Optimerad avfallshantering

Ökad hållbarhet genom optimerad avfallshantering

Increased sustainability

through optimized waste management

Fanny Håkansson

FF321F Fastighetsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp VT 2020

Handledare: Ingrid Svetoft

Sammanfattning

Författare: Fanny Håkansson

Utbildning och ort: Fastighetsföretagande, Malmö Handledare: Ingrid Svetoft

Bakgrund och problem: Avfallshantering har under de senaste decenniet förändrats och är

under konstant uppdatering. Nya tekniker testas och vi blir allt mer medvetna om de problem vi idag har i samhället vad gäller källsortering och individens noggrannhet vid den samma. noggrannhet. Det är ett kostsamt problem då det påverkar inte bara företagen som äger flerbostadshusen utan även kommuner och de leverantörer som ska hämta avfallet.

Syfte: Att med hjälp av en fallstudie ge en ökad inblick i hur man kan optimera

avfallshanteringen genom nya tekniker och tillvägagångssätt för att generera kostnadsbesparingar.

Avgränsningar: Studien undersöker endast ett fastighetsföretag och inom fastighetsföretaget

två av deras områden med flerbostadshus för att ge en förståelse av hur de kan agera på rikstäckande basis med områden som kräver förändring.

Metod: Det är en fallstudie som genomförts av Fastighetsföretaget där fyra kvalitativa

intervjuer har genomförts samt investeringsanalyser för att söka kvantitativa resultat av de tre alternativ som ges i studien för optimering av avfall.

Resultat och slutsatser: De tre alternativen som presenteras är alla av god kvalitet och

genererar kostnadsbesparingar och optimering. En kombination av de samtliga alternativen och väl genomtänkta åtgärdsplaner är det som skulle ge godast resultat. Några hinder har identifierats vad gäller vilja och kapacitet att implementera alternativen.

Förslag till fortsatt forskning: Vid vidare forskning rekommenderas studerande av flera

fastighetsbolag både kommunala och privata och att man vidareutvecklar det processchema som tagits fram här genom att gå vidare till andra kommuner och även se till kommunala bolag.

Abstract

Author: Fanny Håkansson

Degree Programme and county: Real Estate Management, Malmö Supervisor: Ingrid Svetoft

Problem statement: Waste management has changed over the last decade and is constantly

updated. New technologies are being tested and we are becoming more aware of the

problems we have in society today in terms of source sorting and accuracy. These are costly problems as it affects not only the companies that own the multi-dwelling houses, but also for the municipality and the suppliers that will collect the waste. They are forced to collect additional waste for residual waste in the wrong sorting of food waste.

Purpose: With the help of a case study, give an increased insight into how to optimize waste

management by using new techniques and approaches to generate cost savings.

Delimitations: The study only examines a real estate company and within the company two

of their areas to give an understanding of how they can act on a nationwide basis with areas that require change.

Approach: A case study conducted by the Real Estate Company where four qualitative

interviews have been conducted as well as investment analyzes to seek quantitative results of the three alternatives given in the waste optimization study.

Findings and conclusions: The three options presented are all of good quality and generate

cost savings and optimizations. A combination of all the alternatives and well thought out action plans is what would produce the best results. Some obstacles have been identified in terms of willingness and capacity to incorporate the alternatives.

Further research: For further research, calculations within several real estate companies are

required and further development of the process scheme developed here by moving on to other municipalities and also looking at municipal companies.

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till de personer som varit med och gjort den här kandidat uppsats genomförbar på bästa sätt. Först och främst vill jag rikta ett varmt tack till Ingrid Svetoft, universitetslektor, verksam vid Malmö Universitet som under arbetets gång har stöttat, givit goda råd samt konstruktiv kritik.

Vill även ge ett stort tack till Fastighetsföretaget för gott samarbete under våren och för bra information och vägledning. Ett extra stort tack till de respondenter som medverkat samt min kontaktperson på företaget.

Göteborg, 2020-05-22 Fanny Håkansson

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 8

1.1 Avfall större problem än man tror ... 8

1.2 Problemområde ... 10

1.3 Syfte och frågeställning ... 10

1.4 Avgränsningar ... 10

1.5 Disposition ... 11

2. Metod ... 12

2.2 Val av metod ... 12

2.3 Urval ... 13

2.4 Validitet, reliabilitet och objektivitet ... 14

2.5 Källkritik ... 14 2.6 Metod diskussion ... 15 3. Teori ... 16 3.1 Investeringar för företag ... 16 3.1.1 Investeringsanalys ... 16 3.1.2 Investeringskalkyler ... 16

3.1.3 Inbetalningar och utbetalningar ... 17

3.1.4 Grundinvesteringar ... 17

3.1.5 Ekonomisk livslängd ... 18

3.1.6 Restvärde ... 18

3.1.7 Diskontering ... 18

3.1.8 Kalkylränta ... 18

3.1.9 Upphandling och ramavtal ... 19

3.1.10 Val av kalkyl ... 19

3.2 Beteendeanalys individ ... 19

3.3 Interaktion företag och individ ... 20

3.3.1 Kommunikation ... 21

3.3.2 Dialog ... 21

3.3.3 Information ... 22

3.4 Delaktighetstrappan ... 22

3.5 Avfall och avfallsstationer ... 23

3.6 Verktyg för optimering avfall för fastighetsföretag ... 23

3.6.1 FNI ... 24 3.6.2 NKI ... 24 3.6.3 LoRaWan ... 24 3.6.4 Matavfallspåsar ... 25 4. Empiri ... 26 4.1 NKI för Fastighetsföretaget ... 26

4.2 Intervjuer ... 26

4.2.1 Allmänt hur Respondenterna arbetar med avfall ... 26

4.2.2 Individen ... 27

4.2.3 Avfallsstationer ... 28

4.2.4 Fastighetsföretaget ... 29

4.2.5 Kommunerna ... 30

4.3 Investerings förslag för optimering av avfallshantering ... 31

4.3.1 Sensorer ... 31

4.3.2 Leverantörer på marknaden ... 31

4.3.4. Matavfallspåsar SVENCO ... 31

5. Analys ... 32

5.1 Resultat av Fastighetsföretagets alternativ till optimering ... 32

5.1.2 Resultat installation av sensorer ... 32

5.1.3 Resultat byte av leverantör ... 34

5.1.4 Resultat införskaffa nya matavfallspåsar ... 35

5.2 Individens Delaktighet ... 37 5.3 Sammanfattning respondenter ... 38 6. Slutsats ... 40 7. Vidare forskning ... 43 Referenser ... 44 Bilagor ... 47

Bilaga 1: Intervjufrågor anställda på områden. ... 47

Bilaga 2: Intervjufrågor till inköpare ... 48

Bilaga 3: Intervjufrågor anställda kontoret G. ... 49

1. Inledning

1.1 Avfall större problem än man tror

Avfall är idag en av de aspekter många företag arbetar frekvent med i syfte att främja miljön och minska kostnader då det blir dyrare och dyrare att tillhandahålla mycket avfall. Till år 2025 ska de EU direktiv som sammantaget kallas för Avfallspaketet ha satts i laga kraft i samtliga EU länder. Avtalet ställer krav på Sverige och tills dess finns det ett flertal delmål som ska uppfyllas. Regeringen (2019) presenterar sex stycken delmål som i sin tur innefattar olika delmål för främjad miljö och optimerad avfallshantering.

De av regeringen framtagna mål följer:

- 5 juli 2020: ha genomfört merparten av bestämmelserna i ändringsdirektiven i lagar och andra författningar.

- 5 januari 2023: ha säkerställt att alla system för utökat producentansvar som har inrättats före den 4 juli 2018 följer de nya minimivillkoren i

avfallsdirektivet.

- 31 december 2023: säkerställt att biologiskt avfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall.

- 31 december 2024: ha inrättat system för utökat producentansvar för alla förpackningar.

- 1 januari 2025: ha infört separat insamling av textilier.

- 1 januari 2025: ha infört separat insamling av farligt avfall från hushåll. Målen har tagits fram för att säkerställa att samtliga berörda har infört strategier och system för utökat producentansvar. Biologiskt avfall ska kunna återvinnas eller separeras vid källan för att inte blandas med andra material och det ska införas separata kärl för farligt avfall från hushåll samt för textilier beskriver Regeringen (2019).

