Sammanvägda resultat – kvalitetsindex och NKI
Sammanvägda omdömen vid samtliga verksamheter och undersökningsgrupper, uttryckt i kvalitetsindex och NKI, inom IFO i Tyresö, i oktober-november 2013 redovisas i tabell 19 nedan. I tabellen har enheterna rangordnats efter resultat mätt med kvalitetsindex (KVI).
Tabell 19: Sammanvägda resultat: Kvalitetsindex, Nöjd-Kund-Index (NKI), svarsfrekvens, antal och andel av samtliga svarande vid verksamheter och undersökningsgrupper inom IFO i Tyresö 2013 – rangordnade efter sammanvägt kvalitetsindex.
När det gäller årets resultat kan inledningsvis konstateras att samtliga verksamheter är någorlunda väl representerade bland de svarande, d.v.s. att underlaget (vad det gäller olika målgrupper) ligger nära ett tvärsnitt av brukarna inom IFO i Tyresö. Vissa förskjutningar finns, men dessa är på det hela taget små41. Eftersom svarsfrekvensen är relativt låg, då endast var tredje har svarat, kom-penseras det i någon mån av att samtliga målgrupper är väl representerade bland de svarande.
Det kan konstateras att ingen verksamhet eller målgrupp inom individ- och familjeomsorgen i Tyresö gav omdömen som resulterade i ett värde över det s.k.
referensvärde som tillämpas för kvalitetsindex (KVI) i undersökningen.
Referensvärdet följer praxis från andra tillämpningar inom konceptet för Kvalitetsbarometern (LSS, Äldre). Förenklat formulerat innebär detta
referensvärde de svarande i genomsnitt ger ett positivt omdöme, om än inte mycket positivt, i de undersökta aspekterna. Nyckelordet är här att den svarande svarat ”ja, oftast”; d.v.s. att de oftast (alltså inte alltid) varit lätt att nå
socialsekreterarna per telefon, oftast haft kontakt med samma socialsekreterare, oftast upplevt sig respektfullt bemötta, oftast kunnat påverka etc. Ställt mot erfarenheterna från tidigare kvalitetsmätningar inom IFO förefaller detta referensvärde dock vara ”högt kalibrerat” för tillämpning inom IFO, d.v.s. det är
41 Gäller främst försörjningsstödsenheten och familjevårdsenheten.
94
ovanligt med värden över referensvärdet. Inledningsvis ska analysen istället fokusera på det lokala utfallet (oavsett referensvärdet) och hur olika under-sökningsgrupper positionerar sig i förhållande till kollektivet som helhet.
Om sammanställningen i tabell 19 studeras framgår att det finns en relativt stor spridning i resultat (sammanvägda omdömen) från -0,15 till 0,90 mätt med kvalitetsindex (KVI) och från 36,5 till 69,9 mätt med Nöjd-Kund-Index (NKI). Dock kan noteras att de olika verksamhetsenheterna placerar sig lika i förhållande till varandra oberoende av vilket index som används, med undantag för
försörjningsstödsenheten. Utifrån helhetsbetyget mätt med NKI skulle
försörjningsstödsenheten istället placera sig efter missbruksenheten, alltså som den tredje enheten i ordningen räknat från högsta till lägsta NKI-värde. Att rangordningen kan skilja sig något åt förklaras av att de olika indexvärdena baserar sig på olika mätmetoder42. Med undantag för försörjningsstödsenheten blev dock rangordningen blivit densamma oavsett mätmetod i årets
undersökning.
När samtliga verksamheter och undersökta målgrupper rangordnas med utgångspunkt från kvalitetsindex var det mottagningsenhetens brukare (vårdnadshavare och ungdomar) som sammantaget gav de mest positiva
omdömena. Därefter, näst högst på listan, placerade sig missbruksenheten. Efter missbruksenheten placerade sig familjerätten och därefter utredningsenheten för barn och unga. Från samtliga av dessa grupper kom sammanvägda omdömen över genomsnittet för IFO i Tyresö.
