Kan man se satsningar på projekt i svensksomaliska föreningar som kostnadsbesparande i ett längre perspektiv? Definitivt: Här handlar det om satsningar på främst barn och ungdomar som drabbats av social och ekonomisk utsatthet. De olika projekten handlar om insatser som vill förbättra levnadsförhållandena för målgrupperna och som ofta gör det, vare sig det handlar om tidsbegränsade aktiviteter som att delta i ett läger, om att få kontakt med personer som det har gått bra för och som kan agera som förebilder och visa att det finns vägar in i detta samhälle, om att själv få agera förebild för andra ungdomar och barn, eller om insatser som på lång sikt kan leda till socioekonomiska förbättringar för individer, familjer eller en hel grupp.
Det link work som utförs av en mängd
svensksomaliska aktörer, och som direkt eller indirekt fått stöd av Arvsfonden, är ovärderligt i ett större perspektiv. De insatser som görs på olika fält ligger utanför den offentliga sektorns ansvarsområde, men är oundgängliga för processer som leder mot integration. Arvsfondens satsningar på svensksomaliska projekt i
storstadsområdena där stora grupper somalier bor är satsningar som direkt berör de mest utsatta barnen och ungdomarna, som i Rinkeby, Biskopsgården eller Rosengård.
En tydlig tendens i de 28 projekt som ingick i den här uppföljningen är att i princip alla projektansvariga är män. Med några undantag har bidragen gått till föreningar där främst män har aktiviteter till vardags. Denna bild är samstämmig med en beskrivning som återfinns i arkivet om ett projekt:
”En majoritet av dem vi träffade i föreningarna var män, vilket också avspeglar att de flesta som kommer till de olika föreningarnas
verksamheter är män och som också deltar i de olika föreningarna. Kvinnor och ungdomarna var inte så mycket representerade i de
olika föreningarna. Många som var i dessa föreningars lokaler var arbetslösa och hade varit kort tid i Sverige. Anledningen till att ungdomar och kvinnor var i minoritet jämfört med medelålders män som var i majoritet kan vara att dessa grupper (kvinnor och ungdomar) är ofta grupper som inte frekvent besöker föreningarnas verksamheter och aktiviteter.” (Barnkonventionen på somaliska)
Svensksomaliska män har starkare sociala nätverk i en formellt organiserad form än kvinnor. Kvinnornas nätverk är starka, men mobiliseras när behov uppstår. Svensksomaliska kvinnors formella organisering skulle behöva ett tydligare samhällsstöd – annars finns det en risk för att satsningar främst stimulerar män och mäns nätverk. I detta sammanhang är det viktigt att information om möjligheterna att söka Arvsfondsbidrag sprids, så att fler kvinnor med somalisk bakgrund söker.
Det är viktigt att ha klart för sig vilken sorts föreningar som man ger bidrag till, påpekade många av de intervjuade: Är föreningen primärt klanbaserad? Men alltför starkt fokus på klan kan också leda fel. Exempelvis behöver det inte vara en lyckad strategi att se till att styrelsen för föreningen har representanter från alla klaner. Ett sådant förfarande leder ju osvikligt till att klantillhörighet hamnar i fokus. Att ta upp frågan om klan kan också vara närapå en skymf mot projektledare som formulerar projekt bortom den nivå där klan spelar någon som helst roll.
Vad gäller förankring togs också en annan fråga upp av en del intervjuade, det vill säga funderingar om hur en förening fungerar: ”Finns det en dold agenda i den
här föreningen, eller arbetar de mot integration?” Just
den här formuleringen kom från en projektansvarig som betonade vikten av att satsa på ungdomar och nyanlända ”innan de fångas upp av landsmän som
cementerar en vi- och dom-känsla och ger en felaktig bild av Sverige”.
En annan aspekt väl värd att ta upp inför framtiden är den omfattande invandringen från Somalia
som pågår just nu: Fler flyktingar än någonsin får uppehållstillstånd i Sverige och har en svår tid bakom sig – och i värsta fall en mycket lång och svår väg framåt mot integration i Sverige. Här skulle de nu etablerade svenska somalierna kunna spela en enormt betydelsefull roll för att underlätta de nyanländas tillvaro och orientering mot det svenska samhället. Mentorsprojektet som fokuserar på stöd för ensamkommande ungdomar är ett steg i den här riktningen. För att göra tillvaron så bra som möjligt för barn och ungdomar som nu kommer till Sverige behöver de befintliga svensksomaliska föreningarna praktiskt och ekonomiskt stöd.
