Resultat av Fastighetsföretagets alternativ till optimering

Fastighetsföretaget har 3 olika alternativ för optimering av avfall resultatet av de tre alternativen med hjälp av kassaflödeskalkyler och pay-back metoden. Valet av kalkylmetod är baserat på investeringarnas karaktär. Alternativen som finns med i studien är av olika karaktär och det finns enbart ett alternativ med en betydlig grundkostnad, vilket är sensorer. Investeringarna för de andra två alternativen är av löpande karaktär och kräver ingen egentlig grundinvestering. Nettonuvärdeskvot hade varit ett bra alternativ för att undersöka de olika alternativen och för att få en god jämförelse men på grund av investeringarnas karaktär möjliggör nettonuvärdet en mer rättvis jämförelse. För att ytterligare nyansera analysen presenteras också investeringarnas payback period för 3 potentiella scenarion för att ge en god bild av vad de olika

investeringsalternativen innebär för fastighetsföretaget. I det scenario där underliggande data tillåter, nämligen implementering av sensorer har även nettonuvärdeskvoten räknats ut för investeringen.

5.1.2 Resultat installation av sensorer

De sensorer som beräknats är producerade och framtagna av LoRa och är det system som Aslam et al. (2019) presenterar som ledande på marknaden är kopplade till ett system som är helt trådlöst samt inte är beroende av internet utan går via CHIRP. Sensorerna har en grundinvestering om ca 69 535 kr per område och har en årlig driftskostnad på 9 266 kr/år vilket är en relativt låg summa i förhållande till de besparingar det kan göra för företaget vid lyckad optimering av frekvenserna av upphämtning.

Idag har B två upphämtningar i veckan av sopor varav en av dem är en extra på grund av att folk sorterat fel i matavfallskärlen och de behöver då beställa en extra hämtning för restavfall. Installation av sensorer gör att företaget kan

koppla upp sin leverantör för hämtning av avfall mot sina sensorer så dem endast kommer för att hämta sopor då kärlen är fyllda och de då inte behöver åka ut för att hämta halv tomma kärl. I område B finns det totalt 70 molucker En installation av sensorer i område B inkluderar både sensorer som har en styck kostnad på 74 € ca 814 kr/st vid köp av 25 st och vi behöver 70 st därav en summa som uppgår till 56 980 kr. Connectivity är den enhet som samlar data på plats från de olika sensorerna och enheterna som är uppkopplade och de kostar 299 €/st vilket motsvarar ca 3289 kr/st vi behöver för ett område 10 st

connectivity så den summan uppgår till 32 890 kr. Det behövs en applikation som rensar den data som levereras av sensorerna summan för den har antagits till 5000 då en korrekt generell summa är svår att få fram på grund av att det finns många olika företag som erbjuder tjänsten. Första årets kostnad för att få ut data ifrån systemet uppgår till 1,35 € per enhet per månad, som på ett ungefär med dagens kurs motsvarar 14,85 kr. Det är en summa som betalas som en klumpsumma ett år i förtid sedan sker utbetalningar inför var år.

Utbetalningen uppgår till totalt 9 266 kr/år. Grundinvesteringen är den som görs vid installationen och är den största kostnaden för sensorerna i det här fallet för område B uppgår den till 89 890 kr. Visst underhåll kan tänkas behövas men det finns idag ingen skriven ekonomisk livslängd för sensorerna. Genom en kassaflödeskalkyl, figur 6, visas de totala utbetalningarna som en investering av sensorer medför vilket är en total om 232 530 kr sett att de har en ekonomisk livslängd om 10 år. Det är svårt att sätta en exakt livslängd av sensorerna då de är batteridrivna därav har en livslängd om 10 år valts.

Det räknas med att det är de 16 matavfalls kärlen som lyfts vid extra hämtningar därav har de totala utbetalningarna satts mot antal lyft samt kostnad per lyft, se figur 6 för kostnader, för att se en pay-back tid. I figur 7 visas det att

investeringen genererar en pay-back inom 5 år vid 1 extra hämtning per månad. Vid 2 extra hämtningar tar det 3 år och för respektive 3 extra hämtningar per månad är det en pay-back tid inom 2 år samt nettonuvärdeskvoten presenteras för de tre olika optimeringarna för hämtning av avfall.

Figur 7: Pay-back och nettonuvärdeskvot sensorer

5.1.3 Resultat byte av leverantör

Leverantörer väljs genom att man ställer offerter mot varandra men

marknaderna är rörliga och förhållanden förändras. Det kan därav vara bra att se över sina avtal med leverantörer inför ny avtalsperiod och jämföra med andra för att nå en så kostnadseffektiv lösning som möjligt. Att byta leverantör är inte enkelt för ett företag med stort bestånd och då det är en process som tar mycket tid och pengar. Upphandlingsprocessen är ofta lång och beror på flertal olika faktorer Hettne och Montin (2018). En av dem är ramavtal som är olika inom olika kommuner som är viktiga att ta hänsyn till då det enligt Colenbrender (2016) ställer krav på båda parterna vid till exempel ett byte av leverantör. Det ligger på företaget att dem som dels behöver byta molucker i avfallsstationerna så att de är av en så effektiv variant som möjligt och därtill förhandla avtal till företagets fördel. Även kommunen är här en aktör att se till då det är dem som står för olika ramavtal.

