I Lpo 94 konstateras tidigt i texten att vårt samhälle har grundläggande värden som skolan ska förankra hos eleven men att det också är skolans uppgift att låta varje elev finna sin unika egenart. Utifrån det gemensamma och det unika ska individen ”delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.234 Samhället beskrivs som rörligt med en kulturell mång-
fald, där det är av vikt att individen skapar sig en trygg identitet. Skolan ska förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet som ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolan ska vidare förmedla kunska- per som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver enligt Lpo 94. Genom ett dynamiskt tänkande ska eleverna utveckla en be- redskap för framtiden. Verkligheten beskrivs som komplex och med snabb
232 Med kollektivet avses i det här sammanhanget den samling människor som omger indi-
viden i olika sammanhang; på arbetet och i skolan, i familjen och på fritiden.
233 Lgr 69 s.13
förändringstakt. Globala sammanhang, internationalisering och kulturell mångfald används för att beskriva dagens samhälle. I detta samhälle finns individen som förväntas vara ansvarskännande och delaktig och ha ett eget, unikt förhållningssätt till omvärlden, dock med rötter i värderingar som an- tas vara gemensamma för (det svenska?) samhället. I Lpo 94 beskrivs världen som mer okänd och i ständig rörelse. I denna värld antas de flesta göra olika även om vissa saker är ”lite lika”. Människan är i första hand en oberoende individ, möjligtvis tillhörande en mindre grupp människor, och förväntas ha stort ansvar och inflytande över sin egen tillvaro och framtid.
Vid en jämförelse mellan de två läroplanerna avseende synen på män- niskan i samhället, förs i Lgr 69 det svenska samhället fram som en tydligt gemenskapsfrämjande faktor. Det är i det svenska samhället som eleven i framtiden ska göra sin medborgerliga plikt. Detta samhälle förefaller inte behöva någon närmare beskrivning eftersom det är väl känt av alla som lever där. Det framtida samhället beskrivs i termer av ett krav på ökad solidaritet mellan människorna. I Lpo 94 är däremot det svenska samhället och tän- kandet om det gemensamma i stort sett frånvarande. Samhället beskrivs i större utsträckning som varande en del av världen, där olika kunskaps- och normsystem existerar sida vid sida och där det gäller för individen att hitta sin identitet med hjälp av de gemensamma värden som skolan ska gestalta och förmedla. Ett mer ”okänt” samhälle beskrivs, där många olikheter finns som individen ska förhålla sig till. Samhällsgemenskap är i Lpo 94 ett okänt begrepp och den samhörighet och gemenskapskänsla som omtalas i Lgr 69 och som är målet för den personligt utvecklade människan/medborgaren, lyser med sin frånvaro. Idéer om samvaro i samhället har ersatts med tankar om ansvarig frihet där den enskilda människan tar ansvar och är delaktig.