År 2012 publicerade Regeringen (2012) en utredning som utförts av berörda personer inom ämnet avfall. Utredningen tar upp de problem som vid tidpunkten fanns inom

avfallshanteringen med de områden som var bristfälliga och där förändringar krävdes.

Kontentan av det som framkom i utredningen är att effektiviseringar är av högsta prioritet för samtliga parter i avfallshierarkin. Vilken visar i ordning hur olika metoder rörande avfalls behandling ska användas då långsiktigt tänkande behöver tas i beaktning.

Sörum & Petersson McIntyre (2016) förklarar att vi idag lever i ett konsumtionssamhälle vilket innebär att mer saker bärs hem till hushållen vilket i sin tur genererar mer avfall. Den ökade konsumtionen skapar problem då hanteringen av avfall inte har haft en likvärdig utveckling och det har således blivit dyrare för företagen att hantera avfallet. Avfalls problematiken ställer krav på företagen i from av en mer frekvent upphämtning men även individen har ett ansvar i form av ökad sortering. En kostnads optimering är nödvändig och det är något som kan uppnås med hjälp av nya tekniker och tillvägagångssätt.

Trots att en stor del av vår befolkning anser sig arbeta för en bättre miljö och klimat så sorteras idag väldigt mycket fel. Det behövs återvinningskärl i samtliga byggnader men det krävs också att brännbart avfall har eget kärl då inte allt går att återvinna. Eriksson,

Sundqvist, Baky & Carlsson (2002) förklarar att gemeneman inte är tillräckligt utbildad samt upplyst inom ämnet avfallshantering som en möjlig förklaring till att det idag sorteras fel. Vad beror då det på och hur kan folk ur det avseendet förändras? Det är inte enbart sorteringen som skapar problem när en person väljer att sortera fel, det påverkar även det sociala och ekonomiska perspektiven. Fastighetsföretagen som ansvarar för flerbostadshus behöver ha en mer frekvent upphämtning av avfall vilket är en stor kostnadspost. Vidare finns en stor risk att personer “tvingas” slänga i ett annat dock felaktigt, enligt sorteringen, kärl då det är fullt i det tänkta kärlet. Felsortering skapar därmed “onda” spiraler i form av att om flera personer slänger fel “tvingar” det i sin tur andra att göra detsamma trotts att de inte haft för avsikt att göra det.

Vi står inför ett vägval och det krävs förändringar på flera plan i samhället för att kunna uppnå de satta målen med hjälp av de olika aktörerna som medverkar vilka är individ, fastighetsföretaget och kommunen. I den här studien kommer det ur ett nationellt perspektiv diskuteras hur ett fastighetsföretag kan tänka och vad det skulle generera för dem ur

1.2 Problemområde

Avfall är ett omfattande problem då det medför svårigheter för en god och ökad hållbarhet om det inte behandlas korrekt. Forskningen kring ämnet är bred och under ständig förnyelse då ämnet är aktuellt och av intresse för såväl stat som enskild individ. För att föra

forskningen vidare behöver det framkomma tydligare flöden och processer som startar på individnivå och sedan förklarar vad som krävs av avfallsstationerna, företagen och

kommunerna för att främja en bättre hållbarhet både internt och externt förklarar Regeringen (2012). En av de största påverkande faktorerna är transporten av avfall. Peri et al. (2018) förklarar att det för företagen är svårt att förutse och optimera upphämtningar och de flesta fastigheter kräver extra insatta transporter relativt frekvent vilket resulterar i höga kostnader . Likaså har beteende en stor inverkan på hur hållbart vi sorterar.

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att bidra till forskning och utveckling av avfallshantering genom att undersöka hur fastighetsföretaget kan optimera avfallsstationen i flerbostadsfastigheter ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Ett processchema visar hur fastighetsföretaget kan minska kostnaderna för transporten av avfall med hjälp av de boendes beteende och nya

investeringar.

Frågeställning:

- Hur kan ett fastighetsföretag optimera sin avfallshantering?

1.4 Avgränsningar

Studien går att genomföra på såväl nationell som på internationell nivå, i den här studien har det valts att avgränsa sig till att endast se till den svenska avfallshanteringen i flerbostadshus. Som fallstudie används ett svenskt fastighetsföretag för att få fram information och data för att därefter kunna använda dem för att dra generella slutsatser. Det studerade

fastighetsföretag används som studieobjekt då de har ett stort rikstäckande bestånd och anses kunna spegla en stor andel av de svenska flerbostadshusen. Det är inte hela deras bestånd som

ska studeras utan några valda områden som anses kräva mer arbete och förändringar som sedan kan användas som riktlinjer för andra områden samt för andra fastighetsföretag.

1.5 Disposition

Här presenteras hur arbetet är upplagt och vad samtliga delar innefattar för information. Inledning: Här presenteras bakgrund till ämnesvalet, problemområde, syfte och frågeställning

samt avgränsningar och disposition av studien.

Metod: Utgår ifrån avfallsstationen och tar därifrån studien igenom de aktörer och

komponenter som anses relevanta och som kräver förändring för att en optimering av avfalls stationen ska uppnås. De aktörer och komponenter som berörs är: ny teknik, beteende hos de boende, fastighetsägare och kommun. Investeringsanalyser presenterar lönsamheten i nya tekniker.

Teori: De delar som presenteras här är den ekonomi som används vilket är investeringsanalys

samt beteende i form av delaktighetstrappan, beteendevetenskap och interaktion även de tekniker som kan tänkas användas vid optimering av avfallshantering presenteras här.

Empiri: Här presenteras investeringsanalys och förslag på de olika investeringsalternativen

som tagits fram utefter presenterad data samt de intervjuer som hållits med respondenter från Fastighetsföretaget.

Analys: I det här avsnittet analyseras de resultat som tagits fram efter intervjuer och

investerings beräkningar, analysen lägger till sist grund för slutsatsen.

2. Metod

I det kommande avsnittet presenteras studiens metodologiska utgångspunkt som startar med val av metod. Tillvägagångsättet gås noggrant igenom och både analyser av teknik och intervjuer kommer genomföras för att skapa ökad förståelse av hur det idag ser ut för Fastighetsföretaget.

2.2 Val av metod

Under våren 2020 ägde den här kvantitativa fallstudien rum, under ca 3 månaders tid har som studieobjekt ett fastighetsföretag studerats i syfte att kartlägga deras avfalls hantering och genom ett processchema ge förslag till optimering med reservation till det kostnader som tillkommer. Valet av metod utgår från hypotesen: Att det med ändrad teknik och en god vilja hos de boende går att optimera kostnader och hållbarhet för Fastighetsföretaget vilket enligt Edling & Hedström (2003) förklarar att utifrån det kommer kvantifierbara och statistiska resultat sökas.

Studiebesök har gjorts i två av fastighetsföretagets områden, B och VF, för att skapa en uppfattning om hur dagsläget ser ut i områdena och respektives avfalls situation. Intervjuerna som är med i studien är med fem anställda på Fastighetsföretaget för att se hur de förhåller sig till avfall samt vad de har att säga om de idéer som presenteras i den här studien. Intervjuerna hölls med syfte att få en bredare inblick i ämnet för att se hur de tänker kring avfall och hur respondenterna upplever att det vävs in i fastighetsföretaget. Det är totalt fyra intervjuer som genomförts med personer anställda på Fastighetsföretaget som samtliga har olika befattningar. Två av de intervjuade arbetar på kontor i G med frågor som gäller hela fastighetsföretaget de har båda högre positioner, en som har en högre position inom inköp som sitter i S och sedan en som är verksamma ute i område B. Intervjuerna är

semistrukturerade för att skapa en öppenhet i samtalet och för att inte begränsa

datainsamlingen. Intervjuerna förväntades ge mer information om själva fastighetsföretagets tankar kring avfall men de svar som gavs var av tillräckligt god karaktär att vara nog för den här studien.

En investeringsanalys har gjorts över tre olika alternativ som presenteras i teorin respektive empirin. I investeringsanalysen har räntesatsen 6.8% använts då det är den aktuella

räntesatsen som PWC (2019) presenterat för 2019. Den anses trovärdig då den grundar sig i information från några av sveriges största företag. Men endast ett av områdena har räknats på då det andra är under konstruktion och tanken är att kunna använda den här informationen och resultatet till deras beräkningar av området.

