6. Familjevårdsenheten
6.1 Ungdomar (13-20 år) vid familjevårdsenheten
Svarsfrekvens
Tabell 16.1.1: Svarsfrekvens bland ungdomar vid familjevårdsenheten IFO Tyresö, 2013.
Urval Svarande
Svarsfrekvensen bland ungdomar vid familjevårdsenheten blev 56,8 %, vilket var 24 procentenheter36 högre än genomsnittet för undersökningen som helhet.
Jämfört med svarsfrekvensen bland ungdomar vid familjevårdsenheten år 2009 var den något lite lägre, samtidigt som den svarsfrekvens som då erhölls var den högsta i undersökningen 2009.
Representativitet
I det följande ska studeras om de svarande avviker mot urvalet, med avseende på kända faktorer som ålder och kön. Därtill redovisas de svarandes uppgifter om kontaktfrekvens.
Tabell 16.1.2: Åldersfördelning i urval och bland svarande – differenser.
Åldersgrupp
Urval Svarande Differens
%-enheter
N % N %
13- 17 år 30 68 19 76 +8
18- 20 år 14 32 6 24 -8
Totalt 44 100 25 100
Med hänsyn till populationernas (urvalets respektive de svarandes) olika storlek för procentberäkningar, föreföll skillnader i åldersfördelning vara relativt
måttliga. De båda åldersgrupperna i indelningen ovan var båda väl företrädda bland de svarande. Svarsbenägenheten föreföll dock vara något större bland de yngre.
36 Exakta jämförelser med procentenheter haltar lite då det finns en relativt stor spridning undersöknings-gruppernas storlek.
I detta avsnitt är analysgrupperna ibland små för procentberäkningar, understiger 100 personer.
Sådana har dock genomförts för att konsekvent behålla samma redovisningsmodell i rapporten.
Procentberäkningar är ju också en välkänd metod för beskrivning av proportioner. Dock bör observeras att enskilda personer väger in med olika tyngd i beräkningarna och att skillnader därför bör tolkas med viss försiktighet.
72
Tabell 16.1.3: Könsfördelning i urval och bland svarande – differenser.
Kön
Urval Svarande Differens
%-enheter
N % N %
Män 24 55 9 36 -19
Kvinnor 20 45 16 64 +19
Totalt 44 100 25 100
Vad det gäller avvikelser i könsfördelningen återkommer mönstret från undersökningen som helhet. Bland de svarande har det kvinnliga könet blivit överrepresenterat. I urvalet fanns istället en liten övervikt för pojkar/unga män.
Tabell 16.1.4: Kontaktfrekvens med familjevårdsenheten – uppgifter från brukare.
Uppgift om kontaktfrekvens
Svarande Referens: Svarande IFO Tyresö som helhet 2013
Differens
N % N % %-enheter
LITE – Enstaka tillfälle 13 52 133 31,6 +20,4
MER – 2-3 tillfällen 6 24 91 21,6 +2,4
MYCKET – Flera/upprepade tillf. 2 8 90 21,3 -13,3
Okänd 4 16 107 25,4
Totalt 25 100 421 100
När det gäller ungdomarnas kontaktfrekvens med familjevårdsenheten förefaller det framförallt som personer med lite glesare kontakt är mer välrepresenterade, jämfört med fördelningen bland svarande totalt inom IFO. Samma mönster fanns 2009.
Sammanfattningsvis visade jämförelsen mellan svarande och urval att de båda dominerande åldersgrupperna bland familjevårdsenhetens brukare var väl representerade bland de svarande. När det gäller könsfördelningen återfanns dock en kvinnliga övervikt bland de svarande, mot manlig sådan i urvalet.
Många av de svarande föreföll att ha en gles kontakt med socialtjänsten, jämfört med fördelningen bland de svarande i undersökningen som helhet.
Om dessa förskjutningar följer mönstret från vad som tidigare är känt om aktuella bakgrundsvariabler, kan förhållandet att uppgifterna lämnats av unga personer och en övervikt av tjejer (kvinnor) teoretiskt ha förskjutit svarsbilden i negativ riktning (negativ bias). Samtidigt kan övervikten av personer med gles kontakt hypotetiskt ha påverkat svarsbilden i positiv riktning (positiv bias).
73
Ungdomarnas kvalitetsomdömen vid familjevårdsenheten 2013 – kvalitetsindex och NKI
Kvalitetsindex
Tabell 16.1.5: Upplevd kvalitet bland ungdomar vid familjevårdsenheten samt kvalitetsindex för IFO som helhet i Tyresö 2013. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.
Kvalitets-område
Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar 1) KVALITETS-INDEX
1) Den andel som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt.2) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej.3) 56 % resp. 32 % svarade inte eller svarade vet inte på respektive fråga 1 och 2.