Strax under genomsnittet hamnade omdömen från försörjningsstödsenheten.
Om enhetens placering istället bedömts utifrån nöjd-kund-index skulle, som ovan nämnts, enheten istället placerat sig strax över genomsnittet och på en
tredjeplats. På ytterligare lägre nivå, betydligt under genomsnittet för
kvalitetsindex, återfanns familjevårdsenheten, främst beroende på svarsbilden från vårdnadshavarna. På samma låga nivå återfanns vårdnadshavare med kontakt med flera enheter, med ”multikontakter”. De sämsta omdömena kom från de båda sistnämnda undersökningsgrupperna oavsett mätmetod.
Påverkan av svarandepopulationens sammansättning och svarsfrekvens?
Tidigare har konstaterats att kvalitetsomdömena i viss mån kan samvariera med bakgrundsfaktorer som ålder, kön och kontaktfrekvens. I tidigare redovisningar har också berörts hur eventuella förskjutningar i kända bakgrundsfaktorer och de svarandes sammansättning eventuellt påverkat svarsbilden.
En översiktlig genomgång på enhetsnivå av eventuell positiv eller negativ påverkan, som en följd av förskjutningar i svarandegruppens sammansättning (bias), antyder att inslaget av positiv bias har något större omfattning bland enheter som placerat sig högre upp i rangordningen (t.ex. familjerätten och mottagningsenheten) än undersökningsenheter som placerat sig långt ner (t.ex.
familjevårdsenhetens vårdnadshavare och övriga vårdnadshavare med multikontakter). Effekten av dessa förskjutningar är dock osäker och ska inte
42NKI mäter endast ”helhetsomdömen” och bygger på tre allmänna utsagor, varav en avser ett hypotetiskt idealtillstånd. Kvalitetsindex bygger på fler frågor (sju referenser) och såväl mer detaljerade som en allmän fråga (om den faktiska verksamheten). I kvalitetsindex väger helhetsomdömet lika tungt som övriga mer specifika frågor kring tillgänglighet, kontinuitet, bemötande och upplevelse av inflytande och delaktighet.
95
överdrivas. Om effekten av förskjutningarna följer mönstret från vad som gäller för populationen som helhet, kan det hypotetiskt ha påverkat den enskilda verksamhetens resultat i viss utsträckning. Dock knappast i sådan omfattning att det påverkat rangordningen i förhållande till annan. Åtminstone gäller detta de verksamheter/ målgrupper som placerat sig i ”toppen” respektive ”botten” när det gäller uppmätt brukarnöjdhet inom IFO i Tyresö.
Ytterligare en aspekt som kan beröras i detta sammanhang gäller eventuell samvariation mellan svarsfrekvens och resultat vad det gäller kvalitetsomdömen.
Det kan finnas antaganden om att personer som är missnöjda är mer benägna att svara, har egna och starkare motiv att medverka, än de som är mer eller mindre oberörda (likgiltiga) eller nöjda43. Av de öppna svaren, vilka ju kommer från svaranden med större engagemang i undersökningen, framgår ju också att flertalet synpunkter domineras av kritiska och negativa synpunkter. Av det skälet har svarsfrekvens och kvalitetsomdömen, uttryckt i kvalitetsindex, positionerats nedan i ett linjediagram, för att belysa om det förekommer någon samvariation.
*) KVI = Kvalitetsindex, uppräknat med 100 för jämförelse.
Diagram 3: Kvalitetsindex (svart linje) i relation till svarsfrekvens (grå linje) inom IFO Tyresö 2013.
Av diagram 3 framgår tydligt att kurvan över kvalitetsindex utveckling, på intet sätt följer kurvan över svarsfrekvensens utveckling. Medan svarsfrekvensen faller så åker värdena för kvalitetsindex upp och ner. Diagrammet illustrerar därmed att något enkelt samband inte förefaller att finnas i detta avseende. Åtminstone inte i denna undersökning.