Arvsfondens bidrag är inte villkorade på så sätt att det krävs sociala problem i botten för att bidrag ska ges. Men svensksomaliska grupper har, generellt sett, mött många svårigheter som medborgare i det här samhället.
Därför har den här rapporten kommit att fokusera mycket på just sociala problem och på aktörers försök att bemöta och motverka missförhållanden. I de 28 projekt som uppföljningen sett närmare på har link
work och arbetet med mentorer och förebilder varit
centrala strategier för att förbättra levnadsvillkoren för svensksomaliska barn och ungdomar. Det arbete som utförs via förebilder och mentorer, samt genom att många föreningar hela tiden arbetar överbryggande, gör stor skillnad i enskilda människors liv.
REFERENSLITTERATUR
Adler, P.S. & Kwon, S.W. (2002): ”Social capital: prospects for a new concept.” Academy of Management
Review, 27(1):17–40.
Aldrich, Howard E. & Waldinger, Roger (1990): ”Ethnicity and entrepreneurship.” Annual Review of
Sociology 16:111–135.
Brinkemo, Per & Ali, Ahmed Hassan (2004):
Dumpad: Den sanna historien om Ahmed Hassan Ali.
Stockholm: Tiden.
Carlbom, Aje (2006): ”Mångkulturalismen och den politiska mobiliseringen av islam”. Bortom
stereotyperna, invandrare och integration i Sverige och Danmark (red: Hedetoft, U., Pettersson, B. och
Sturfelt, L.). Stockholm: Makadam förlag. Sid 26–66. Carlbom, Aje (2009): ”Oförutsedda konsekvenser av dialog med självutnämnda muslimska ledare.”
Socialvetenskaplig Tidskrift 16(3-4): 369–389.
Carlson, Benny (2007): Somalier i Minnesota och
Sverige: Enade de stå, söndrade de falla. Bokslut och bilder från ”somalierturnén” 2007. Roskilde-
Göteborg- Malmö-Stockholm: Zufi förlag. http://zufi.
net/documents/somalifolderwebb071211.pdf
Daun, Holger, Brattlund, Åsa & Robleh, Salada (2004): “Educational Strategies among Some Muslim Groups in
Sweden.” Educational Strategies among Muslim in the
Context of Globalization: Some National Case Studies.
Holger Daun, ed. Leiden: Brill. 187–207. Emilsson, Henrik (2008): Somalier på
arbetsmarknaden: I Sverige och andra länder. Rapport
inför ett seminarium som alliansens företrädare i arbetsmarknadsutskottet höll den 31 januari 2008 om somalier och egenföretagare.
Ewert, Susanne; Liedholm, Marianne & Lindberg, Göran (2004): ”Linkworker – överbryggare, ett
nödvändigt inslag i framgångsrika integrationsprojekt.” Paper presenterat på Nordiska sociologikongressen i Malmö, 19–22 augusti 2004.
Gawell, Malin (2005): ”Några aspekter av entreprenörskap i det civila samhället. Processer
nära människor där även långväga kan vara nära.”
Civilsamhället: Några forskningsfrågor (red. Amnå,
Erik). Stockholm: Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag.
Gerritsen, A.A. M. et al. (2006): ”Use of health care services by Afghan, Iranian, and Somali refugees and asylum seekers living in The Netherlands.” European
Journal of Public Health, 16(4):394–399.
Gibson, Donald E. (2002): ”Role models in career development: New directions for theory and research.”
Journal of Vocational Behavior 65:134–156.
Griffith, David J. (2002): Somali and Kurdish Refugees
in London: New Identities in the Diaspora. Aldershot:
Ashgate.
Gundel, Joakim (2002): ”The Migration-Development Nexus: Somalia Case Study.” International Migration 40(5):255–281.