Ett rationellt styrande av uppträdandet
Som tidigare konstaterats styr samhället idag sina medborgares uppträdan- de i specifika riktningar och fostrar en medborgare som förväntas vara för- valtare av sitt eget liv och sina egna tillgångar. Den svenska skolan av idag fostrar elever som så småningom ska bli konsumenter på denna valfrihets- marknad, genom att redan i förskolan inpränta betydelsen av att välja rätt. Den statliga styrningen av eleven som sker i form av utbildningspolitiska beslut, vilar på en utbredd övertygelse om att människors uppträdande går att reglera genom föreskrifter av olika slag och på olika samhällsnivåer. Ett för samhällets utbildning väl genomarbetat regelverk i form av lagstiftning, förordningar och övriga typer av dokument, ska se till att det inte uppstår några ”glapp” i samhällets formande av individen. I både internationella och nationella dokument rörande barns uppfostran och utbildning, finns en väl etablerad föreställning om den ”röda tråd” som i form av konsekventa
och urskiljbara värderingar och förhållningssätt ska löpa genom samhällets olika verksamheter som till exempel sjukvård, förskola och skola.235 Denna
tråd i form av värderingar är tänkt att löpa genom utbildningens alla ni- våer från förskola till universitet och förväntas fungera som en garant för likvärdighet och likabehandling. Olika myndigheters syn på barnet/eleven ska ha sin utgångspunkt i internationella dokument som exempelvis FN:s barnkonvention och dessa tankar är tänkta att sedan ligga till grund för nationell lagstiftning, läroplanstext, kommunala skolplaner och lokala ar- bets- och handlingsplaner. Skolverket framhåller i en rapport att innehållet i skollag, läroplaner och kursplaner i Sverige i hög grad genomsyras av vad som sägs i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i konven- tionen om barnets rättigheter.236
Egoistisk bekvämlighet kontra osjälviskhet och hjälpsamhet
I läroplansstudiens första analyssteg konstaterades att vissa av de förmågor som återfinns i Lgr 69 nu skulle förefalla otidsenliga och ålderdomliga om de förekom i pedagogiska dokument. Idag talar vi relativt sällan om vikten av noggrannhet eller ett metodiskt förhållningssätt. Ändå vill jag påstå att vissa av de förmågor och egenskaper som förekommer i Lgr 69 men som inte återfinns i vår nuvarande läroplan, kan ses som grundläggande förut- sättningar för en väl fungerande samvaro mellan människor. I familjen, på arbetet, i skolan och på fritiden uppskattas alltjämt egenskaper som ärlighet och hjälpsamhet, liksom noggrannhet och uthållighet (se tabell 1, s.x). Ett visst mått av självdisciplin förväntas faktiskt av alla och envar och att tala sanning och vara någorlunda rättvis är alltjämt egenskaper som värdesätts i 2000-talets samhälle. I Lpo 94 återfinns förmågor och egenskaper – exem- pelvis respekt, tolerans och solidaritet – som inte längre är i fokus på samma sätt som ansvar och inflytande. Begreppet solidaritet till exempel, förekom- mer alltmer sällan i samtal och debatt om skola eller arbetsliv. Förmågor som idag prioriteras i anställningsintervjuer, platsannonser, läroplaner, policys eller verksamhetsplaner – självständighet, kreativitet, argumentationsförmå- ga och kritiskt tänkande – riskerar att övergå till att bli elitistiska förmågor som endast gagnar vissa konkurrenskraftiga grupper i samhället, om inte235 Uttrycket ”den röda tråden” kan härledas till två olika historiska sammanhang. 1) I gre-
kisk mytologi räddade sig kung Theseus ut ur Minotaurus labyrint genom att följa en röd tråd, som han lade ut när han gick in. Garnnystanet och idén hade han fått av Ariadne och principen kallas ofta Ariadnes tråd. http://sv.wikipedia.org
2) Danskar och svenskar sägs ha tagit uttrycket från Goethes roman Valfrändskaperna. Ursprungligen ska den röda tråden ha vävts in i flottans tågvirke för att förhindra stöld. www.popularhistoria.se I överförd bemärkelse betecknar den röda tråden ett ledmotiv, en tanke eller en handling som håller ihop en berättelse. www.susning.nu
förmågor som att visa respekt, att vara tolerant, generös och solidarisk (se tabell 2) framhålls. Inflytande måste kombineras med respekt, självsäkerhet med tolerans, aktivitet med reflektion och så vidare, för att samvaron mel- lan människor ska kunna vara så harmonisk som möjligt.