43 Likt devisen om att ”Hälsan tiger still”.
Famv.u
Svarsfrekvens 57 52 38,5 35,8 35,6 33,3 30,8 29,1 26
-40
96 Jämfört med resultatet 2009
Av centralt intresse i denna undersökning är naturligtvis utvecklingen av brukarnas omdömen över tid. I tabell 20 nedan har en översiktlig
sammanställning gjorts av indexvärdena från respektive undersökning, 2009 och 2013. Här sammanfattas den tendens som kan utläsas på basis av indexvärdena både vad det gäller det mer verksamhetsspecifika kvalitetsindexet (KVI) och det mer allmänna och standardiserade Nöjd-Kund-Indexet.
Tabell 20: Sammanvägda resultat och utvecklingstendens utifrån kvalitetsindex (KVI) och Nöjd-Kund-Index (NKI) utifrån undersökningen 2009 och 2013.
Verksamhet/Undersökningsgrupp
KVI Tendens NKI Tendens
2009 2013 Upp/Ned 2009 2013 Upp/Ned
1. Försörjningsstödsenheten 0,64 0,58 ↓ 63 58,7 ↓
2. Missbruksenheten 0,94 0,87 ↓ 71 67,4 ↓
3. Utredningsenheten för barn och unga
Vårdnadshavare till barn (0-12 år) 0,37 0,80 ↑ 54 61 ↑
Tidigare har konstaterats att för IFO som helhet kan ett något högre värde avläsas jämfört med 2009, om bedömningen görs utifrån kvalitetsindex (KVI).
Bedömt utifrån nöjd-kund-index (NKI) kan istället ett något lägre värde utläsas.
Som tidigare också kommenterats så baserar sig de olika måtten på olika mätmetoder, vilket också förklarar det olika utfallen. Kvalitetsindex bygger på fler verksamhetsspecifika frågor och där väger också helhetsomdömet lika tungt som övriga mer specifika frågor44. När de olika delfrågorna studerades framkom tidigare att generellt positiva förändringar kunde konstateras i tre av dessa aspekter; beträffande telefontillgänglighet, beträffande upplevelsen om för många varit inblandade i kontakten (över tid) samt upplevelsen av delaktighet och inflytande. Samtidigt spårades svagt negativa förändringar i övriga
verksamhetsspecifika frågor; kring möjlighet att lätt få besökstid, upplevelsen av mängden aktuella socialsekreterare i kontakten (personkontinuiteten) samt bemötandet. En mer kraftig negativ förändring kunde dock noteras ifråga om helhetsomdömet. Eftersom helhetsomdömet tillmäts samma vikt som övriga aspekter i kvalitetsindex får det dock inte så stort genomslag. I Nöjd-Kund-Index däremot så baserar sig hela indexvärdet på helhetsbedömningar av kontakten med socialkontoret. Eftersom värdet enbart baserar sig på tre snarlika sådana allmänna bedömningar från respondenterna är inte överraskande att en skillnad
44 Kring tillgänglighet, kontinuitet, bemötande och upplevelse av inflytande och delaktighet.
97
föreligger. Särskilt när den mest negativa förändringen i kvalitetsindex avgränsar sig till helhetsomdömet.
Hur ska vi då förhålla oss till förändringen över tid, har omdömena blivit bättre eller sämre? Ett enkelt svar på den frågan är naturligtvis att det beror på om vi ser till mer verksamhetsspecifika parametrar eller ett mer allmänt
nöjdhetsmått. I det förstnämnda fallet förefaller kvalitetsupplevelsen i några avseenden blivit bättre sedan 2009, i det sistnämnda fallet har
kvalitetsupplevelsen som helhet blivit något sämre.
Ytterligare underlag för bedömningen är samtidigt den mer specifika
sammanställningen av utvecklingen för enskilda enheter. När det gäller enskilda enheter fanns samtidigt ingen skillnad i riktningen på omdömenas förändring, oavsett om de sammanfattades med hjälp av kvalitetsindex eller nöjd-kund-index. Av nio undersökningsgrupper/enheter som är jämförbara över tid har sex haft en negativ utveckling och tre en positiv utveckling, schematiskt har detta sammanställts i tabell 20:2.
