KVI), vilket kan liknas vid ett sammanfattande betyg på upplevelsen. För indexvärdet tillämpas samma skala i samtliga applikationer av Kvalitetsbarometern (IFO, Äldre, LSS, Bistånd).
Skalan löper från värdet -2,00, vid konsekvent mycket negativa omdömen, till + 2,00 vid konsekvent mycket positiva omdömen. För att underlätta tolkningen tillämpas i samtliga undersökningar ett referensvärde om + 1,00. Referensvärdet innebär ett genomsnittligt omdöme motsvarande att efterfrågade kvaliteter oftast infrias, t.ex. att det oftast är lätt att få en besökstid som passar26. Utöver kvalitetsindex redovisas också de svarandes omdömen utifrån den
standardiserade modellen för framtagande av Nöjd-Kund-Index (NKI). För en mer ingående presentation av de mått som används redovisas till appendix 1 till denna rapport. Vid jämförelse är kvalitetsindex ett mer verksamhetsspecifikt index, d.v.s. grundar sig på flera och jämförelsevis mer detaljerade och
verksamhetsspecifika frågor. Medan nöjd-kund-index är ett mer allmänt (men vida spritt) mått på helhetsupplevelsen av en tjänst. I detta sammanhang kan det dock betraktas som jämförelsevis mer ytligt då det endast grundar sig på tre allmänna frågor kring nöjdhet.
Kvalitetsindex
Tabell 7: Upplevd kvalitet inom individ- och familjeomsorgen i Tyresö, oktober-november 2013. Samtliga respondenter och verksamheter. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.
Kvalitets-område
Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar 1) KVALITETS-INDEX
Kontinuitet 3. Samma socialsekreterare? 67,1 17,5 12,5 0,87 4. Många olika socialsekr.? 2) 52,8 18,2 24,9 0,48
1) Den andel som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt.2) Här betyder
ett positivt svar att svaranden svarat nej. Sammanvägt kvalitetsindex
0,61
Om vi inledningsvis studerar det sammanvägda kvalitetsindexet (KVI), utifrån brukarnas och vårdnadshavarnas omdömen, fick IFO i Tyresö ett värde som med relativt stor marginal låg under det här tillämpade referensvärdet (<1,00)27. Samtliga aspekter erhöll ett sammanvägt värde under referensvärdet. En aspekt
26 Det referensvärde som här tillämpas är detsamma som tillämpas i andra delar av undersökningskonceptet (inom omsorger för personer med funktionsnedsättningar respektive äldreomsorg). Mot bakgrund av nuvarande erfarenheter, att refrensvärdet endast undantagvis överskrids inom IFO, förefaller dock värdet
“högt kalibrerat” vid tillämpning inom just individ- och familjeomsorgen. Likafullt kvarstår framtagna index som funktionella för interna jämförelser, om än med låga värden. Det kan tilläggas att värden över referensvärdet dominerar undersökningskonceptet inom andra sektorer av socialtjänsten
27 Referensvärdet (+1,00) innebär att det genomsnittliga omdömet, då samtliga positiva och negativa svar vägts samman, motsvarar att den undersökta aspekten oftast infrias. Undantaget frågan om många olika handläggare är inblandade i hjälpen, där det istället innebär att så sällan är fallet. Helhetsomdömet baserar sig på NKI-frågan i formuläret om allmän nöjdhet.
30
låg dock mycket nära referensvärdet, med värdet 0,96, och avsåg om brukaren upplevt sig respektfullt bemött. Här var också andelen brukare med positiva omdömen störst. 71,2 % uppgav att de alltid eller oftast blev respektfullt bemötta av socialsekreterarna. Det kan dock noteras att 14,1 %, eller omkring var sjunde svarande, uppgav att så sällan eller aldrig var fallet.
När det gäller de aspekter där brukarna var än mer kritiska, var omdömena mest negativa ifråga om upplevelsen av att kunna påverka vilken hjälp de fått (KVI=0,33). Här svarade drygt var fjärde person att de sällan eller aldrig upplevt sig kunnat påverka insatsernas utformning. Var femte uppgav att de ibland kunnat påverka detta. Närmare hälften var alltså mer eller mindre negativa i denna aspekt. Resultatet kan också i delar tolkas som ett tecken på omfattningen av myndighetsutövning i verksamheten. Därnäst var omdömena mest negativa vad det gäller upplevelsen om det varit för många olika socialsekreterare
inblandade i kontakten från socialkontoret (KVI=0,48). Här svarade var fjärde att de alltid eller oftast upplevde att det var för många socialsekreterare inblandade och var femte uppgav att de ibland upplevde att det var så.
Efter upplevelser av små påverkansmöjligheter och låg personkontinuitet framkommer brukarnas helhetsomdöme som den aspekt som erhåller sämst omdömen i årets undersökning. Drygt var fjärde person ger ett mycket dåligt helhetsomdöme28.