Att vi idag kan läsa tidningsrubriker i stil med ”Är det omodernt med hyfs?” eller ”Från pluggskola till flumskola” kan ses som ett resultat av vär- dekonflikter mellan olika grupper av människor.237 Vulgära utryck sätter
ofta ord på något som berör människor djupt och rubriker av den här typen antyder att vi i Sverige har förflyttat oss från ett pålitligt utbildningssystem där ordning och reda rådde, till ett system där upplösningen breder ut sig såväl kunskapsmässigt som moraliskt. Ofta kan vi i svenska tidningar läsa att eleverna har bristande kunskaper i det mesta och att ordningen i sko- lan är allt annat än god. Finns det någon förklaring till varför skolan just i vår tid så ofta svartmålas i media? Ett sätt att förstå problemet kan vara att leta efter förändringar i föreställningen om människans ”sanna natur” och jämföra med nyare föreställningar. Idag skrivs övertygande om män- niskan som lärande, nyfiken och ifrågasättande, idéer som inte fick samma utrymme för ett antal decennier sedan. I ett samhälle finns, som tidigare konstaterades, alltid rester från en annan tid med andra värderingar. Dessa värderingar existerar parallellt med nyare idéer om hur människan ska vara och vad vi ska ha skolan till.238
Idag lever vi i en övergångstid mellan det moderna industrisamhället och det nyare, postmoderna, IT-baserade kommunikationssamhället. När nya och äldre ideal väsentligen skiljer sig åt uppstår konflikter och skilda intressen ställs mot varandra. Beteckningen ”flumskola” är ett uttryck som uppstått i övergången mellan ett äldre och ett nyare samhälle. Det har kommit till i skarven mellan en äldre, mer auktoritär styrningsmentalitet och ett nyare, mindre maktfullkomligt sätt att tänka kring styrning. ”Flummet” beteck- nar förmodligen ett antagande om att skolans undervisning devalveras och att kunskaper degraderas när eleverna ges alltför omfattande rättigheter och stort inflytande över undervisningens innehåll och form. Uttrycket ”hyfs” är något som inte, enligt belackarna, finns i flumskolan. Ordet hyfs, som ofta ses tillsammans med ”ordning och reda” hör hemma i ett samhälle med andra värderingar än dagens, där solidaritet mellan människor, självdisci- plin samt gemensamma kunskaper och värderingar prioriteras. Idag har en värdeförskjutning ägt rum i form av att den kollektiva solidariteten i allt överordnad grad har ersatts med en fokusering av individens eget ansvar.239
237 Rubrikerna är påhittade, men illustrerar väl den ton som dags- och kvällspress använde
under valåret 2006.
238 Hultqvist i Hultqvist & Pettersson, 1995, s. 27
Genom dagens fixering av individens rättigheter och individuella frihet ris- kerar ansvaret gentemot andra att urholkas. En ”egoistisk bekvämlighet” kan bli resultatet av denna retorik med följden att osjälviskhet och hjälp- samhet inte framstår som attraktiva förmågor.240
Sammanfattning
I första hand kan användningen av begreppet governmentality i läroplans- studien medverka till att betrakta läroplanernas bild av idealeleven som en mycket medveten politisk styrning mot vissa specifika mål. Samhällets högst medvetna intentioner att skapa ett subjekt med specifika förmågor och egen- skaper som ska passa dagens och morgondagens samhälle, framträder med all tydlighet. Men hur går då begreppen makt och styrning ihop med indi- videns ökade ansvar och inflytande? Ansvar och frihet kan tillsammans med inflytande, flexibilitet och reflexivitet sägas vara några av de förmågor som kännetecknar det sena 1900-talets autonoma subjekt. Bilden av det auto- noma subjektet har färdats runt jorden såväl inom utbildning som forsk- ning de senaste decennierna och är fortfarande i hög grad verksamt i utbild- ningsdiskursiva sammanhang.241 Föreställningen om den självständiga och
ansvariga människan har uppstått tillsammans med idéerna om det demo- kratiska samhället. Det ses av många inte längre som förenligt med demo- kratiska värderingar att bygga ett samhälle som styr människor genom yttre, bestraffande institutioner. Nutida styrning handlar i stället om att reglera människors uppträdande så att de – oberoende av ett yttre, auktoritärt och dominerande maktutövande – kan styra sig själva och varandra i linje med uppsatta mål. Dagens barn övervakar till stor del sig själva och kan på så sätt sägas vara sina egna polismän.242 Det som vid en första anblick kan tyckas
som en frihet från inblandning och tvång i termer av individens eget ansvar och inflytande – det vill säga en form av icke-styrning – betraktas i termer av governmentality som effekter av en avsiktlig och överlagd styrning. Individens frihet att själv välja och ta ansvar för sina val i stort som i smått, handlar alltså om en medveten och mycket raffinerad form styrning där begreppet frihet utgör en maktfaktor i styrningen av uppträdandet.243 Denna frihet är inte i
första hand frihet från något, till exempel olika slag av straff eller förtryck,
240 Ritzén, 2003, s. 119
241 Dahlberg i Bloch m fl, 2003
242 James, Jenks & Prout, 1999, s. 56
243 Rose, 1999, har gett sin bok titeln ”The Power of Freedom”, frihetens makt. Talet om
frihet används för att styra människor mot att bli de autonoma subjekt som samhället önskar.