Sammanvägt kvalitetsindex
0,56 0,61
Om vi inledningsvis uppmärksammar det sammanvägda kvalitetsindexet, gav ungdomarna vid familjevårdsenheten omdömen som låg något under totalvärdet för IFO i Tyresö. Dock fanns en variation i enskilda aspekter. Klart sämre
omdömen gav ungdomarna kring tillgängligheten och även ett mycket lägre helhetsomdöme. Samtidigt var de jämförelsevis mer positiva kring
personkontinuiteten. Ifråga om bemötande och upplevelse av påverkansmöjligheter fanns inga större skillnader.
Nöjd-Kund-Index
Tabell 16.1.6: Upplevd kvalitet bland ungdomar vid familjevårdsenheten och IFO som helhet i Tyresö redovisat som Nöjd-Kund-Index (NKI).
Svarandekategori Antal svar Svarsfrekvens NKI-värde
Familjevårdsenhetens ungdomar 25 100 (15/25) 52,8
IFO totalt 415 98,5 (415/421) 56,8
DIFFERENS mot IFO totalt -4,0
Familjevårdsenhetens ungdomar gav omdömen som sammantaget resulterade i ett NKI-värde som låg, fyra punkter, under NKI-värdet för IFO som helhet.
74 Öppna svar
Vid enheten var det sex ungdomar (eller 24 %) som lämnade övriga synpunkter.
Andelen var betydligt lägre än i undersökningen som helhet (40,1 %).
Fyra synpunkter var mer kritiska och av övriga var en positiv. Följande synpunkter framfördes:
Kritiska synpunkter
”Sätter för lite krav på föräldrar angående ansvar för sina barn.”
”Jag tycker att det skulle vara bättre om det var lättare att få frågor besvarade.”
”Att dom ska lyssna mer på barnen/ungdomarna.”
”Att X (socialsekreterare, reds anm.) är en dålig socialtjänst, vill byta!”
Övriga synpunkter
”Är nöjd.”
”Jag har aldrig behövt hjälp av socialtjänsten så jag har inte så mycket att säga.”
75 Jämförelse med resultatet 2009
Relativt måttliga förändringar har gjorts av underökningskonceptet sedan
pilotundersökningen i Tyresö 2009. Jämförelsemöjligheterna är därför goda i det avseendet. Däremot finns organisatoriska förändringar i förvaltningen, vilket tidigare berörts, som försvårar vissa jämförelser på enhetsnivå. Vid tolkningen av resultaten tillkommer naturligtvis även allt annat som kan ha hänt (förändringar i praxis, policys, målgrupper m.m.) under de fyra år som förflutit sedan den
tidigare undersökningen. Förändringar i kvalitetsindex mellan 2013 och 2009 redovisas nedan.
Tabell 16.1.7: Upplevd kvalitet bland ungdomar vid familjevårdsenheten i Tyresö, oktober-november 2013 respektive november-december 2009 redovisat utifrån kvalitetsindex (KVI). Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.
Kvalitets-område
Aspekt/fråga KVI 2013 KVI 2009 Differens
2009-2013 Tillgänglighet/
närhet
1. Tillgänglighet per telefon? 0,36 1,00 -0,64
2. Besökstid som passar? 0,59 1,33 -0,74
Kontinuitet 3. Samma socialsekreterare? 1,00 0,72 +0,28
4. Många olika socialsekreterare? 0,57 -0,11 +0,68
Sammanvägt kvalitetsindex (KVI)
0,56 0,82
-0,26Av det mer verksamhetsspecifika kvalitetsmåttet i denna undersökning,
kvalitetsindex (KVI), kan ett avsevärt sämre huvudresultat avläsas jämfört med den tidigare pilotundersökningen. Dock finns variationer under detta
huvudresultat. Försämringarna gäller främst upplevelsen av socialsekreterarnas tillgänglighet och ifråga om helhetsomdömet. Försämringar gäller även
bemötande och upplevelsen att kunna påverka och vara delaktig. Samtidigt har omdömen kring personkontinuiteten avsevärt förbättrats jämfört med 2009.
Förändringen i Nöjd-Kund-Index (NKI) mellan 2009 och 2013 var minus hela tolv punkter, se nedan, alltså ett betydligt lägre värde än tidigare.
Tabell 16.1.7.1: Upplevd kvalitet bland ungdomar vid familjevårdsenheten i Tyresö, oktober-november 2013 respektive i november-december 2009 redovisat utifrån Nöjd-Kund-Index (NKI).
Svarandekategori Antal svar*) Intern
svarsfrekvens
NKI-värde
Ungdomar familjevårdsenheten 2013 25 100 (15/25) 52,8
Ungdomar familjevårdsenheten 2009 19 100 (19/19) 65
Differens 2009-2013 -12,2
76