Ett processchema förklarar det genomgående temat i studien där de olika stegen som

påverkar avfallsstationen gås igenom vilka är individ, avfallsstationen, företag och kommun från teorin till analysen.

2.3 Urval

Det empiriska material som presenteras är ett resultat av det urval som gjorts vid valet av Fastighetsföretag som studieobjekt samt de inom företagets som valts ut som respondenter. Fastighetsföretaget har rikstäckande bestånd och av orter av olika storlek vilket i sin tur leder till en marknadstäckning trots enbart ett studerat företag. Fastighetsföretaget är ett privatägt företag som har arbetat sig in på marknaden genom en välarbetad strategi och har valt andra vägar att gå än andra. De har satsat på sämre utrustade områden istället för nybyggen och att bygga nytt bestånd, vilket de förvisso startat med nu också, för att nyttja det bestånd som finns och istället satsa på omvandlingar. Det företag som är valt presenteras kort nedan:

Fastighetsföretaget

Det är ett av Sveriges största privatägda fastighetsföretag med ett hundratal anställda och ett rikstäckande bestånd som uppgår till Mdkr och är ett börsnoterat företag. De har fastigheter runt om i Norden men också i London men som tidigare sagt så har studien avgränsats till det svenska beståndet. De arbetar med kommersiella fastigheter och flerbostadshus vilket ger dem en bredd på fastighetsmarknaden. Fastighetsföretaget har varit aktiva sen början på 2000-talet och då de startade i en svensk storstad med endast några få fastigheter till sitt bestånd.

Respondenterna från fastighetsföretaget är utvalda efter position i företaget då några av dem dagligen arbetar med avfallshantering då de arbetar ute i områdena. Två av dem arbetar med miljö och digitalisering inom företaget vilket anses ha stor betydelse för hur man väljer att arbeta med avfallshantering dels genom nya tekniker och ur ett miljö perspektiv. Den sista som deltog i studien sköter inköp och bidrog därmed med viktig information och tankar kring

hur man tänker ur det ekonomiska perspektivet när man talar om nya investeringar och vilken betydelse avfallshantering har för ekonomin i ett fastighetsföretag

2.4 Validitet, reliabilitet och objektivitet

Björklund och Paulsson (2012, s. 47) använder i sin bok uttrycket “att kasta pil” för att illustrera validitet och reliabilitet det som sägs om pilkastningen är att om de träffar mitten av tavlan så är det hög validitet. Om flertal pilar kastas och de hamnar relativt nära varandra så menar det på en hög reliabilitet. Slutsatsen av den illustrationen är att om samtliga pilar hamnar i mitten och inom en liten radie så är det både hög reliabilitet samt validitet. Genom studiens gång så har författaren försökt se på avfalls problemet som mitten av tavlan och när intervjuer hållits samt teori hittats har olika källor jämförts för att hitta jämförbar fakta. Vad gäller objektivitet så är det något som enligt Björklund & Paulsson (2012, s.59) påverkas genom värderingar och det är när det gäller forskning av högsta vikt att objektivitet hålls. Vid intervjuer med anställda på fastighetsföretaget var objektivitet av stor vikt även när

fastighetsföretagets siffror har använts har en objektivitet varit viktig för att hålla studien så objektiv och generell som möjligt.

Att nå så hög validitet, reliabilitet och objektivitet som möjligt är viktigt i en studie och att ha det i baktanke när tillvägagångssätt väljs samt perspektiv att utgå ifrån förklarar Björklund & Paulsson (2012, s.68).

2.5 Källkritik

Att genom hela studien hålla ett kritiskt förhållningssätt är viktigt och det är något som gjorts under den här studiens gång. Den del av teorin som behandlar vikten av deltagande är av något äldre karaktär då Delaktighetstrappan togs fram 1969 av Arnstein (1969). Den har omarbetats många gånger efter att den för första gånger presenterades av Arnstein på 60-talet. Tanken och idéen är densamma och har varit sen den skapades likaså är stegen näst intill desamma som de var då. Med tanke på att metoden använts i över 40 års tid i olika varianter och inom olika branscher så anses den relevant även här i uppdaterad form. Den variant av stegen som används specifikt i den här studien togs fram av Moritz & Lindholm (2007, s. 11). Den anses därav vara uppdaterad. Investeringsanalys är ett verktyg som används i många olika branscher och för många olika typer av investeringar, det känns därav som ett bra alternativ för att se hur lönsamt en teknik till avfalls hantering kan vara. Det finns många

olika källor som presenterar investeringsanalyser och hur dem ska användas där samtlig information är likvärdig, metoden känns därav tillförlitlig.

Vad gäller det fastighetsföretag som används i studien som fall så har det här valts att hålla det anonymt och benämns i studien endast som Fastighetsföretaget. Det för att hålla en så god objektivitet som möjligt samt för att inte tillkännage för mycket av deras information. Siffror och sekretessbelagd fakta ska hållas inom företaget och inte meddelas externt, därav hålls det utanför studien.

2.6 Metod diskussion

De intervjuer som hålls används som styrkande data och inte som fakta, respondenternas svar används såldes primärt för att underbygga resonemang. Ett kritiskt förhållningssätt hålls till den av intervjuerna insamlade informationen för att undvika partiskhet till följd av

respondenternas relation till studieobjektet. Den data som tillhandahållits av

Fastighetsföretaget vad gäller kostnader för avfallshantering är ifrån 2019 och anses därav visa en god bild av nuvarande kostnader. Det är data i form av faktiska kostnader och statistik på avfallshantering och här hålls en objektivitet då de inte är med i studien utan enbart

används för att förstå utgångsläget. Covid-19 är en kris som drabbat samtliga branscher under våren 2020 genom att personlig kontakt har minimerats i den mån det gått samt att många företag har det svårt ekonomiskt och blivit tvungna att permittera samt varsla stora delar av sin personal. Krisen har påverkat studien på det sätt att intervjuer har ställts in samt möjlighet till att arbeta så nära fastighetsföretaget som möjligt har varit svår.

3. Teori

Första delen består av uppbyggnaden av investeringar och de steg som innefattas i en investering. Andra delen behandlar ämnet beteende och här förklaras utifrån olika teorier och modellen människans förhållningsätt.

3.1 Investeringar för företag

Avsikten med en investering är att få en avkastning på dina investerade pengar i antingen en form av ränta eller som en värdehöjning. Andersson (2008, s. 46) beskriver att det alltid finns en risk med investeringar och att det är viktigt att ha med sig att det inte alltid blir som det utlovade resultatet. För att minska den här risken är det en god idé att innan investeringen genomförs räkna på det genom investeringsanalyser och kostnadskalkyler för det potentiella utfallet. Först efter utförd investeringsanalys och kostnadskalkyl menar Andersson (2008, s. 75) att ett beslut avseende en investering ska tas.

3.1.1 Investeringsanalys

Armerin & Song (2014, s. 14) skriver att innan en investering genomförs behöver en analys göras för att se till vad förändringen kan komma att resultera i. Därmed avgörs det i en investeringsanalys om den tänka förändringen ska genomföras eller ej. Det vanligaste tillvägagångsättet och användningen av investeringsanalyser är enligt Berg & Lyngstadås (2016) att använda nuvärdesmetoden, också benämnt kassaflödesmetoden. Som i sin tur baseras på konsistens villkoret vilket innebär att det resultat som tas fram ska vara oberoende av om det väljs nominella eller verkliga talstorlekar.

3.1.2 Investeringskalkyler

Det finns olika typer av investeringar och det är investeringens natur som avgör vilken kalkyl metod som ska användas för att se investeringens potentiella utfall. Några av de vanligaste metoderna är enligt Berg & Lyngstadås (2016):

Nuvärdesmetoden: Den här metoden ska användas när det är flera investeringar som ska

jämföras över en bestämd tidsperiod tills den specifika punkten, nuvärdet. Den här tidpunkten menar Ljuggren, Lönnqvist & Karen (2012) är densamma som investeringen och därav har den namnet nuvärde. Metoden har inte i syfte att räkna fram lönsamhet och kan därav även användas till att räkna på investeringar som inte innefattar några inbetalningar.