Nöjd-Kund-Index
I tabell 7.1 nedan redovisas det s.k. NKI-värdet för individ- och familjeomsorgen som helhet – då omdömen från samtliga respondenter och verksamheter vägts samman. Om hänsyn tas till att vissa svar lämnats från både brukare och vårdnadshavare i vissa verksamheter (beträffande ungdomar), redovisas också värdet då dessa båda svarandekategorier hålls åtskilda.
Tabell 7.1: Upplevd kvalitet inom individ- och familjeomsorgen i Tyresö 2013 redovisat som Nöjd-Kund-Index (NKI). Samtliga respondenter (NKI) respektive uppdelat på brukare (NBI) och vårdnadshavare (NVI) avseende barn och ungdomar.
Svarandekategori Antal svar*) Intern svarsfrekvens
NKI-värde
Samtliga 415 98,5 (415/421) 56,8
Brukare (NBI) 271 98,5 (271/275) 56,3
Vårdnadshavare (NVI) 144 98,6 (144/146) 57,9
*) Genomsnittsvärde på de tre NKI-frågorna.
Nöjd-Kund-Index för socialtjänsten i Tyresö blev som helhet 56,8. Teoretiskt är det möjligt att erhålla ett värde mellan 0 och 100. Erhållet värde ligger alltså klart över mitten på skalan. Om resultatet bryts ner på svar från brukare respektive vårdnadshavare, framkommer bara marginella skillnader. Vårdnadshavarna är marginellt mer positiva än brukarna, som kollektiv betraktade. I brukarunder-sökningar inom socialtjänsten är det dock inte ovanligt med mer kritiska
närstående/anhöriga (Engström 2012, 2011, 2010 m.fl.). Ett sådant mönster har också erhållits i tidigare Kvalitetsbarometerundersökningar inom IFO. Här var dock skillnaden den motsatta och närmast försumbar.
28 Ett betyg motsvarande 1 eller 2 på en skala från 1-10.
31 Svarsmönster bland olika svarandekategorier
Av intresse är bland annat att studera om det finns skillnader i svarsmönster beroende på ålder, kön, kontaktfrekvens och givetvis beroende på vilken verksamhet brukaren varit i kontakt med. Här ska analysen avgränsa sig till att belysa om det finns generella skillnader i svarsmönster relaterade till de
förstnämnda faktorerna, alltså med avseende på svarandekollektivet som helhet.
Skillnader relaterade till ålder?
Skillnader i svarsmönster med avseende på ålder och uttryckt i sammanvägt kvalitetsindex, redovisas i tabell 8 nedan.
Tabell 8: Kvalitetsindex relaterat till ålder (N= 411). Åldersgrupper med litet antal svarande markerade med mörklagda fält.
Svarandekategori Antal svar Sammanvägt kvalitetsindex
13- 20 år 75 0,36
Om tabell 8 studeras närmare framgår att de minst positiva omdömena kom från de allra yngsta, personer under 20 år. De mest positiva omdömena kom från de äldre åldersgrupperna. Skillnaderna var samtidigt relativt små mellan olika åldersgrupper med undantag för den yngsta gruppen
Diagram 2: Kvalitetsindex relaterat till ålder (N= 405). Trendlinje markerad med punkter.
Om de sammanvägda indexvärdena sammanställdes i ett diagram, se diagram 2, framkom en svag trend till mer positiva omdömen med stigande ålder. Mest påtagligt var dock de mer negativa omdömena från den yngsta åldersgruppen. I tidigare undersökningar fanns också en trend mot större nöjdhet bland de äldsta.
0
32
I Solna dock med undantag för de allra äldsta. Mer positiva brukaromdömen med tilltagande ålder är också ett vanligt mönster i andra brukarundersökningar inom socialtjänsten (Engström, 2013, 2011, Möller, 1996 m.fl.).
Skillnader relaterade till kön?
Skillnader i svarsmönster med avseende på kön och uttryckt i sammanvägt kvalitetsindex, redovisas i tabell 9 nedan.
Tabell 9: Kvalitetsindex relaterat till kön (N=413).
Svarandekategori Antal svar Sammanvägt kvalitetsindex
Män 187 0,68
Kvinnor 226 0,55
Mellan män och kvinnor fanns det generellt sett en skillnad i omdömen, där kvinnorna var mer kritiska än männen. I tidigare undersökningar inom IFO har dock män, som kollektiv betraktat, varit mer kritiska än kvinnor, med undantag från IFO i Solna med mer kritiska kvinnor. Inom andra brukarundersökningar i socialtjänsten är dock ett vanligt resultat att kvinnor är något mer kritiska än män (Engström 2012, 2011 m.fl.).
Skillnader relaterade till kontaktfrekvens?
Skillnader i svarsmönster med avseende på kontaktfrekvens och uttryckt i sammanvägt kvalitetsindex, redovisas i tabell 10 nedan. Här bör samtidigt beaktas att det fanns ett stort svarsbortfall.
Tabell 10: Kvalitetsindex relaterat till kontaktfrekvens (N= 314).