Tabell 20:2 Sammanvägd utvecklingstendens (schematiskt) utifrån kvalitetsindex (KVI) och Nöjd-Kund-Index (NKI) på basis av undersökningen 2009 och 2013.
Negativ tendens Förändring Positiv tendens Förändring
KVI NKI KVI NKI
Övriga multikontakt vårdnadsh. -0,59 -29 Utredningsenh. vårdnadsh. barn +0,43 +7 Familjevård vårdnadshavare -0,41 -11 Utrednings. vårdnadsh. ungdom +0,25 +12
Familjevård ungdomar -0,26 -12 Familjerätten +0,45 +3
Utredningsenh. ungdomar -0,18 -9 Försörjningsstödsenheten -0,06 -4
Missbruksenheten -0,07 -4
Bedömt utifrån proportionerna mellan enheter som haft en negativ respektive positiv utveckling överväger alltså en negativ utveckling bland enheterna med möjlighet till jämförelse med över tid. Denna jämförelsemöjlighet föreligger för samtliga enheter inom IFO i Tyresö. Undantaget utgörs bara av den nytillkomna mottagningsenheten, vilken ju var den enhet som fick mest positiva omdömen i årets undersökning. På enhetsnivå överväger alltså intrycket av en lite negativ tendens i brukarnas omdömen inom IFO i Tyresö. Här är utfallet dessutom detsamma vad det gäller utvecklingsriktning, oavsett om måttet är kvalitetsindex eller nöjd-kund-index.
Strukturskillnader i underlaget jämfört med 2009?
Innan vi lämnar bedömningen av utvecklingen över tid måste också
kommenteras om det kan spåras några strukturskillnader mellan undersöknings-tillfällena 2009 och 2013, vilka eventuellt skulle kunna bidra till att förklara skillnader i resultatet. Med strukturskillnader åsyftas här i vad mån det finns skillnader i kända (kontrollerade) förhållanden i undersökningspopulationen respektive svarandepopulationen mellan undersökningstillfällena.
Tidigare har konstaterats att medelålders och äldre åldersgrupper, i svarandepopulationen som helhet, medverkat i större utsträckning än yngre i årets undersökning. Vidare att kvinnor blivit något överrepresenterade. Samma mönster fanns dock även i den tidigare undersökningen 2009. När det gäller
98
kontaktfrekvensen hade andelen med enstaka kontakt ökat jämfört med 2009.
Bortfallet i årets undersökning och det ändrade urvalsförfarandet (med en längre urvalsperiod) gör samtidigt jämförelsen något osäker. En ökad andel personer med gles kontakt skulle hypotetiskt kunnat ha påverkat resultatet i positiv riktning i årets undersökning. I undersökningen 2009 skulle istället en mindre andel med gles kontakt, vilket så var fallet, hypotetiskt ha samma effekt.
Analyserna respektive år indikerade alltså olika eventuell bias av denna
förskjutning för svarandekollektivet som helhet. Den samlade bedömningen blir alltså att den eventuella skillnaden i kontaktfrekvens inte har något större förklaringsvärde för skillnader i resultatet som helhet. Sammantaget förefaller det alltså inte finnas skillnader i undersöknings- och svarandepopulationernas struktur i nämnda avseenden av större betydelse för att förklara skillnader i resultat (KVI och NKI) mellan undersökningsåren.
När det gäller hur olika målgrupper var representerade i undersökningar fanns på det hela taget små avvikelser vid båda undersökningstillfällena. Samtidigt hade organisatoriska förändringar genomförts inom förvaltningen sedan 2009.
Som tidigare nämnts gällde detta främst verksamheten riktad mot barn och ungdom. I årets undersökning hade i det avseendet också tillkommit en helt ny enhet, där jämförelsemöjlighet saknas bakåt i tiden. Denna enhet erhöll också de mest positiva omdömena i undersökningen.