Annuitetsmetoden: Metoden är enligt Ljunggren, Lönnqvist & Karen (2012) framtagen till att

användas vid jämförelse av investeringar vars livslängd skiljer sig åt markant då se till årliga kostnader genom att kolla på annuiteter. Lönsamhet räknas ut genom att se till värdet av annuitetsfaktorn. Både den initiala investeringen och de löpande kostnaderna speglas med hänsyn till livslängden.

Pay-back metoden (återbetalningsmetoden): Här räknas det fram hur lång tid det beräknas ta

innan investeringen är återbetald utifrån en uppsatt tidsram som anses rimlig i förhållande till investeringens karaktär. Metoden kräver enligt Ljunggren, Lönnqvist & Karen (2012) att investeringen innefattar inbetalningar, alternativkostnader eller kostnadsbesparingar däremot så kan den användas med eller utan kalkylränta, räntan kan med andra ord motsvara noll.

Internräntemetoden (avkastningsmetoden): Metoden bygger enligt Ljunggren, Lönnqvist &

Karen (2012) på att då jämföra kalkylräntan med internräntan och beräknar den procentuella årliga avkastningen. Det är en metoden som är främst framtagen vid beräkning av enskilda investeringar för att se lönsamhet av dem. För att en investering i sin tur ska vara lönsam krävs det att internräntan är högre än kalkylräntan.

Nettonuvärdeskvot: Vid jämförelse av flera alternativ är nettonuvärdeskvoten ett alternativ

då resultatet som framgår enkelt går att ställa mot varandra. För att se vilket som är det mest lönsamma investerings alternativet. Nettonuvärdeskvoten tar enligt Berg & Lyngstadås (2016) hänsyn till kapitalkostnader genom att diskontera samtliga inbetalningar och

utbetalningar till ett nuvärde. Det värde som där presenteras delas sedan med grundkostnaden.

3.1.3 Inbetalningar och utbetalningar

De två betalningstransaktionerna inbetalningar (i) och utbetalningar (u) sker då företaget antingen erhåller ersättning för sina utförda prestationer eller när de betalar för erhållna prestationer. Armerin & Song (2014, s. 43) förklarar att exempelvis kan en inbetalning vara hyra från en hyresgäst och en utbetalning kostnaden av upphämtning avfall.

3.1.4 Grundinvesteringar

Armerin & Song (2014, s. 23) förklarar att den utbetalning som erläggs för att få tillgång till investeringen kallas för grundinvestering (G). Det är oftast en investering av engångskaraktär

men kan om det handlar om större investeringar ske vid flertal tillfällen. För ett

fastighetsföretag kan en grundinvestering vara maskiner om något ska byggas eller utrustning därtill så är även försäkringar, installationsåtgärder eller utbildning av personal om

investeringen är av stor och av karaktär att ändra arbetssättet för företagets anställda.

3.1.5 Ekonomisk livslängd

Brunes (2019) ger oss en förklaring av en tidsperiod som en investering anses rimlig att användas under är den ekonomiska livslängden (n). Vid beräkningar av livslängden finns några faktorer att ta i beaktande vilka är den teknologiska utvecklingen, fysiska förslitningar och den verkliga livslängden. Den ekonomiska livslängden beräknas vid investeringstillfället men den kan ändras efter tid om det sker fler investeringar som påverkar den föregångna.

3.1.6 Restvärde

Restvärde är summan som återstår efter de sista inbetalningarna skett under den ekonomiska livslängden av investeringsobjektet. När kalkyltiden är över brukar det finnas ett värde som kvarstår vilket kan benämnas ett skrotvärde eller ett andrahandsvärde på objektet vilket inte är ett bokfört värde utan är ett verkligt värde. Det restvärde som återstår kan vara negativt och det kan bero på att antingen objektet i fråga ska tas ner till grunden eller av miljöhänsyn enligt Ljunggren, Lönnqvist & Karen (2012).

3.1.7 Diskontering

Ett verkligt värde som omräknas bakåt kallas för diskontering och det görs för att kunna jämföra in- respektive utbetalningar vid olika tidpunkter genom att ta hänsyn till tidsvärde av pengar, det är endast pay-back metoden som frångår det. Alla andra metoder innefattar diskontering. Något som genomförs genom användning av räntetabeller som utformats för att klara av transformeringen i vanligt förekommande situationer enligt Andersson (2008, s. 211). Det är ofta under långa tidperioder som investeringar beräknas vara och de kommer att orsaka betalningsströmmar under den här perioden. En viktig aspekt att ha i bakhuvudet förklarar Andersson (2008, s. 215) att det i beräkningar är lika stora belopp inte lika mycket värda vid olika tidpunkter.

3.1.8 Kalkylränta

Kalkylräntan är helt avgörande för att kunna göra investeringsanalyser avseende långsiktiga investeringar det inklusive värderingar av objekt. Ljunggren, Lönnqvist & Karen (2012) förklarar att en kalkylränta ska avspegla avkastningskravet med hänsyn till såväl risker som

finns vid investeringar och de faktiska kapitalkostnaderna.

3.1.9 Upphandling och ramavtal

Hettne och Montin (2018) förklarar vikten av upphandling av avtal när det gäller upphandling av avtal, de skriver i sin artikel att det är av största vikt att upphandlingen går till på korrekt sätt. Det är många faktorer som spelar roll i en upphandling och som kan påverka utgången. Det ska genomföras på så sätt att diskriminering och alla anbudsgivare ska behandlas lika. De svenska kommunerna arbetar efter de EU direktiv som finns och svarar efter dem.

Ramavtal är avtal som är generella och används för att förenkla komplicerade situation mellan t ex företag och kommun eller mellan länder. Colenbrander (2016) förklarar att ett ramavtal ställer krav på parterna att uppfylla de krav som står skrivna de ska tas i hänsyn både vid upphandling och vid andra vidtagande som kan ha stor påverkan och omfattas av de skrivna avtalen.

3.1.10 Val av kalkyl

Vikten av att välja rätt modell till respektive investering är viktigt då de ger olika svar och kräver olika grunddata. Ljunggren, Lönnqvist & Karen (2012) förklarar att vid val av fel metod kan resultatet resultera i felaktiga fakta då det kan ha misstolkat siffror samt använt i fel kontext. Vad gäller valet av kalkyl så beror det till största del av syftet som ska uppfyllas. Det grundunderlaget som sätts in i modellen ger ett kalkylresultat och det är sedan det som används.

3.2 Beteendeanalys individ

Beteende är individuellt och utgår från individens bakgrund, Bergbom, Flink & Linton (2013, s. 57) menar att göra en analys av en persons beteende ger en ett redskap att kunna se vilka tillvägagångssätt det finns för att lösa olika situationer. De fem steg som en beteende analys innefattar samt vad de innebär alla stegen bygger på varandra och har betydelse för hur analysen utformar sig. Det kan framkomma att det är ett eller flera problem i ett som behöver åtgärdas man utgår därav alltid ifrån problemet i en beteendeanalys för att sedan ta in

information och data till analyser för att sedan se hur man ska utnyttja sina resurser för att åtgärda problemet.

Figur 1: Processdiagram framtagit enligt Bergbom, Flink & Linton, (2013, s.65).

Bergbom, Flink & Linton (2013, s. 78) menar på att en beteendeanalys kan användas i flera avseenden och behöver inte endast användas då det är problem person till person. Utan det kan vara en god idé att utföra en beteende analys för att sedan kunna utveckla olika scenarion som uppstår, likt vid problem med kunder för att på bästa sätt komma fram till en lösning. I figur 1 ser vi de olika stegen som en beteendeanalys innehåller och det går från att finna ett problem för att tillslut presentera hur man kan utnyttja sin kompetens för att för att lösa problemet.

3.3 Interaktion företag och individ

Att ta hänsyn till människan och dess behov är något som ofta förbises när det handlar om relationen mellan företag och individ. Svensson & Östberg (2016, s. 132) beskriver i sin bok hur viktigt det är med interaktion och att som företag se till att interaktionen sker på ett så delaktigt sätt som möjligt. Interaktion är all kontakt som sker mellan företag och individ i alla kanaler.