Svarandekategori Antal svar Sammanvägt kvalitetsindex
LITE – Enstaka tillfälle 133 0,66
MER – 2-3 tillfällen 91 0,70
MYCKET – Flera och upprepade tillfällen 90 0,54
Svarsmönstret relaterat till kontaktfrekvens från de svarande visar främst sämst omdömen kom från de som haft mest kontakt med socialtjänsten. Svarsmönstret sammanfaller med det i Upplands-Bro (2013) och Solna (2011), men är ett
motsatt resultat jämfört med de tidigare undersökningarna. Där gav de som haft lite kontakt mindre positiva omdömen och omvänt de som haft mer kontakt mer positiva omdömen (i Tyresö 2009 och Olofström 2010). Ett svarsmönster av det senare slaget är heller inte ovanligt i undersökningar kring upplevelsen av offentlig tjänsteverksamhet, d.v.s. att personer med liten egen personlig erfarenhet av verksamheten ger lägre betyg än de som har omfattande egen erfarenhet (se t.ex. SCB:s medborgarundersökningar). De snare brukarundersök-ningarna inom IFO ger dock stöd för en motsatta tendens; generellt sett
förefaller missnöjet öka med mer frekvent kontakt.
Om ovanstående iakttagelser summeras var ”idealtypen” för den mest positiva svaranden i denna undersökning en medelålders eller äldre man. Medan den mest negativa svaranden var en ung kvinna. Tillägget kan göras att omdömet föreföll att bli mer negativt vid mer frekvent kontakt.
33 Övriga synpunkter i öppna svar
Som tidigare nämnts fanns möjlighet för de svarande att tillföra helt egna aspekter kring upplevelserna av socialtjänsten i Tyresö, genom en bred
avslutningsfråga29med ett s.k. öppet svarsalternativ. Brukarna kunde skriva ner sina synpunkter direkt i enkäten eller bifoga dem på ett separat papper om utrymmet inte räckte till.
I undersökningen kom en tämligen stor andel, två av fem (40,1 %), att tillföra övriga synpunkter. Denna andel var även hög i de tidigare undersökningarna, som högst har den varit i Solna30. Ifråga om övriga synpunkter var kvinnorna betydligt mer aktiva än männen, närmare hälften gjorde något tillägg (46,0 %) mot bara knappt var tredje bland männen (31,2 %).
Öppna svar redovisas mer utförligt i anslutning till presentationen av resultaten för respektive verksamhet i det följande. Redovisningen av öppna svar sker endast på övergripande verksamhetsnivå i syfte att förhindra att synpunkter kan spåras till enskilda personer. Det var också något som de svarande tillförsäkrades I enkätformuläret.
29 Frågan hade följande lydelse: ”Har du andra synpunkter på socialtjänsten i Tyresö, får du gärna skriva ner dem nedan (eller bifoga dem på separat papper om utrymmet inte räcker!)?”.
30 36,7 % i Upplands-Bro (2013), 42, 8 % i Solna (2011), 37 % i Tyresö (2009) respektive 35 % i Olofström (2010).
34 Jämförelse med resultatet 2009
Relativt måttliga förändringar har gjorts av underökningskonceptet sedan
pilotundersökningen i Tyresö 2009. Jämförelsemöjligheterna är därför goda i det avseendet. Däremot finns organisatoriska förändringar i förvaltningen, vilket tidigare berörts, som kan påverka vissa jämförelser på enhetsnivå. Vid tolkningen av resultaten tillkommer naturligtvis även allt annat som kan ha hänt
(förändringar i praxis, policys, målgrupper m.m.) under de fyra år som förflutit sedan den tidigare undersökningen. Förändringar i kvalitetsindex mellan 2013 och 2009 redovisas i tabell 11.
Tabell 11: Upplevd kvalitet inom individ- och familjeomsorgen i Tyresö, oktober-november 2013 respektive november-december 2009 redovisat utifrån kvalitetsindex (KVI). Samtliga respondenter och verksamheter. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.
Kvalitets-område
Aspekt/fråga KVI 2013 KVI 2009 Differens
2009-2013 Tillgänglighet/
närhet
1. Tillgänglighet per telefon? 0,58 0,41 +0,17
2. Besökstid som passar? 0,72 0,73 -0,01
Kontinuitet 3. Samma socialsekreterare? 0,87 0,88 -0,01
4. Många olika socialsekreterare? 0,48 0,34 +0,14 Integritet och
delaktighet
5. Respektfullt bemötande? 0,96 1,00 -0,04
6. Kunnat påverka? 0,33 0,24 +0,09
Helhetssyn 7. Helhetsomdöme? 0,33 0,42 -0,09
Sammanvägt kvalitetsindex (KVI)
0,61 0,57 +0,04
Av det mer verksamhetsspecifika kvalitetsmåttet i denna undersökning,
kvalitetsindex (KVI), kan ett marginellt mer positivt huvudresultat avläsas jämfört med den tidigare pilotundersökningen. Förändringen förklaras främst av att upplevelsen av telefontillgängligheten fått mer positiva omdömen31. Vidare att
kvalitetsindex (KVI), kan ett marginellt mer positivt huvudresultat avläsas jämfört med den tidigare pilotundersökningen. Förändringen förklaras främst av att upplevelsen av telefontillgängligheten fått mer positiva omdömen31. Vidare att