Individens Delaktighet

Alternativen genererar samtliga kostnadsbesparingar vilket är av stor fördel men det är inte så enkelt att bara byta teknik för något som under lång tid varit detsamma. Den utredning som presenterades 2012 gav inte den effekt som man tänkt sig då avfall är ett ämne som lätt förbises och det är inte riktigt någon som tar tag i frågan.

Att konstant öka medvetenhet hos de individer man berör med sin verksamhet är viktigt då det får ens processer och handlingsplaner att enklare fungera även i

dialog, kommunikation och information. Man ser ofta att många företag väljer att nöja sig med information vilket är nyckeln till vårt samhälle enligt Floridi (2010, s. 16) men det kan både feltolkas och tas inte på lika stort allvar som en dialog etc. Innan du tillsätter nya handlingsplaner och åtgärdsprogram i områden är det en god idé att göra en beteende analys av de som är boende där för att se vad ni som företag har att arbeta med, hur fungerar dem, vilka problem finns, hur kan man åtgärda de problemen osv. Det är frågor som är avgörande för vilken väg som är lämplig att gå. Efter att en beteendeanalys likt den Bergbom, Flink & Linton (2013, s. 78) är gjord är

delaktighetstrappan en modell som ska tas fram för att se till vad behöver vi göra för att få våra boende så involverade som möjligt. Trappan är viktig åt båda håll den trappa som Lindholm & Moritz (2007, s. 11) tagit fram och som illustreras i figur 4 visar på att även de boende kan se vad de får ut av att vara mer delaktiga. De individer som utvärderas i trappan, bör dessutom få ut en bild av trappan där företaget hänvisar till sina mål och där det är enkelt för individen att se vad de faktiskt kan få ut av att vara medbestämmande eller samarbeta med företaget. Vilket i sin tur kan höja företagets NKI värden på den skalan serviceindex som Rajendran & Suresh (2017) presenterar då individen känner sig delaktig och arbetar tillsammans med företaget för godare utgång, det blir då som en utvärdering av sitt eget arbete också.

5.3 Sammanfattning respondenter

Respondenterna har samtliga givit svar på frågor om vad de anser att företaget behöver göra och hur de ska förhålla sig till frågan om avfall och hur de idag arbetar med ämnet. De respondenter som deltagit i processen har samtliga varit eniga om att förändringar behöver ske inom området. Samtliga är eniga om att beteende är nyckeln till lyckad avfallshantering och menar att individerna har stort ansvar för om det ska lyckas med att investera i nya tekniker. De menar på att individerna i månt och mycket gör korrekt vid själva avfallsstationerna men att problemet ligger i sorteringen, för slänga i kärlen gör dem. Det behöver vara enkelt för samtliga boende att förstå hur och framförallt varför man sorterar, här behöver bolaget nå ut till sina boende på olika sätt för att kunna hjälpa dem till rätt sortering. Att dela ut information har givit ett

någorlunda resultat men de säger att de behöver nå ut på fler sätt och genom fler kanaler. Ett problem som en av representanterna delar med sig av är att många av de som är boende i det område som han arbetar i är av olika kulturer och inte kan det svenska språket flytande. Information som delas ut då är inte av något större nytta då

den inte når fram som den ska.

Avfallsstationerna behöver vara lättillgängliga enligt FNI (Andersson et al., 2011) och anpassade för alla åldrar, de ska även hålla öppna och ljusa för trevlig känsla vilket leder till att man inte hastar igenom och därmed kanske sorterar fel. Många av deras stationer är idag utomhus vilket gör det enklare att hålla rent och snyggt menar respondent 1 på, det tror denne är på grund av att det är just utomhus och att det är svårare för individer att skräpa ner utomhus än inomhus i ett rum då fler kan se en utomhus.

6. Slutsats

Företag söker konstant kostnadseffektivisering och vill helst betala så lite som möjligt för det, I den här studien har tre olika alternativ presenterats som samtliga genererar en

kostnadsbesparing men av olika karaktär. För att söka svar på frågeställningen: - Hur kan ett fastighetsföretag optimera sin avfallshantering?

För att en optimerad avfallshantering ska vara möjlig för ett fastighetsföretag handlar det om att inte enbart se till vad företaget i sig kan göra. Utan företagen behöver börja med individer och vad som krävs av de enskilda för att kunna få nya tekniker likt sensorer att fungera så effektivt som möjligt. Vilket i sin tur skulle generera ett höjt NKI värde som är ett mått på hur bra installationer och service funkar i områdena. Byte av matavfallspåsar är det billigaste alternativet men det ger också troligast lägst resultat då det kräver mycket av individerna för att det resultatet ska kunna helt ta bort de extra hämtningarna som tillkommer på grund av att folk slängt fel i matavfall. Men klarar man av att få bort all felsortering med hjälp av de nya påsarna så är det ett mycket bra och billigt alternativ. Sensorer är i förhållande till påsarna ett dyrt alternativ men det genererar optimering av leverantörernas rutter samt frekvensen av upphämtningar till det bättre. Sensorer är som visat i investeringsanalysen en god investering i den mån att pay-back tiden inte är så lång. Ett problem med sensorerna är att de inte känner av när det blivit felsorterat utan mäter endast fyllnadsgraden så det kan fortfarande krävas extra insatta hämtningar av avfall trots att man preciserat frekvenserna. En fördel med det här alternativet är att det genererar en effektivisering för samtliga parter. Leverantörerna får bättre och mer effektiviserade rutter genom att de ställs om via de signaler som skickas ut från sensorerna. Fastighetsföretaget kommer kostnadseffektivisera genom att kärlen enbart hämtas när det behövs. De individer som bor i områdena behöver inte oroa sig för överfyllda kärl vilket kan leda till ofrivillig felsortering och mängden skräp som hamnar omkring kärlen kommer att minska.