3.3.1 Kommunikation

Utbyte av information och samtal med varandra sker var dag i såväl arbetsrelaterade sammanhang som i det vardagliga livet. Kommunikation innefattar både medvetna och omedvetna budskap som vi skickar ut till den

mottagande parten, hur de här budskapen uppfattas och omhändertas skiljer sig mellan individer. Vad som ligger till grund för de här skillnaderna är att vi alla har olika

utgångspunkt. Vi har olika bakgrund och har med det upplevt olika saker under livets gång som vi omedvetet har med oss i var samtal vi går in i beskriver Nilsson & Waldemarson (2016, s. 38). Kommunikation är inte alltid enkelt och självklart, det finns ett flertal faktorer som spelar in i hur effektiv en

kommunikation blir. Några av de faktorerna upp som har påverkan är språk, vilket land och kultur man kommer ifrån samt kroppsspråk och tonläge i ett samtal.

Hur man som person uppfattar samt Figur 2: Faktors cykel, framtagen enligt

påverkas av de angivna faktorerna är individuellt Nilsson & Waldemarson, (2016, s. 38). men har en påverkan av utfallet av samtalet.

3.3.2 Dialog

Konsten att tänka tillsammans benämner Feller & Yengin (2014, s. 35) är att förklara en dialog där två eller flera individer tillsammans skapar idéer och förslag. Vad en dialog är kan tyckas vara oklart då det enligt många är svårdefinierat men Feller & Yengin (2014, s. 37) menar att det handlar om att informera och lära tillsammans där det sker ett informations utbyte och inte en envägs kommunikation det kräver interaktion från samtliga parter.

3.3.3 Information

Nyckeln till vårt samhälle och dess samhällsenliga funktioner som hör till bygger på ett brett utbud av information som dagligen når ut till oss via olika kanaler. Information kan beskrivas och visas på otaliga sätt det går från information om DNA till information om vem som står för veckans städning i trapphuset. Floridi (2010, s. 25) presenterar vikten av information i samhället och varför social interaktion är en viktig samhälles funktion. De facto att vi

förhåller oss helt till varandra genom informationsöverföring även när det inte enbart handlar om ren fakta förbises ofta. Informationsöverföring finns i alla samtal även med grannen, kollegan eller busschauffören. Sändare och mottagare är benämningarna när det syftas på de som ingår i ett samtal och informationsöverföring förklarar Floridi (2010, s. 36).

3.4 Delaktighetstrappan

Arnstein skapade 1969 “Ladder of citizen participation” illustrerad i figur 3, som en

förklaring i hur aktivt deltagande skapar mervärde. Den förklarar hur makt, information och

deltagande påverkar varandra och skapades främst för att främja demokrati och för att visa såväl de högre arbetsklasserna som de lägre hur personer bör agera för att nå demokratiska resultat. Den stege som Arnstein (1969) presenterar består utav åtta steg men den har ändrats och omformulerats otaliga gånger sedan den skapades 1969.

Figur 3: Delkatighetstrappan, Arnstein, 1969.

Lindholm & Moritz (2007) presenterar 2007 för SKL (Sveriges kommuner och landsting) sin version av trappan som består utav fem steg tagen från deras bok ”Handbok i delaktighet”. Stegen förklaras genom kännetecken, vad får respektive individ ut av var steget, samt vilken metod som ger den formen av delaktighet och hur de kan utveckla för att göra fler delaktiga i processen (Lindholm & Moritz, 2007, s. 11). Idag används trappan i många olika

sammanhang och allra främst i företag som på daglig basis arbetar med människor och interaktion. Delaktighet ett viktigt steg då det skapar mervärde i tjänsten eller produkten som

levereras. En person som får mer insyn i t ex ett företagsbeslut och ges möjlighet att påverka ger ett resultat av de är mer positivt inställda till förändringen och vill själva se till att saker och ting följs.

Figur 4: Delaktighetsspektrum framtagen enligt SKL:s deltagandetrappa, Lindholm & Moritz, (2007, s.11).

3.5 Avfall och avfallsstationer

Allt som konsumeras i hushåll är förknippat med någon form av avfall. Förpackningar, inplastning m.m. hör till de mesta produkter vi tar in i våra hushåll. Vem det ligger på att se till att de här olika formerna av avfall tas om hand om på korrekt sätt är en fråga som

diskuteras frekvent i olika sammanhang. Torrente-Velásquez et. al. (2020) menar på att det är svårt att avgöra vems ansvar det är att se till att sortering och avfalls tas om handa korrekt. De menar på att det inte är självklart om det är fastighetsägaren, hushållet, leverantör av avfall eller producenten av produkten som ska ha ansvaret.

3.6 Verktyg för optimering avfall för fastighetsföretag

Nedan förklaras tre olika verktyg som kan användas vid optimering av avfallshantering hos fastighetsföretag.

3.6.1 FNI

Fastighetsnära insamling (FNI) är ett system som tagits fram för att främja källsortering i fastigheter för den enskilda individen. Andersson et al. (2011) förklarar att vid

implementering av FNI i fastigheten, som kan användas i både flerbostadsfastigheter som i enskilda bostäder, blir det enklare för människor att källsortera då det finns i närheten av ens bostad. Det finns två olika former av FNI vilka är flerkärlssortering, olika kärl för olika typer av avfall, vilket är bättre för enskilda bostäder då det behövs flera tunnor per bostad. Det andra sättet är optipåsar som är biologiskt framtagna påsar som används för flerkärls

sortering vilket innebär att de boende får flera olika påsar av olika färg att sortera sitt avfall i. De slängs sedan i ett samlat stort kärl där de sedan vid upphämtning sorteras till olika kärl av det företag som står för upphämtning (Andersson et al., 2011).

3.6.2 NKI

Rajendran & Suresh (2017) beskriver ett mätverktyg vid namn CSI som på svenska benämns Nöjd kund index, också benämnt NKI, som är en brukarorienterad undersökning som mäter kunders nöjdhet med ett företags tjänster och varor. Det skickas i de flesta fall ut som enkäter där de berörda får svara på ett antal frågor. Utifrån resultatet av de besvarade enkäterna tas både produkt- och serviceindex fram. Vanligast är att NKI tas fram ungefär vartannat år för att tydligt kunna se skillnader och för att ha tid att åtgärda det som togs fram i senaste

mätningen. Rajendran & Suresh (2017) menar att idag används NKI i de allra flesta branscher då det är ett lättillgängligt verktyg för att få fram tydlig data för hur företag ter sig mot sina kunder. Undersökningen ger således en tydlig bild av de områden som är i behov av

förändring. Ett verktyg som även är viktigt ur konkurrens synpunkt genom att lyssna på sina kunder kan skapa fördelar gentemot andra företag i branschen.

3.6.3 LoRaWan

Aslam et al. (2019) beskriver hur ett nätverksprotokoll som är avsett för nätverk som med låg effekt täcker ett stor område fungerar. LoRa är det nätverk som dem beskriver kallas även LoRaWan, och de står för Long Range och används för sensorer och liknande tekniska produkter och är en digital dataöverföringsteknik. De komponenter som krävs för att ett sådant nätverk ska fungera är olika sensorer, gateway, en server och sedan applikationer där informationen förmedlas. Schemat i figur 5 visar tydligt de komponenter som behövs för att kunna bygga upp ett fungerande LoRaWan nätverk.

Figur 5: Schema, Induo, u.å.

Sensorerna som är kopplade till systemet använder CHIRP som står för ”Compressed High Intensity Radar Pulse” skickar ut frekvenser som ökar respektive minskar över tid. Aslam et al. (2019) förklarar att näten som krävs för att använda den här typen av system kan byggas av vilken privat aktör som helst då det handlar om fria frekvenser men de kan också byggas storskaligt så att de görs tillgängliga att använda för flera olika aktörer. LoRa är tidiga på marknaden och erbjuder produkter till förmånliga priser vilket skapar en tillgänglighet som tidigare inte funnits på marknaden. Nätverket klarar av att ha många olika sändare

uppkopplade till sig så det nätverk du bygger upp behöver inte enbart användas för en typ av sensorer utan olika sensorer för olika mätningar går att koppla upp.