99 Jämfört med andra undersökningar?
Svarsfrekvens och representativitet
Av stort intresse är naturligtvis att relatera resultatet i den aktuella
undersökningen till resultatet från andra brukarundersökningar, särskilt till sådana inom individ- och familjeomsorgen. Tidigare i denna rapport har berörts att en svarsfrekvens kring dryga 30 % inte är ovanlig, vid en metodkombination av totalundersökning och postenkäter inom just individ- och familjeomsorgen.
Det här uppnådda resultatet om 33 % kan därför betraktas som mindre
överraskande. Likafullt är det sämsta hittills med den utprovade metoden. Den troligaste förklaringen är att en betydligt större andel med äldre kontakter (och därmed i högre grad inaktuella) omfattats av urvalet jämfört med övriga
undersökningar. I den tidigare pilotundersökningen i Tyresö (2009) uppnåddes 40,2 %, senare i Upplands-Bro (2013) uppnåddes 45,9 % och i Solna (2011) uppnåddes 45,1 %45. I Olofström där en liknande och längre urvalsperiod tillämpades erhölls en jämförelsevis lägre svarsfrekvens, 37,4 % (2010).
Det som dock gör resultatet mer intressant och även tillförlitligt, är att representativiteten är väl kontrollerad med avseende på kända bakgrundsfak-torer som ålder, kön, kontaktfrekvens och målgruppstillhörighet. Det är inte alltid som den här typen av bakgrundsuppgifter redovisas utförligt i
brukarundersökningar inom IFO. Här har dock avvikelserna med avseende på kända bakgrundskarakteristika redovisats öppet. Eventuella effekter har också studerats, om än avgränsat till generella mönster i undersökningspopulationen.
Att representativiteteten bland de svarande ändå blivit god, d.v.s. att undersökningen ändå täcker ett tvärsnitt av brukarna inom IFO i Tyresö, kompenserar i någon mån för den lägre svarsfrekvensen och förbättrar jämförelsemöjligheterna.
Resultatet som helhet ‒ Kvalitetsindex (KVI) och Nöjd-kund-index (NKI)
I tabell 21 har en sammanställning gjorts av det samlade resultatet för IFO i Tyresö utifrån kvalitetsindex och nöjd-kund-index, tillsammans med resultaten från de närmast föregående undersökningarna i Upplands-Bro och Solna. Om vi inledningsvis studerar kvalitetsindex (KVI) framgår att Tyresö får ett värde som ligger markant högre än det i Upplands-Bro och även högre än det i Solna. Tyresö placerar sig även betydligt högre än Upplands-Bro mätt med nöjd-kund-index (NKI), men bara marginellt högre än Solna med samma mätmetod. Förhållandet att mätningarna genomförts vid olika tidpunkter inom respektive förvaltningen kan i någon mån ha förklaring för bedömningen av skillnaden i NKI-värde när det gäller Solna, om förändringen där kan förväntas likna den genomsnittliga
indexförändringen över tid inom socialtjänsten (enligt Svenskt Kvalitetsindex).
Sedan mätningen 2011 har den genomsnittliga förändringen varit +0,9 punkter i NKI-värdet. Om så gäller även för Solna skulle Solnas NKI-värde idag ligga
marginellt högre än Tyresö (+0,5 punkter). I praktiken får dock skillnaden bedömas vara närmast försumbar46.
45Jämfört med svarsfrekvenserna vid brukarundersökningar inom andra delar av socialtjänsten ligger dock resultatet på en avsevärt lägre nivå. Bland personer med funktionsnedsättningar och inom äldreomsorgen är svarsfrekvenser mellan 60-80 % inte är ovanliga.
46 Ligger inom den statistiska osäkerheten (≥ 1 punkt enligt Svenskt Kvalitetsindex).
100
Tabell 21: Totalt kvalitetsindex (KVI) respektive Nöjd-Kund-Index (NKI) inom individ- och familjeomsorgen i Tyresö (2013), Upplands-Bro (2013) och Solna (2011).
