Litteraturstudien var inriktad på att finna information om användare, kund och analytiker. I materialet som samlades in under intervjustudien framgår dock att bilden är betydligt mer komplex än så. RE-processen är ett lagarbete och det gäller att ha med kompetent personal både från kundens och leverantörens sida, säger respondent 2. I figur 4 framgår vilka olika individer som, med intervjumaterialet som underlag, kan placeras in under respektive användare, kund eller analytiker.
Samtliga respondenter angav att användare på något sätt deltog i processen. Det finns dock olika typer av användare och det gäller att ha med representanter för alla de olika intressentgrupperna, säger respondent 1. I flera intervjuer framgick att det, förutom dagliga användare, finns användare vilka är intresserade av statistik och dylikt som produceras av IS. Dessa är, enligt respondenterna chefer eller den individ som här kallas kund. I litteraturstudien återfanns ingen sådan information. Det bör påpekas att det kan finnas chefer, som inte tillhör individtypen kund, vilka är intresserade av det som produceras av IS.
I flera av intervjuerna framkom även att det är önskvärt att någon med kunskap om kundföretagets datormiljö deltar i processen. Om dessa individer blir ansvariga för den dagliga driften av det framtida IS kan även dessa ses som en typ av användare. Att bilden över inblandade individer är mer komplex än den litteraturen ger stärks då det i detta sammanhang nämndes flera olika individer. Respondenterna nämnde exempelvis kundens dataavdelning, dataansvarig eller kundens projektledare. Respondent 5, som tillhör en verksamhet som själva tar fram kravspecifikationen, påpekade att personal från IT-avdelningen deltar genom att undersöka aktuell datormiljö. En respondent säger att det är en fördel om kundens projektledare har teknisk kunskap och kan bidra med underlag i en utredning av aktuell datormiljö. En annan respondent sa att kundens projektledare bör vara den som i framtiden kommer vara ansvarig för IS.
Genom intervjuerna framkom även att individen bakom begreppet kunden kan vara olika. Enligt litteraturstudien säger Wieringa (1996) att kunden är den individ eller verksamhet som betalar för ISU. Dock återfanns i litteraturen ingen ytterligare information om vem denna individ eller verksamhet är i kundföretaget. Enligt vad som framkom i intervjuerna kan den intressent som i litteraturstudien kallades för
7 Analys
styrgrupp framkom även under två av intervjuerna. Respondent 5 säger att denna grupp både består av individer från verksamheten och leverantören. Oavsett vilka individer som ingår i styrgruppen kan den ses som en företrädare för kunden, om kunden själv inte har tid att aktivt ingå i projektet.
Även den eller de personer som agerar som analytiker kan, enligt intervjumaterialet, vara olika. Här nämndes projektledare, verksamhetskonsult, systemvetare, systemtekniker och tekniskt kunnig person. Kundens projektledare kan i vissa fall även ses som analytiker. Två respondenter säger att kundens projektledare är med och driver projektet framåt och en respondent nämner att denne projektledare kan hjälpa till då en nulägesbeskrivning för versamheten tas fram. Samma respondent säger även att kundens projektledare är med vid dokumentationsarbete och dylikt, vilket kan ses som analytikerns uppgift.
I intervjuerna framkom det även att olika experter kan plockas in för att stödja analytikern. Respondent 1 och 5 nämnde experter inom olika verksamhetsområden. Därutöver nämnde respondent 1 och 2 experter inom olika teknikområden. Respondent 1 nämnde systemdesigner och respondent 2 gav databashantering och kommunikation som exempel på teknikområden.
Analysen visar att det framkom mer detaljerad och mångsidig information genom intervjuerna i förhållande till det litteraturstudien bidrog med. Litteraturen ger i stor utsträckning en förenklad bild av vilka intressenter som är inblandade, men i verkligheten är RE-processen mer komplex. Visserligen har litteratur hittats vilken tar upp facilitator (underlättare). Det är dock väldigt tydligt att det är en analytiker som avses även då. Att vara en underlättare är även en av de färdigheter som efterfrågas hos analytikern enligt litteraturen (Macaulay, 1996).
Det framgår även att den roll som exempelvis projektledaren får av en respondent kan skilja sig från vad en annan respondent menar med projektledare. I intervjumaterialet från respondent 1 framgår det tydligt att projektledaren bland annat utför uppgifter som tillhör analytikern. Respondent 2 säger att projektledaren är en ”mångkunnig” person som är ledare för projektet. Det går inte att, med intervjumaterialet som underlag, påstå att denna projektledare fungerar som analytiker, utan projektledaren antas här endast vara någon som driver projekt framåt. Oavsett vad projektledarens eller projektledarnas roll är, framgår det i flera intervjuer att dessa individer har en central roll i RE-processen vilket förbigås i den litteratur som lästs.
Genom intervjuerna framgick, vilket tidigare nämnts, att individer med tekniska kunskaper bör ingå i RE-processen. Detta faktum uppmärksammas inte i den litteratur som studerats. Respondenterna nämnde dels personer inom kundföretaget och dels experter inom den egna organisationen. Dessa ”teknikpersoner” representerar en ny intressenttyp som enligt intervjuerna kan spela en betydande roll i RE-processen. I den återstående analysen har individer som nämndes under de olika intervjuerna, grupperats in under intressenttyperna användare, kund eller analytiker. Detta var en avgränsning som gjordes i problemställningen och genom att inte diskutera fler än tre aktörer underlättas även översikten av de olika intressenterna. Att detta är en förenklad bild över de inblandade individerna bör dock finnas i åtanke när den återstående analysen läses. I bilaga 2 till 6 finns även, vilket tidigare nämnts, respondenternas svar i sin helhet om respondenternas svar vill studeras närmare. Figur 4 presenterar en sammanställning av ovanstående analys. Figuren kan ses som en vidareutveckling av figur 3, vilken återfinns i kapitel 2.5. I figur 4 framgår, vilket
7 Analys
Exempelvis kan kunden, om den är intresserad av statistikrapporter och dylikt, vara användare. Ett annat exempel är kundens projektledare som både kan ses som användare och analytiker. Kundens projektledare är en användare om denne ska vara driftsansvarig för IS och analytiker då den utför dokumentationsarbete och deltar vid framtagandet av en nulägesbeskrivning av verksamheten.
Figur 4. Individerna i RE-processen.
Som tidigare nämnts tas, enligt respondenterna, även experter av olika slag tidigt med i arbetet. Dessa experter, som kan tillhöra både kundföretaget eller utvecklingsföretaget, kan ses som ett stöd för analytikern i RE-processen. Den respondent som kallade sig ”tekniskt kunnig person” arbetade både som analytiker i RE-processen och deltog även i själva utvecklingsarbetet av IS. Andra respondenter nämnde, vilket tidigare nämnts, att experter på olika teknikområden deltog i RE- processen. Det är således, enligt flera respondenter, viktigt att redan på ett tidigt stadium ha med individer som har kunskap om design och det tekniska utvecklingsarbetet av IS redan i RE-processen.