3.6.4 Matavfallspåsar

Matavfallspåsar används var dag i de svenska hushållen de används till allt avfall som kommer ifrån vår mat. Därav kan den vara av olika karaktär torr, blöt eller spetsig vilket sätter krav på att påsarna klarar av att ta hand om allt de olika avfall som kan tänkas hamna där i. Rousta & Ekström (2013) talar om vikten av sortering och att många idag sorterar fel och att matavfallspåsarnas karaktär är en anledning till det då de inte håller för den mat som slängs där i.

4. Empiri

Kapitlet innefattar redovisning av studiens empiriska material som redovisar resultatet av de intervjuer som hållits. Det avslutas med en kostnadsanalys av de tre olika alternativen som tagits fram som alternativ för optimering av avfallshanteringen.

4.1 NKI för Fastighetsföretaget

Fastighetsföretaget för data över Nöjd Kund Index som är en enkät som vartannat år skickas ut till deras hyresgäster där de får frågor som rör företagets sätt att hantera olika moment som hyresvärdar. Den del som den här studien har kollat på är de frågor i enkäterna som rör renhållning och områdes skötsel som kategoriseras under serviceindex. De siffrorna

presenteras vartannat år och senaste mätningen var 2018 och dessförinnan 2016. De två åren skiljer sig åt resultatmässigt vad gäller svaren på de frågor som handlar om skötsel,

renhållning och avfalls stationer i form av en ökning på samtliga punkter. Det är en ökning som tros ha flera förklaringar men dels att de molucker (se bilaga 4) som står utsatta i B är nya samt att området har gått runt med information om nyttan av att källsortera och hur det påverkar. I VF sker just nu stora förändringar då områdets uteplats görs om från grunden, idag finns här för avfall en provisorisk lösning som innefattar utställda molucker och containrar (se bilaga 4).

4.2 Intervjuer

Det är fyra stycken intervjuer som hållits med respondenter från fastighetsföretaget, de har alla olika befattningar en arbetar med inköp, två av dem på kontoret i G med frågor som rör digitalisering och miljö samt en som är arbetar ute i område B.

4.2.1 Allmänt hur Respondenterna arbetar med avfall

Frågorna ställs öppna och genererar därmed breda svar, men kontentan av vad de intervjuade svarar är att de självklart arbetar med avfallsfrågor men inte i den mån som de kanske

hoppats på att kunna göra.

De frågor jag under en tid har arbetat med under hösten gällande avfall har nu tyvärr lagts på is och jag har blivit tilldelad andra fokus områden istället. Det är synd då jag tror att det arbete jag och några kollegor gjort hade kunnat gynna företaget

Jag arbetar knappt med avfall men anser mig ha en stor inblick i ämnet [...]. Avfall är endast avfall tills den dag då det slängs och då övergår till att bli en råvara som är värd en hel del pengar vid dess förbränning då vi idag till och med köper in sopor ifrån andra länder så som Belgien för att förse våra kraftverk som gör fjärrvärme. Det är en enligt mig stor faktor till att forskning tas fram men att det sedan stoppar där och inte mycket mer händer i frågan då de som sitter med guldbyxor inte vill gå miste om sina pengar. [Respondent 2]

De respondenter som deltagit under arbetets gång visar på en form av missnöje i att frågor som rör optimering av avfall tyvärr inte tas på såpass stort allvar som det bör. Genom att enbart se avfall som stora kostnader vilket det förvisso är vid investering av t ex sensorer. Men helheten ses förbi och inte tänker långsiktigt vad det kan generera för företaget.

Vi har idag bytt till nya molucker i det område där jag verkar samt att vi hade planerat informations turer med tolkar då det är många i vårt område som inte talar svenska. Tyvärr har det flyttats pga den rådande Corona krisen. Så vi arbetar mycket med avfall och har gjort det ett bra tag i vårt område. [Respondent 1]

Jag arbetar konstant med nya lösningar och sett för att optimera vår hantering av avfall kontinuerligt. Det är av hög prioritet och jag tror att många tycker så då det är ett område där man kan göra stora kostnads besparingar. [Respondent 4]

De flesta respondenter arbetar med avfall på något sätt men de hade kunnat göra det i större utsträckning. Idag är det ett speciellt läge då Covid-19 krisen påverkar respondenternas svar då omorganisation har krävts för en tid i Fastighetsföretaget.

4.2.2 Individen

Hur anser Respondenterna att de behöver agera som företag samt vad är det de vill få hyresgästerna att inse för att främja en god avfallshantering i flerfamiljsbostäderna.

De boende vill i största mån göra rätt och det är sällan som vi numera ser skräp ligga runt omkring våra relativt nytillsatta molucker, nästan allt slängs i. Innan var det ofta skräp som låg runt omkring dem och även utanför soprummen som vi då hade. Ett

problem är dock att många äldre låter barn och barn-barn gå ut med deras skräp och dem är inte alltid lika välinformerade om vikten av att sortera samt vad som hör till vad. [Respondent 1]

Det är endast en av respondenter som har en verklig bild av hur det faktiskt fungerar i områdena de andra ger gissningar och förslag från egna upplevelser och hur de personligen tänker på sin sophantering.

Jag använder alltid de bruna matavfallspåsarna och tycker att de fungerar jättebra, sen ibland biter latmasken en och man kanske inte sortera helt korrekt. Men jag tycker systemet med bruna matavfallspåsar fungerar toppen. Det är dock vissa äldre som jag kan se på gården som kommer ut med plastpåse runt den bruna påsen då den har en tendens att lukta. Men de är duktiga och tar sedan ur den bruna och slänger plasten i det angivna kärlet för det. Jag har även börjat använda de påsar som Billhells har infört till frukt och grönt som sedan kan användas som en

matavfallspåse. [Respondent 2]

Beteende är nyckeln till lyckad sortering det är där vi behöver börja, men hur får man folk att sortera rätt? Är det genom att utveckla nya tekniker eller genom information? Att ge information är något som vi redan håller på med i stor utsträckning som kanske inte har gett de resultat som vi hoppats på. [Respondent 4]

De bruna påsarna verkar fungera någorlunda enligt de tillfrågade respondenterna men samtliga är eniga om att det grundas i beteende hos individen och kunskapsnivå samt att det handlar om att involvera de boende i frågan om avfall för att kunna uppnå rätt sortering och så god optimering som möjligt i frågan. Det är inte enbart ur en miljöaspekt utan även en social aspekt och i sin tur även en kostnadsfråga är samtliga respondenter överens om.

4.2.3 Avfallsstationer

Respondenterna får frågan om hur de ställer sig till själva avfalls stationerna och vad de anser behöver göras för att försöka få så god källsortering som möjligt då det påverkar både

Ljusa och fräscha soprum är självklart mer tilltalande än när de är smutsiga och stängda, i ett soprum som uppfyller de förstnämnda kraven känner man ett annat lugn i att slänga sina sopor och det genererar bättre sortering. Likadant är placeringen av kärlen viktig om man har t ex brännbart längst in så kommer det troligtvis generera en bättre sortering då man går förbi de andra kärlen också. [Respondent 2]

Placering och renlighet talas det mycket om då företaget vill göra det så enkelt som möjligt för sina hyresgäster att göra rätt val vad gäller sortering. Här talas också om att involvera sina hyresgäster i besluten som tas och även som hjälp till renhållning osv.

Våra hyresgäster gör i stor mån rätt vad gäller att det mesta av skräpet hamnar i kärlen men det finns förbättrings potential då det är inne i deras hem som felen uppstår. Många använder de bruna påsarna som de fått till matavfall men kvalitén är inte optimal och de går ofta sönder och när det händer så lägger många påsen i en plastpåse som de sedan lägger i matavfallskärlet. Här uppstår problem då

leverantören inte hämtar upp de kärl som innehåller felsortering och i det här fallet plast. Vilket leder till att vi behöver boka en extra hämtning av restavfall den veckan. [Respondent 1]

Problemen behöver inte ligga på hyresgästen i den mån de sorterar fel för här är det en nödvändighet att använda ett extra skydd för den läckande påsen dock borde den bruna hällas ur i matavfalls kärlet och plast åker i plast.