Parameter/Kommun Tyresö 2013 Upplands-Bro 2013 Solna 2011
Kvalitetsindex (KVI) 0,61 0,26 0,53
Nöjd-Kund-Index (NKI) 56,8 49,7 56,4
När det gäller Nöjd-Kund-Index (NKI) finns referenser utanför undersökningarna inom konceptet för Kvalitetsbarometern. Det standardiserade frågebatteriet för NKI används nämligen, om än med smärre variationer i tillämpning, för mätning av brukar- och kundnöjdhet inom en rad olika tjänste- och varuproducerande verksamheter – inom offentlig sektor och inom näringslivet. Organisationer som återkommande tillhandahåller sådana mätningar inom olika sektorer av
samhällslivet är Svenskt Kvalitetsindex (SKI) och SCB. NKI-värden från SKI och de senaste tre åren, 2011-2013, inom offentlig sektor redovisas i diagram 4 nedan.
Diagram 4: Nöjdhet inom offentlig sektor mätt med Nöjd-Kund-Index (NKI) 2011-2013. Uppgifter från Svenskt Kvalitetsindex.
Av diagram 4 framgår att socialtjänsten tillhör ett verksamhetsområde som erhåller bland de lägsta NKI-värdena i SKI:s mätningar, där värdet fluktuerat omkring 50 vid de senaste mätningarna. Bara arbetsförmedlingen erhåller lägre värden än socialtjänsten. Försäkringskassan och polisens brottsutredning har tidigare erhållit liknande värden som socialtjänsten, men med en tendens mot högre värden (och avstånd vid en jämförelse) under senare år. Högst värden erhåller skola och sjukvård, med indexvärden nära eller över 70 punkter.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Arbetsförmedlingen Socialtjänst Försäkringskassan Polisen-brottsutredning Väghållning Kollektivtrafik CSN Tullverket Hemtjänsten Äldreboende Universitet/högskola Offentlig sjukvård Gymnasieskola Förskola
2013 2012 2011
101
Tabell 22: NKI-värden för olika undersökningsområden inom samhällsservice enligt Svenskt kvalitetsindex, 2011-2013 (SKI, 2013). Rangordnade efter utfall i senaste mätningen 2013.
Område
Kollektivtrafik 59,8 60,4 63,9
Miljö och Klimat 62,8 59,6 60,2
Väghållning 56,0 56,7 56,1
Socialtjänst 52,0 49,4 52,9
Integration 53,4 53,3 50,5
Om granskningen fördjupas inom den sektor som Svenskt Kvalitetsindex
benämner för kommunal service, framgår att socialtjänsten även hamnar mycket lågt vid en jämförelse av kommunala verksamheter, se tabell 22. Sett över de tre senaste åren har värdet flukturet något till att ligga på 52,9 i den senaste
mätningen. NKI-värdet 2013 var samtidigt det högsta värdet för IFO i
mätningarna från Svenskt Kvalitetsindex sedan 2009. NKI-värdet för individ- och familjeomsorgen i Tyresö var 56,8 i genomsnitt, det vill säga något högre än genomsnittsvärdet för kundnöjdheten inom socialtjänsten enligt Svenskt Kvalitetsindex i november 2013. 47
I andra brukarundersökningar inom socialtjänsten görs ibland analyser kring om de brukaromdömen som ges, samvarierar med faktorer som hälsotillstånd och hjälpbehov. Inom undersökningar i äldreomsorgen är inte ovanligt att signifikanta samband påträffas mellan kvalitetsomdömen och hälsotillstånd, där ett sämre hälsotillstånd som regel samvarierar med sämre kvalitetsomdömen (Socialstyrelsen 2012, Engström 2011, 2010 m.fl.). Här görs ofta antagandet att en svår livssituation, på grund av ett dåligt hälsotillstånd, påverkar upplevelsen av allt annat i livet i en liknande riktning, även upplevelsen av omsorgens