utan handlar mer om friheten att göra de rätta valen, där det som är sant och rätt baseras på ett tänkande kring vad som betraktas som normalt.
Ansvarstanken i Lpo 94 har sin första koppling till individens ansvar för
sin egen utveckling. Det slutgiltiga målet är att eleverna ska bli ”ansvarskän-
nande människor och samhällsmedlemmar”.244
Ansvaret förefaller dock att mer och mer förskjutas i riktning mot den enskilda individen. När det gäller individens förhållande till kollektivet kan en liknande förskjutning ses. Denna styrning mot ett ökat ansvartagande för eleven har inneburit en förskjutning av makten mellan lärare och elever. För att fostra elever till självständiga, ansvarskännande människor med förmåga till inflytande, har skolans lärare tvingats utveckla nya arbetssätt där eleven ges möjlighet till en hög grad av frihet beträffande innehåll och arbetssätt. Dessa ”nya” arbetssätt är en produkt från skolans praktik och ses av lärare som en nödvändighet för att eleven ska ges den möjlighet till det inflytande som läroplanen föreskriver. Elevaktiva arbetssätt kan sägas ha utarbetats av lärare för att möjliggöra skapandet av en självständig elev. Arbetssätten har blivit en teknik för att konstruera det autonoma subjektet.245
Lgr 69 beskriver ett samtida, för alla välkänt, svenskt samhälle, där de
flesta gör lika även om man tillåts vara ”lite olika”. Människan är i första
hand en del av ett kollektiv och som sådan bör hon utveckla sina person- liga anlag i syfte att hitta sin rätta plats i detta kollektiv. I Lpo 94 beskrivs världen som mer okänd och i ständig rörelse. I denna värld antas de flesta
göra olika även om vissa saker är ”lite lika”. Människan är i första hand en
oberoende individ, möjligtvis tillhörande en mindre grupp människor, och förväntas ha stort ansvar och inflytande över sin egen tillvaro och framtid. Vid en jämförelse mellan de två läroplanerna avseende synen på männis- kan i samhället, förs i Lgr 69 det svenska samhället fram som en tydligt gemenskapsfrämjande faktor. Det är i det svenska samhället som eleven i framtiden ska göra sin medborgerliga plikt. Detta samhälle förefaller inte behöva någon närmare beskrivning eftersom det är väl känt av alla som lever där. Det framtida samhället beskrivs i termer av ett krav på ökad solidaritet mellan människorna. I Lpo 94 är däremot det svenska samhället och tän- kandet om det gemensamma i stort sett frånvarande. Samhället beskrivs i större utsträckning som varande en del av världen, där olika kunskaps- och normsystem existerar sida vid sida och där det gäller för individen att hitta sin identitet med hjälp av de gemensamma värden som skolan ska gestalta och förmedla. Ett mer ”okänt” samhälle beskrivs, där många olikheter finns som individen ska förhålla sig till.
244 Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag: Skolans uppdrag