4.2.4 Fastighetsföretaget

Vad anser de att Fastighetsföretaget kan göra för att förbättra situationen och vilka vägar anser respondenterna är rätt. Det går här tillbaka till att det handlar om att börja hos individerna där det behöver implementeras ett nytt tankesätt och en förståelse.

Informera våra hyresgäster räcker inte längre då det inte har givit några större resultat då de redan har fått ut information och enbart några tar till sig den. Nya vägar behöver skapas för att nå ut. Sociala medier tycker jag att vi behöver börja använda oss av mer frekvent här når vi ut till alla åldrar och speciellt att göra det och fortsätta med flyers då äldre ofta vill ha information via papper. Här är det återigen viktigt att inte det bara blir information utan även en dialog kring ämnet.

[Respondent 1]

Fastighetsbranschen är ganska så fyrkantig och den är dominerad av några stora aktörer som kollegor i branschen är rädda att gå förbi då de har sagt att såhär är det och inga andra sätt finns. Men självklart finns det idag otroligt många sätt att ta sig förbi de här stor företagen och utveckla sina strategier och verktyg om tillräckliga medel finns inom företagen. Och finns sinte det kan man åtminstone ta det små steg framåt. [Respondent 3]

Tydligt återigen att det börjar hos individen och det är här fastighetsföretaget behöver lägga sina resurser till att börja med för att kunna arbeta vidare och implementera ny teknik osv. Frågan ställs vad de tror om införandet av sensorer.

Sensorer är något jag tror hade kunnat hjälpa oss som bolag långsiktigt att då inför sensorer som mäter mängden skärp som sedan skickas över till lastbilarna och de sedan kan planera sin rutter därefter det kommer kostnads effektiveras och även tids effektiviseras för båda parter. [Respondent 3]

Jag tycker att det ligger på entreprenören att erbjuda oss en tjänst av sensorer som tillägg. Det vore grym service att kunna lägga till det som ett tillval. [Respondent 2]

Något delade tankar om införandet av ny teknik likt sensorer men alla respondenter förklarar ändå att det inte känns allt för långt borta och att meningsskiljaktigheterna ligger i vems ansvar det är att skaffa fram tjänsten som i sin tur gynnar både fastighetsföretaget samt entreprenören. Men att fastighetsföretaget bör överväga nya tillvägagångssätt råder det inga tvivel om.

4.2.5 Kommunerna

Vad gäller frågan till respondenterna angående vad de anser att kommunerna behöver göra så är det relativt enhetligt att de inte riktigt är insatta i frågan. Men att kommunerna över lag behöver förenkla för fastighetsföretagen att kunna hantera sitt avfall i så god mån som möjligt är något som de alla säger.

4.3 Investerings förslag för optimering av avfallshantering

Beskrivning av de olika alternativen som sedan används i de kalkylerna som presenteras i analysen.

4.3.1 Sensorer

Sensorer används idag för att effektivisera vår vardag genom att digitalisera mätningar och sköta mycket av det som tidigare gjorts manuellt. LoRa används idag inom olika branscher för olika typer av mätningar, nätverken som du kopplar upp för sensorerna är enkla och kan göras av såväl privatpersoner som företag. Kostnader för installation av sensorer presenteras i analysen i figur 6 och är hämtade från LoRas produktsida (Indesmatch ApS, u.å. a & b).

4.3.2 Leverantörer på marknaden

Det finns många olika leverantörer på marknaden som arbetar med att hämta avfall det finns både kommunala bolag och rikstäckande. Avtalade bolag beror därav vilken kommun du befinner dig i samt vilka ramavtal som finns i den enskilda kommunen. Det kan därav bli problem i den mån att företagen inte kan sluta ett avtal med en enda leverantör utan måste använda olika. Fastighetsföretaget som studeras här använder många olika företag. Val av leverantör beror också på vilken typ av moluck som finns i området, olika leverantörer har olika redskap och kan därav inte alltid hämta alla de olika varianterna som finns på

marknaden.

4.3.4. Matavfallspåsar SVENCO

Det är i G Kretslopp och Vatten som tagit fram de bruna papperspåsarna som används till matavfall. Det finns en variant på påsarna som är i ett annat material och något hållbarare där ett hölje finns i som gör så att vätska kan bevaras i påsen utan att den skadas. De påsarna som delas ut av Kretslopp och Vatten är gratis vilket gör det till ett i många fall enkelt val för fastighetsföretagen. SVENCO (u.å.) har tagit fram förstärkta påsar för matavfall som komplement eller ersättning av de påsar som i de allra flesta kommuner tillhandahålls av kommunerna själva. Matavfallspåsar är avsedda att användas enbart till organiskt material som produceras av matavfall och liknande. SVENCO har i sin hemkommun Märsta visat på att sortering av matavfall har en ökning på 10 % 2018 sen införandet av de nya påsarna. Kostnaderna för matavfallspåsar presenteras i analysen i figur 8.

5. Analys

Nedan presenteras resultat och analys av det som framkommit i empirin i förhållande till teorin.

5.1 Resultat av Fastighetsföretagets alternativ till optimering

Fastighetsföretaget har 3 olika alternativ för optimering av avfall resultatet av de tre alternativen med hjälp av kassaflödeskalkyler och pay-back metoden. Valet av kalkylmetod är baserat på investeringarnas karaktär. Alternativen som finns med i studien är av olika karaktär och det finns enbart ett alternativ med en betydlig grundkostnad, vilket är sensorer. Investeringarna för de andra två alternativen är av löpande karaktär och kräver ingen egentlig grundinvestering. Nettonuvärdeskvot hade varit ett bra alternativ för att undersöka de olika alternativen och för att få en god jämförelse men på grund av investeringarnas karaktär möjliggör nettonuvärdet en mer rättvis jämförelse. För att ytterligare nyansera analysen presenteras också investeringarnas payback period för 3 potentiella scenarion för att ge en god bild av vad de olika

investeringsalternativen innebär för fastighetsföretaget. I det scenario där underliggande data tillåter, nämligen implementering av sensorer har även nettonuvärdeskvoten räknats ut för investeringen.

5.1.2 Resultat installation av sensorer

De sensorer som beräknats är producerade och framtagna av LoRa och är det system som Aslam et al. (2019) presenterar som ledande på marknaden är kopplade till ett system som är helt trådlöst samt inte är beroende av internet utan går via CHIRP. Sensorerna har en grundinvestering om ca 69 535 kr per område och har en årlig driftskostnad på 9 266 kr/år vilket är en relativt låg summa i förhållande till de besparingar det kan göra för företaget vid lyckad optimering av frekvenserna av upphämtning.

Idag har B två upphämtningar i veckan av sopor varav en av dem är en extra på grund av att folk sorterat fel i matavfallskärlen och de behöver då beställa en extra hämtning för restavfall. Installation av sensorer gör att företaget kan

koppla upp sin leverantör för hämtning av avfall mot sina sensorer så dem endast kommer för att hämta sopor då kärlen är fyllda och de då inte behöver åka ut för att hämta halv tomma kärl. I område B finns det totalt 70 molucker En installation av sensorer i område B inkluderar både sensorer som har en styck kostnad på 74 € ca 814 kr/st vid köp av 25 st och vi behöver 70 st därav en summa som uppgår till 56 980 kr. Connectivity är den enhet som samlar data på plats från de olika sensorerna och enheterna som är uppkopplade och de kostar 299 €/st vilket motsvarar ca 3289 kr/st vi behöver för ett område 10 st

connectivity så den summan uppgår till 32 890 kr. Det behövs en applikation som rensar den data som levereras av sensorerna summan för den har antagits till 5000 då en korrekt generell summa är svår att få fram på grund av att det finns många olika företag som erbjuder tjänsten. Första årets kostnad för att få ut data ifrån systemet uppgår till 1,35 € per enhet per månad, som på ett ungefär med dagens kurs motsvarar 14,85 kr. Det är en summa som betalas som en klumpsumma ett år i förtid sedan sker utbetalningar inför var år.