I samtal med respondent 1 framgår det att en kostnadsbesparing på ca 100 kr per lyft av moluck kan göras vilket innebär att på ett område där det finns ca 70 st molucker görs en besparing på 7000 kr per hämtning av hela området. De

räknar med ca 2 hämtningar i veckan då en är ordinarie samt en extra insatt på grund av mängden felsortering som görs i matavfall som därav behöver hämtas som restavfall. Vid två hämtningar blir det då en besparing är på ca 14 000 kr i veckan och ett års besparing på ca 728 000 kr. Alternativet innehåller inte någon grundinvestering utan är en löpande kostnad på de molucker som redan finns i området. En besparing av den karaktären är av väsentlig betydelse för

Fastighetsföretaget då de som sagt har ett stort bestånd och vid lyckade byten av leverantörer eller omförhandlingar skulle stor besparingar kunna uppnås.

Problem som kan stötas på här är att de har ett avtal om viss tid som inte löpt ut än samt att det inte i alla områden går att hitta bättre kostnads förslag än det som idag är avtalat förklarar respondent 4.

5.1.4 Resultat införskaffa nya matavfallspåsar

Matavfallspåsarna som är framtagna och produceras av SVENCO har en grundinvestering på 0 kr. Det som byte av matavfalls påsar kan generera är att de är av ett starkare material och tål mer vätska och olikt format material och beräknas därav inte gå sönder lika lätt som de påsarna som tillhandahålls idag gör. Problemet uppstår just här då de boende väljer att lägga den trasiga påsen i en plastpåse för att motverka läckage och sedan slänger båda i matavfalls kärlet förklarar respondent 2. Leverantörer hämtar då inte upp det kärlet på grund avfelsortering och en extra hämtning av restavfall som är det blandade avfallet behöver beställas av fastighetsföretaget. Slår man ut kostnaden över ett helt år så är grundinvesteringen inte stor i förhållande till vad det kostar att var vecka beställa nya hämtningar för flertal kärl då det är en kostnad om några hundra kronor per lyft av kärl. Summan skulle på ett cirka halveras. Här ligger det inte enbart på företaget utan största delen ligger på individen som ska välja att fortsatt sortera korrekt. Interaktionen som Svensson & Östberg (2016, s.132) beskriver mellan individ och företag blir avgörande och det gäller att företaget inte enbart informerar då det är något de redan gör i stor utsträckning utan att de skapar kommunikation och dialog med sina boende om vikten av sortering. Det för att nå så gott resultat som möjligt vid införandet av nya matavfallspåsar. Om inte sorteringen följs blir det enbart en extra kostnad för företaget då de

Svenco har tagit fram en påse som är mer hållbar än den de flesta är vana vid att ha hemma då de har ett förstärkt hölje på insidan. Påsarna är godkända att användas för matavfall och därav få beställas av de kommuner som har intresse av dem. De beställs pall vis där det är buntar om 80 st och en pall innehåller totalt 22 880 st påsar. En kostnad om 89 kr/st per bunt genererar en kostnad om 1,11 kr/påse och en total kostnad om 25 454 kr/pall. En påse bör användas i 2-3 dagar vilket resulterar i att det krävs ca två påsar per hushåll i veckan. En bunt påsar räcker för ca 40 veckor åt ett hushåll och i det område som beräkningarna gjorts på så räcker en pall till 40 veckors förbrukning för 286 st hushåll. Vilket är fler hushåll än det finns i området och förhoppningsvis räcker påsarna för ett helt år. I figur 8 visas det kassaflöde som gjorts av matavfallspåsarna där det genererar en total utbetalning på 254 540 kr för 10 år som har använts som ekonomisk livslängd trotts att det inte finns en sagd ekonomisk livslängd då du kan välja att avbryta leveranser när som.

Figur 8: Kassaflödeskalkyl matavfallspåsar SVENCO

I figur 9 visas den pay-back tid som investering av nya matavfalls påsar har det blir en pay- back tid redan år 1 vid 1 extra hämtning per månad. Här har summan av en extra hämtning satts mot den totala utbetalningen

Figur 9: Pay-back matavfallspåsar

leverantör som förväntas generera en besparing på 728 000 kronor per år. Bytet av leverantör medför en kostnadsbesparing per lyft men medför ingen förändring i antalet hämtningar eller de boendes beteende.

De två andra investeringsalternativen ämnar båda att minska kostnaderna för extra hämtningar och konstituerar således potentiella komplement till ett byte av leverantör. Nettonuvärdet av kostnaderna för de båda investeringarna är snarlika men kostnaderna för avfallspåsarna är 5168 kr lägre. Givet att avfallspåsarna inte medför någon

grundinvestering är payback perioden för alla 3 undersökta alternativen kortare för ett byte av avfallspåsar. De närliggande nettonuvärdena för investeringarna innebär att de båda investeringarna är jämförbara utifrån ett kostnadsperspektiv. Valet av investering bör således grundas i vilket av de två alternativen som kan förväntas ha störst påverkan på antalet extra hämtningar. Den i studien utförda metoden tillåter inte en exakt

utvärdering av de olika alternativens förmåga till att minska antalet extra hämtningar och någon sådan data finns idag inte tillgänglig. Av studien framgår dock att en implementering av sensorer är ett investeringsalternativ där utfallet är inom företagets kontroll. Ett byte av avfallspåsar innebär istället att individernas beteende måste förändras något som med stöd i teori kan förväntas ta en längre tid samt delvis ligga utanför företagets kontroll. En hypotes kan således formuleras i att en implementering av sensorer kan förväntas bidra till kostnadsbesparingar för företaget snabbare. Det ska understrykas att detta i brist på data är en hypotes och något som studiens författare lämnar till vidare forskning och fastighetsföretaget att ytterligare undersök