Halcón, L.L. et al. (2004): ”Trauma and coping in Somali and Oromo refugee youth.” Journal of
Adolescent Health, 35:17-25.
Halliday, Joyce & Ashtana, Sheena (2004): ”The emergent role of the link worker: a study in collaboration.” Journal of Interprofessional Care 18(1):17–28.
Helander, Bernhard (1991): ”The Somali Family.”
Somalia: A Historical, Cultural and Political Analysis.
K. Barcik and S. Normark, eds. 17–28. Uppsala: Life and Peace Institute.
Holm, Ulla Fadel, Hervik, Peter & Vestergaard, Gitte (1999): ”De ’besværlige’ somaliere.” Den
generende forskellighed: Danske svar på den stigende multikulturalisme. (red. Hervik, Peter). København:
Hans Reitzels Forlag.
Horst, Cindy (2004a): Money and Mobility:
Transnational Livelihood Strategies of the Somali Diaspora. Global Migration Perspectives, No 9.
Amsterdam Institute of Metropolitan and International Development Studies.
Horst, Cindy (2004b): Connected Lives: Somalis in
Minneapolis Dealing With Family Responsibilities and the Migration Dreams of Relatives. Paper presented
at the conference Diaspora and State Formation in the Horn of Africa, 9th International Congress of Somali Studies, Aalborg, September 3–5, 2004.
Integrationsverket (1999): Delaktighet för
integration: Att stimulera integrationsprocessen för somalisktalande i Sverige. Rapport 1999:4.
Integrationsverket.
Johnsdotter, Sara (2002): Created by God: How
Somalis in Swedish Exile Reassess the Practice of Female Circumcision. Doctoral dissertation.
Department of Social Anthropology, Lund University. Johnsdotter, Sara (2007a). ”Dumpning av
svensksomaliska barn? Om familjer, föräldrar och barn i en transnationell kontext.” Globala familjer (red. Eastmond, Marita och Åkesson, Lisa). Hedemora: Gidlunds.
Johnsdotter, Sara (2007b). “ ‘Släktträdet är långt’: Somaliska familjer och de nationella regelverken.”
Transnationella rum. (red. Olsson, Erik m fl.) Umeå:
Boréa förlag.
Johnsdotter, Sara (2007c). “Persistence of tradition or reassessment of cultural practices in exile? Discourses on female circumcision among and about Swedish Somalis.” Edited volume, Transcultural Bodies:
Female Genital Cutting in Global Context. (red.
Hernlund, Ylva and Shell-Duncan, Bettina). Rutgers. Johnsdotter, Sara (2008a): Ali och den svenska
rättvisan: Det första könsstympningsmålet. Malmö:
Egalité.
Johnsdotter, Sara (2008b). “Kulturella aspekter av psykisk ohälsa.” Migration och psykisk ohälsa. (red. Östman, Margareta). Malmö: Hälsa och samhälle. Johnsdotter, Sara (2009). Discrimination of certain
ethnic groups? Ethical aspects of implementing FGM legislation in Sweden. National report, EC Daphne
project “Towards an improved enforcement of FGM- legislation in Europe: Dissemination of lessons learned and capacity building of actors in legal and para-legal fields.” Malmö: Malmö University.
Kugelberg, Clarissa (2009): ”Bistånd eller styrning? Kommunen och de etniska föreningarna.” Föreningsliv,
delaktighet och lokal politik i det mångkulturella samhället (red. Bengtsson, Bo och Kugelberg, Clarissa).
Malmö: Egalité. 157–195.
Lewis, Ioan M. (1994): Blood and Bone: The Call of
Kinship in Somali Society. Lawrenceville, N.J.: The
Red Sea Press.
Lewis, Ioan M. (2008): Understanding Somalia and
Somaliland: Culture, History, Society. London: Hurst.
Liedholm, Marianne & Lindberg, Göran
(2005): ”Successes and failures in an unorthodox neighbourhood project”. Paper presented at the ENHR conference in Reykavik, Iceland, on Housing in Europe, 29 June–3 July, 2005.
Loseke, D R. (2003). Thinking About Social Problems. Hawthorne, NY: Aldine de Gruyter. McCrone, P. et al (2005): ”Mental health needs, service use and costs among Somali refugees in the UK.” Acta Psychiatr
Scand, 111:351–357.