Utbetalningen uppgår till totalt 9 266 kr/år. Grundinvesteringen är den som görs vid installationen och är den största kostnaden för sensorerna i det här fallet för område B uppgår den till 89 890 kr. Visst underhåll kan tänkas behövas men det finns idag ingen skriven ekonomisk livslängd för sensorerna. Genom en kassaflödeskalkyl, figur 6, visas de totala utbetalningarna som en investering av sensorer medför vilket är en total om 232 530 kr sett att de har en ekonomisk livslängd om 10 år. Det är svårt att sätta en exakt livslängd av sensorerna då de är batteridrivna därav har en livslängd om 10 år valts.

Det räknas med att det är de 16 matavfalls kärlen som lyfts vid extra hämtningar därav har de totala utbetalningarna satts mot antal lyft samt kostnad per lyft, se figur 6 för kostnader, för att se en pay-back tid. I figur 7 visas det att

investeringen genererar en pay-back inom 5 år vid 1 extra hämtning per månad. Vid 2 extra hämtningar tar det 3 år och för respektive 3 extra hämtningar per månad är det en pay-back tid inom 2 år samt nettonuvärdeskvoten presenteras för de tre olika optimeringarna för hämtning av avfall.

Figur 7: Pay-back och nettonuvärdeskvot sensorer

5.1.3 Resultat byte av leverantör

Leverantörer väljs genom att man ställer offerter mot varandra men

marknaderna är rörliga och förhållanden förändras. Det kan därav vara bra att se över sina avtal med leverantörer inför ny avtalsperiod och jämföra med andra för att nå en så kostnadseffektiv lösning som möjligt. Att byta leverantör är inte enkelt för ett företag med stort bestånd och då det är en process som tar mycket tid och pengar. Upphandlingsprocessen är ofta lång och beror på flertal olika faktorer Hettne och Montin (2018). En av dem är ramavtal som är olika inom olika kommuner som är viktiga att ta hänsyn till då det enligt Colenbrender (2016) ställer krav på båda parterna vid till exempel ett byte av leverantör. Det ligger på företaget att dem som dels behöver byta molucker i avfallsstationerna så att de är av en så effektiv variant som möjligt och därtill förhandla avtal till företagets fördel. Även kommunen är här en aktör att se till då det är dem som står för olika ramavtal.

I samtal med respondent 1 framgår det att en kostnadsbesparing på ca 100 kr per lyft av moluck kan göras vilket innebär att på ett område där det finns ca 70 st molucker görs en besparing på 7000 kr per hämtning av hela området. De

räknar med ca 2 hämtningar i veckan då en är ordinarie samt en extra insatt på grund av mängden felsortering som görs i matavfall som därav behöver hämtas som restavfall. Vid två hämtningar blir det då en besparing är på ca 14 000 kr i veckan och ett års besparing på ca 728 000 kr. Alternativet innehåller inte någon grundinvestering utan är en löpande kostnad på de molucker som redan finns i området. En besparing av den karaktären är av väsentlig betydelse för

Fastighetsföretaget då de som sagt har ett stort bestånd och vid lyckade byten av leverantörer eller omförhandlingar skulle stor besparingar kunna uppnås.

Problem som kan stötas på här är att de har ett avtal om viss tid som inte löpt ut än samt att det inte i alla områden går att hitta bättre kostnads förslag än det som idag är avtalat förklarar respondent 4.

5.1.4 Resultat införskaffa nya matavfallspåsar

Matavfallspåsarna som är framtagna och produceras av SVENCO har en grundinvestering på 0 kr. Det som byte av matavfalls påsar kan generera är att de är av ett starkare material och tål mer vätska och olikt format material och beräknas därav inte gå sönder lika lätt som de påsarna som tillhandahålls idag gör. Problemet uppstår just här då de boende väljer att lägga den trasiga påsen i en plastpåse för att motverka läckage och sedan slänger båda i matavfalls kärlet förklarar respondent 2. Leverantörer hämtar då inte upp det kärlet på grund avfelsortering och en extra hämtning av restavfall som är det blandade avfallet behöver beställas av fastighetsföretaget. Slår man ut kostnaden över ett helt år så är grundinvesteringen inte stor i förhållande till vad det kostar att var vecka beställa nya hämtningar för flertal kärl då det är en kostnad om några hundra kronor per lyft av kärl. Summan skulle på ett cirka halveras. Här ligger det inte enbart på företaget utan största delen ligger på individen som ska välja att fortsatt sortera korrekt. Interaktionen som Svensson & Östberg (2016, s.132) beskriver mellan individ och företag blir avgörande och det gäller att företaget inte enbart informerar då det är något de redan gör i stor utsträckning utan att de skapar kommunikation och dialog med sina boende om vikten av sortering. Det för att nå så gott resultat som möjligt vid införandet av nya matavfallspåsar. Om inte sorteringen följs blir det enbart en extra kostnad för företaget då de

Svenco har tagit fram en påse som är mer hållbar än den de flesta är vana vid att ha hemma då de har ett förstärkt hölje på insidan. Påsarna är godkända att användas för matavfall och därav få beställas av de kommuner som har intresse av dem. De beställs pall vis där det är buntar om 80 st och en pall innehåller totalt 22 880 st påsar. En kostnad om 89 kr/st per bunt genererar en kostnad om 1,11 kr/påse och en total kostnad om 25 454 kr/pall. En påse bör användas i 2-3 dagar vilket resulterar i att det krävs ca två påsar per hushåll i veckan. En bunt påsar räcker för ca 40 veckor åt ett hushåll och i det område som beräkningarna gjorts på så räcker en pall till 40 veckors förbrukning för 286 st hushåll. Vilket är fler hushåll än det finns i området och förhoppningsvis räcker påsarna för ett helt år. I figur 8 visas det kassaflöde som gjorts av matavfallspåsarna där det genererar en total utbetalning på 254 540 kr för 10 år som har använts som ekonomisk livslängd trotts att det inte finns en sagd ekonomisk livslängd då du kan välja att avbryta leveranser när som.

Figur 8: Kassaflödeskalkyl matavfallspåsar SVENCO

I figur 9 visas den pay-back tid som investering av nya matavfalls påsar har det blir en pay- back tid redan år 1 vid 1 extra hämtning per månad. Här har summan av en extra hämtning satts mot den totala utbetalningen

Figur 9: Pay-back matavfallspåsar

leverantör som förväntas generera en besparing på 728 000 kronor per år. Bytet av leverantör medför en kostnadsbesparing per lyft men medför ingen förändring i antalet hämtningar eller de boendes beteende.

De två andra investeringsalternativen ämnar båda att minska kostnaderna för extra hämtningar och konstituerar således potentiella komplement till ett byte av leverantör. Nettonuvärdet av kostnaderna för de båda investeringarna är snarlika men kostnaderna för avfallspåsarna är 5168 kr lägre. Givet att avfallspåsarna inte medför någon

grundinvestering är payback perioden för alla 3 undersökta alternativen kortare för ett byte av avfallspåsar. De närliggande nettonuvärdena för investeringarna innebär att de båda investeringarna är jämförbara utifrån ett kostnadsperspektiv. Valet av investering bör således grundas i vilket av de två alternativen som kan förväntas ha störst påverkan på antalet extra hämtningar. Den i studien utförda metoden tillåter inte en exakt

utvärdering av de olika alternativens förmåga till att minska antalet extra hämtningar och någon sådan data finns idag inte tillgänglig. Av studien framgår dock att en implementering av sensorer är ett investeringsalternativ där utfallet är inom företagets kontroll. Ett byte av avfallspåsar innebär istället att individernas beteende måste förändras något som med stöd i teori kan förväntas ta en längre tid samt delvis ligga utanför företagets kontroll. En hypotes kan således formuleras i att en implementering av sensorer kan förväntas bidra till kostnadsbesparingar för företaget snabbare. Det ska understrykas att detta i brist på data är en hypotes och något som studiens författare lämnar till vidare forskning och fastighetsföretaget att ytterligare undersök

5.2 Individens Delaktighet

Alternativen genererar samtliga kostnadsbesparingar vilket är av stor fördel men det är inte så enkelt att bara byta teknik för något som under lång tid varit detsamma. Den utredning som presenterades 2012 gav inte den effekt som man tänkt sig då avfall är ett ämne som lätt förbises och det är inte riktigt någon som tar tag i frågan.

Att konstant öka medvetenhet hos de individer man berör med sin verksamhet är viktigt då det får ens processer och handlingsplaner att enklare fungera även i