Byte av leverantör är det svåraste alternativet att genomföra då det är olika leverantörer i olika kommuner och även olika ramavtal att förhålla sig till. Att byta leverantör är ett bra alternativ inom olika områden om det finns goda skäl till det och att upphandlingen genererar en kostnadsbesparing. För område B skulle det generera en stor besparing i att byta

tillsätts områden påverkar också valet av leverantör då inte alla leverantörer har redskap för de olika typerna av molucker som finns på marknaden.

En kombination av de olika alternativen som presenteras i studien vore den optimala

lösningen då det skulle vara en kombination av olika sätt för att kostnadsbespara som möts i avfallsstationen. Det handlar om att samtliga parter samarbetar vilka är individ, företag och kommun och att de alla gör sin del som möts i avfalls stationen där skillnaden visar sig i kostnadsbesparingar och miljö besparingar då leverantörernas bilar inte behöver åka ut lika frekvent. Kommun och fastighetsföretag bör även se till så att en kunskapsspridning vad gäller vikten av sortering och avfall över lag ges ut till unga då det krävs att ungdomar får med sig den informationen från start och därmed kan föra vidare till generationer och starta trender.

Fastighetsföretag arbetar mot att nå så god hållbarhet som möjligt och här inkluderas social-, ekonomisk- och miljöperspektiv. Optimering av avfall skulle gynna hållbarheten sett ur samtliga perspektiv då det blir kostnadsbesparingar genom optimering av frekvenserna. Socialhållbarhet påverkas genom att delaktigheten ökar då åtgärdsprogram och

handlingsplaner tillsätts med hänsyn till beteendeanalys och delaktighetstrappan. Vad gäller miljöperspektivet så genereras en ökad hållbarhet här genom optimering av transporter vilket är ett bidrag till förbättrad miljö och optimerade rutter då leverantörernas bilar endast behöver komma ut när det behövs. Sorteringsgraden kommer troligtvis att öka när delaktighet och kunskap ökar hos individerna då de med största sannolikhet kommer känna ett större behov av att göra rätt när man är delaktig.

Som resultat av studien av vad som behövs av de olika aktörerna som medverkar i processen till en optimerad avfallshantering har ett process schema tagits fram som kan användas som grund för att sedan anpassa till respektive företag.

Figur 7: Processchema optimerad avfallshantering

Som svar på syfte och frågeställning samt hypotes så går det att genom ökad delaktighet från de individer som är berörda samt nya tankesätt och tekniker från fastighetsföretaget går det att optimera avfallshanteringen och i sin tur få en ökad hållbarhet både socialt och

7. Vidare forskning

Arbetet bidrar till forskningen inom ämnet avfall genom att presentera ett sätt för

fastighetsföretag och andra företag som har en större mängd avfall att ta hand om till exempel campingar. Processchemat är anpassningsbart och generellt för att kunna användas av olika företag med olika förutsättningar. Det hade varit fördelaktigt för studien med flera företag både kommunägda och privata och göra jämförelser med för att skapa en bredd på

forskningen. Att ta fram andra alternativ är ytterligare ett exempel för att skapa en bredd och utveckling inom avfallshantering kräver att man vågar testa nya tekniker. I den här studien har individens påverkan på avfallshantering diskuteras det är något man kan se mer på hur man bör agera för att lyckas med beteendeanalyser och delaktighetstrappan. Fortsatta studier inom ämnet är av hög prioritet och genom att fortsätta göra fallstudier med olika nya tekniker kommer det tillslut att accepteras på marknaden och sättas in i praktiken.

Referenser

Andersson, G., (2008). Kalkyler som beslutsunderlag, kalkylering och ekonomisk styrning. (6:1). Lund: Studentlitteratur.

Andersson, M., Borgstede, C., Eriksson, O., Guath, M., Henriksson, G., Sundqvist, J-O. & Åkesson, L. (2011). Hållbar avfallshantering - utvärdering av styrmedel från en psykologiskt

och etnologiskt perspektiv. Gävle: Högskolan i Gävle.

Armering, F. & Song, H-S. (2014). Investeringsbedömningens grunder : från traditionella

metoder till realoptioner. Lund: Studentlitteratur.