McGown, Rima Berns (1999): Muslims in the
Diaspora: The Somali Communities of London and Toronto. Toronto: University of Toronto Press.
Melander, Charlotte (2009): Inom transnationella
och lokala sociala världar: om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier.
Doktorsavhandling. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Menzies, Teresa V. (2000): ”Transnational
entreprenurship and bootstrap capitalism: Social capital, networks and ethnic minority entrepreneurs”. Paper presented at the Second Biennal McGill Conference on International Entrepreneurship: Researching New Frontiers. Montreal, September 23–25, 2000.
Michie, Michael (2003): ”The role of culture brokers in intercultural science education: A research proposal”. Paper presented at the 34th annual conference of the Australasian Science Education Research Association
held in Melbourne, 10–12 July 2003.
Ministeriet for flygtinge, invandrere og integration (2009): Tal og fakta - udlændinges tilknytning til
arbejdsmarkedet og uddannelsessystemet. København:
Ministeriet for flygtinge, invandrere og integration. Ministeriet for flygtinge, invandrere og integration (2006): Tal og fakta - udlændinges tilknytning til
arbejdsmarkedet og uddannelsessystemet. København:
Ministeriet for flygtinge, invandrere og integration. Ngeh, Jonathan (2009): Looking forward: Aspirations
of young Somali immigrants and challenges in Sweden.
Academic paper. Department of Sociology, University of Umeå.
Nielsen, Katrine Bang (2004): Next Stop Britain: The
Influence of Transnational Networks on the Secondary Movement of Danish Somalis. Sussex Migration
Working Paper no. 22.
Rodell Olgac, Christina (2009): Kulturell och språklig
revitalisering bland romska barn och ungdomar – en väg till självorganisering. En uppföljning av Allmänna arvsfondens 27 romska projekt åren 1996–2009.
Stockholm: Allmänna arvsfonden.
Samatar, Ahmed I. (2000): “The Somali Catastrophe: Explanation and Implications.” Ethnicity Kills? Einar Braathen, Morten Bøås & Gjermund Sæther, eds. New York, N.Y.: St. Martin’s Press.
SCB (2009): Integration: Utrikes födda på
arbetsmarknaden. Integration: rapport 2. Stockholm:
Statistiska centralbyrån.
Scuzzarello, Sarah (2008): ”National security versus moral responsibility: An analysis of integration programs in Malmö, Sweden.” Social Politics:
International Studies in Gender, State and Society
15(1):5–31.
Singh, Nirbhay N. et al. (1999): ”The need for cultural brokers in mental health services.” Journal of Child
and Family Studies 8(1):1–10.
Socialstyrelsen (2009): Rapport från informations-
och samrådsmöte om MPR vaccination, vitamin D och autism: Ett rådslag om tänkbara orsaker till autism bland barn i Sverige med somaliskt ursprung.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Spånga psykosmottagning (2007): ”Home
information”: Förebyggande och uppsökande
psykiatriskt arbete. Rapport skriven av Persson, Helena
och Vilja Prim, Ulla. Kan nås på www.sht.bz/piff.pdf Statistisk Sentralbyrå (2007): Fakta om innvandrere
og deres etterkommere 2007: Hva tallene kan fortelle
(Gunnlaug Daugstad, red.). Statistisk Sentralbyrå 2007/56.
Stokman, F.N. (2001): ”Social networks.” International
Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences.
Neil J. Smelser and Paul B. Baltes, eds. Elsevier. Trägårdh, Lars & Vamstad, Johan (2009): Att ge eller
beskattas: avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder. Stockholm: Publit.
Westin, Niklas & Westin, Charles (2010):
Föreningsvägen till integration – uppföljning av 43 Arvsfondsprojekt genomförda av organisationer bildade på etnisk grund. Stockholm: Allmänna
arvsfonden.
Wettermark, Linnea (2009): Ekologisk omställning
av Södra Sofielund Seved. Rapport inom ramen för
projektet Barn i stan.
Yakubovich, Valery (2005): ”Weak ties, information, and influence: How workers find jobs in a local Russian labor market.” American Sociological Review 70:408– 421