kvalitet. Mot bakgrund av det kan även här spekuleras i om en svår livssituation, vilket gäller för brukarna i allmänhet inom IFO, skulle göra det svårt att uppnå mer positiva kvalitetsomdömen. Slutsatsen av detta resonemang är då att de målgrupper som undersöks med brukarundersökningar – eller
NKI-undersökningar – lever under delvis skilda livsbetingelser, vilket samtidigt gör
47 Det har inte varit möjligt att få fram uppgifter om det mer specifika underlaget för SKI:s NKI-värde inom socialtjänsten. I presentationen från 2013-11-20, se www.kvalitetsindex.se, uppges att undersökningen som helhet baserar sig på 5850 telefonintervjuer genomförda inom ett statistiskt representativt urval av privatpersoner mellan 18-79 år (med telefonabonnemang) och företag, med egen erfarenhet av en myndighet Svarsfrekvensen estimerades till ca 61 %. I undersökningen 2012 omfattades något fler personer, totalt ca 8000 personer. Hur många som specifikt haft egen erfarenhet av IFO, vilka utgör underlaget för NKI-värden i Kvalitetsbarometern, framgår dock inte och besvaras inte heller av SKI. Inom ett totalt urval för samtliga myndigheter och kommunala verksamheter om ca 6-8 000 personer är möjligt att knappt någon brukare allt från just Tyresös IFO-verksamhet medverkar.
102
dem svåra att jämföra med avseende på vad som kan vara en rimlig nivå av tillfredsställelse eller nöjdhet.
Resultatet i delar – jämförelser av verksamhetsspecifika resultat inom IFO Utifrån den nu genomförda undersökningen i Tyresö och de tidigare
referensundersökningarna i Stockholms län, i Upplands-Bro och Solna, är det möjligt att fördjupa sig i om det finns skillnader i mer verksamhetsspecifika resultat inom de olika förvaltningarnas individ- och familjeomsorg. I tabell 23 har en sammanställning gjorts av kvalitetsindex för olika verksamheter/målgrupper i de nämnda förvaltningarna. En viss bearbetning har gjorts, så långt möjligt, av respektive förvaltnings benämning av sina verksamheter/undersökningsgrupper, i syfte att underlätta jämförelser. Det som möjligen framförallt komplicerar jämförelsen i organisatoriskt avseende är (1) Tyresö kommuns indelning av barn- och ungdomsverksamheten i flera kategorier och (2) att en specifik och
organisatorisk särskild socialpsykiatrisk verksamhet endast återfinns i Solna.
Detta hindrar dock inte att vissa jämförelser ändå kan göras.
Tabell 23: Sammanvägda resultat i Tyresö 2013, Upplands-Bro 2013 och Solna 2011 – heter/målgrupper rangordnade efter sammanvägt kvalitetsindex (KVI). Ursprungliga verksam-hets-/målgruppsbenämningar har modifierats något för att förenkla jämförelser.
IFO Tyresö (2009) IFO Upplands-Bro (2013) IFO Solna (2011) Verksamhet/målgrupp KVI Verksamhet/målgrupp KVI Verksamhet/målgrupp KVI
Mottagn. barn och unga 0,90 Ekonomiskt bistånd 0,39 Familjerätten 0,86
Missbruksenheten 0,87 Vuxna 0,25 Socialpsykiatrin 0,77
Vårdnadshavare ungdom 0,84 Ungdom vårdnadshavare 0,15 Försörjningsstöd 0,60 Vårdnadshavare till barn 0,80 Barn vårdnadshavare 0,06 Barn – vårdnadsh. 0,47
Familjerätten 0,79 Ungdom 0,03 Resurscentrum (missbruk) 0,46
Försörjningsstödsenheten 0,58 Ungdomar 0,25
Familjevård ungdomar 0,56 Ungdomar – vårdnadsh. 0,20
Ungdomar 0,12 Övriga multikontakt 0,17
Familjevård vårdnadshav. -0,15
Familjevård vårdnadshav. -0,15