Arnstein, S. R.(1969) 'A Ladder Of Citizen Participation', Journal of the American Planning

Association, 35: 4, 216 - 224. doi: 10.1080/01944366908977225

Aslam, M., Atif, A., Hassan, S., Gidlund, M., Mahmood, A., Khan A. & Khaliq Qureshi, H. (2019). Exploring Multi-Hop LoRa for Green Smart Cities. IEEE Network, 34(2), 225 - 231. doi: 10.1109/MNET.001.1900269

Baky, A., Carlsson, M., Eriksson, O. & Jundqvist, J.O. (2002). Hur skall hushållsavfallet tas om hand?: Utvärdering av olika behandlingsmetoder (B 1462). Stockholm: IVL Svenska miljöinstitutet.

Berg, T. & Lyngstadås, H. (2016) Investeringsanalyse - en pedagogisk note. Praktisk

økonomi & finans03, vol (32), 314 - 321. doi: 10.1085/0865443

Bergbom, S., Flink, I. & Linton, S. (2013). Beteendeanalys steg för steg. Sverige: Natur kultur Akademisk.

Boverket. (u.å.). Delaktighetstrappan beskriver grad av inflytande. Hämtad: 2020-04-06 från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/kommunal-

planering/medborgardialog1/vad-ar-medborgardialog/delaktighetstrappan-beskriver-grad-av- inflytande/

Denell, A. & Bonde, M. (2015): Hållbarhet och miljö. Institutet för värderingar och fastigheter oth. (red.): Fastighetsekonomi och Fastighetsrätt. Stockholm: Fastighetsnytt Förlag, s 461- 469.

Feller, S. & Yengin, I. (2014). Education in dialouge (24). CompanyAmsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing.

Floridi, L. (2010). Information - A very short introduction. Oxford ; New York : Oxford University Press.

Indesmatch ApS a. (u.å.). Kerlink Wirnet iFemtoCell LoRaWAN Gateway 868 MHz.

Hämtad 2020-05-02 från https://lorawan-webshop.com/shop/8-lorawan-gateways/22-kerlink- wirnet-ifemtocell-lorawan-gateway--868-mhz/

Indesmatech ApS b. ( u.å.). Wastecontrol VU 300 LoRa. Hämtad 2020-05-02 från https://lorawan-webshop.com/shop/10-lorawan-devices/95-wastecontrol-vu-300-lora/ Induo. (u.å.). Vad är lora?. Hämtad 2020-04-13 från https://www.induo.com/s/g/vad-ar-lora/ Lindholm & Moritz. (2007). Handbok i delaktighet. Huddinge: Frank Etc. AB

Nilsson, B. & Waldermarson, A.K. (2016). Kommunikation: Samspel mellan männniskor. Lund: Studentlitteratur

Peri, G., Ferrante, P., La Gennusa, M., Pianello, C., & Rizzo, G. (2018) Greening MSW management systems by saving footprint: The contribution of the waste transportation. Journal of Environmental Management, 219, 74-83. doi: 10.1016/j.jenvman.2018.04.098

PWC. (2019). Riskpremiestudien 2019: Ökning av marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden. Hämtad 2020-05-12 från https://www.pwc.se/sv/corporate-

finance/riskpremiestudien.html?fbclid=IwAR1v0Ues0zNlvhcmHBuy2PSn48I- rYu1W7KAeVTYbrNcNVRU2Np55vjJHwg

Rajendran, R. P. & Suresh, J. (2017). Customers satisfaction index as a performance

evaluation metric: A study on Indian E-banking Industry. International Journal of Business,

22 (3), 251-274. Doi: 10.10-896354

Regeringen. (2012). Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering. Stockholm: Regeringen.

Regeringen. (2019). Nya EU regler om avfall gynnar en mer cirkulär ekonomi. (Hämtad 2019-02-17) från https://www.regeringen.se/artiklar/2019/10/nya-eu-regler-om-avfall- gynnar-en-mer-cirkular-ekonomi/

Rousta, K. & Ekström, K. (2013). Assesing Incorrect Household Waste Sorting in a Medium- Sized Swedish City Sustainability, (5), 10, Pp 4349-4361. doi: 10.3390/su5104349

SVENCO. (u.å). SVENCO. (u.å.). Information om våra matavfallspåsar hämtad 2020-05-13 från svenco.se/produkter/information-om-vara-matavfallspasar/

Svensson, P. & Östberg, J. (2016). Marknadsföring, människor och interaktion. Lund: Studentlitteratur AB

Sörum, N. & Petersson McIntyre, M. (2016) Konsumtionskultur och digitalisering. Kulturella

perspektiv - Svensk eknologisk tidskrift (2), 2-5. doi:1102-7908

Torrente-Velásquez, M.J., Ripa, M., Chifari, R., Bukkens, S. & Giampietro, M. (2020). A waste lexicon to negotiate extended producer responsibility in free trade agreements. Resources, Conservation and Recycling. (156). Doi: 10.1016/j.resconrec.2020.104711 Yang, K. & Xing, B. (2008). Asymmetrical information and adverse selection effect in service interaction. Doktors avhandling. Business School of Nankai University.

Bilagor