En stor andel projekt har någon form av aktiviteter, som kan vara av enormt skiftande natur. Det kan gälla idrott, teater eller läxläsning. Ett par projekt satsade mer riktat på läsverkstäder, där språk och läsförståelse hos barn och unga främjas. Projektet Läs och lär i Göteborg, som genomfördes 2006–2007, beskrivs så här av projektledarna i ansökan:
”Vårt mål är att skapa läslust och studiemotivation hos barnen. Detta tror vi leder till att de börjar tycka om skolan. Vi vill påverka barnens kunskap och språkutveckling vilket vi tror leder till att de får ökad självkänsla och självförtroende.” (Läs och lär)
Efteråt anser en av projektledarna att det var ett bra projekt som slog väl ut, även om det har varit svårt att upprätthålla verksamheten utan vidare finansiering. Under samtalet med honom resonerar vi kring hur man bedömer projekt: Med vilka metoder kan man mäta hur väl målen uppnåtts? Hur mäter man exempelvis ökad självkänsla hos barnen? Projektledarna arbetade under devisen ”Cool att kunna” och ordnade kvällssammankomster med läxläsning och löpande presentation av böcker på svenska och somaliska. De köpte in böcker som barnen satt och läste under pass på en och en halv timme och till tonerna av Bach och annan klassisk musik, och sedan diskuterade man böckerna i grupp. Varje månad röstade mellan tjugo och trettio barn om vilken bok som skulle få vara ”månadens bok”. Man besökte bibliotek och museer under
den tid projektet löpte.
Ett projekt inriktat på att aktivera ungdomar, Ung
och aktiv, menar projektledarna ledde till att flera
ungdomar fick chans att få jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. Metoden var att ungdomarna genom projektet fick mer kontakt med arbetsmarknaden. Enligt redovisningen ska verksamheten ha lett till att två ungdomar fick riktiga jobb under det första året, och tre under det andra året.
En annan form av aktivering är den som fokuserar på att utbilda ungdomar i ledarskap för andra unga och barn. I ett par projekt har den här metoden prövats på olika sätt. I projektet Ung vision är det ungdomar som leder fritidsaktiviteterna, vilket kommer att diskuteras närmare under rubriken Hidde Iyo Dhaqan. Ali, en av ungdomsledarna inom Ung vision berättar
hur metoden kan vara värdefull både för den som håller i aktiviteten och för deltagarna:
”Förr hade dom unga här ingenting att göra på lediga dagar och kvällar. Det är då det blir vandaliseringar och sånt och ägg mot polisen, ungdomar hittar på dumheter och bus. Men nu har det blivit en stor förändring. Nu håller dom på med något meningsfullt. Det känns
lite som vi blivit en stor familj… Jag har 50- 60 ungdomar i min grupp och jag jobbar 20 timmar i veckan. Vi håller på med fotboll, dans, boxning, styrketräning och drama och teater. Ibland har vi pröva-på-dagar där man får testa att bowla, åka skridskor och spela innebandy. På dagtid har vi utvärderingar av vad vi gjort, gör listor på hur många som varit med och hur det fungerat. Jag har lärt mig mycket av att jobba med ungdomar… jag funderar på att bli socionom. Jag har lärt mig hur man kan styra en grupp av barn jag inte känner och hur man skapar en grupp.”
I projektet Hållbar utveckling för unga invandrare i
Rinkeby handlar det om att utbilda ett antal ungdomar
i miljöfrågor så att de sedan kan gå ut och föreläsa i skolor i Rinkeby och Järvaområdet. Behovet av att ta upp sådana här frågor är extra stort bland invandrarbarn, menar projektledaren Abdullahi Elmi: ”De är oftast ganska medvetna på ett globalt plan,
men inte på det lokala planet. Jag tror att miljöfrågor hänger nära samman med demokratifrågor.” Under verksamhetens första år hölls kortare föreläsningar i ämnet, oftast för ett tjugotal åhörare någon gång i månaden. Föreläsningarna fortsätter, men den stora delen i projektet är nu att fyra ungdomar jobbar med att sprida kunskap på skolor i årskurserna 1–9. Detta projekt kommer att presenteras i mer detalj under rubriken ”Förebilder och mentorer” längre fram.
I likhet med projektet om hållbar utveckling, satsar många projekt på opinionsbildning och kunskaps-
förmedling som metod. Det handlar om studiecirklar,
seminarier, föreläsningar och diskussionsmöten. Flera projekt har också tagit fram kunskapsmaterial. Det första projektet som tog fram ett kunskapsunderlag var Malmöföreningen Hidde Iyo Dhaqan, som i ett ung- domsprojekt forskade fram material om khat och sam- manställde ett undervisningsmaterial. Ett annat projekt sammanställde Föräldraboken. Projektledaren Gibril Mohamed berättar att den översatts till flera språk och att den somaliska upplagan fortfarande är till stor an- vändning:
”Vi använder den här boken fortfarande. Och vi ger den till andra föreningar också. Det är fortfarande aktuellt allt som står i boken, för det kommer hela tiden nya somalier och dom förstår inte det här landets system och hur man ser på barn. Det är bra att man kan ge den här boken till nyanlända, dom kan ta den med sig och läsa hemma.” (Föräldrautbildning för somaliska föräldrar)
Att sprida kunskap om diabetes var syftet i ett projekt som löpte under 2006. Projektledaren Eidarus Adan berättar:
”Projektet var mycket bra, inte minst eftersom vi hade stöd från många experter på Astrid Lindgrens sjukhus och Östra sjukhuset i
Göteborg. Vi översatte material om diabetes till somaliska och vi använde oss bland annat av Öppna Kanalen och vår hemsida för att nå ut med information till somaliska familjer. Behovet av information om hälsofrågor är stort bland somalier. Många äter fel, har ingen kunskap i kostlära. Vi har bland annat skrivit recept på hemsidan för att hjälpa föräldrarna att laga korrekt mat. Vi gick runt på avdelningarna där somaliska barn var inlagda och informerade dem och lämnade broschyrer. Vi översatte, sjukhusen tryckte materialet. Arbetet fortsätter eftersom det är angeläget att informationen når dessa familjer. Vi åker runt till sjukhus i hela landet eftersom många sjukhus hör av sig till oss.” (Information om diabetes)
Informationen ligger fortfarande ute på föreningens webbplats, professionellt upplagt med rubriker och länkar på både svenska och somaliska.
Barnkonventionens viktigaste delar översattes till somaliska i ett projekt riktat till både barn och vuxna i Angered. I projektet ”Spel om pengar bland ungdomar” skrevs en rapport om spelproblemen som översattes till somaliska. Rapporten, en handbok om spelberoende och vart man kan vända sig om man inser att man fastnat, lämnades till Maria Ungdom och deras mottagning. Den delas också ut till bland annat nyanlända somalier. Jämställdhet på somaliska: En bok
om jämställdhet på svenska och somaliska för dig och din förening skrevs inom ramen för ett projekt där man
satsade på att utbilda föreningsaktiva i frågor som ”Vad är jämställdhet? Vilken roll spelar kultur och religion i ett jämställdhetsarbete? Vilket politiskt arbete bedrivs för att öka jämställdheten i Sverige och världen? Hur ser kvinnorörelsens och feminismens historia ut? Hur jämställd är min förening, min arbetsplats, min familj? Hur kan jag arbeta för jämställdhet?” I boken finns också statistik och förklaringar till viktiga begrepp. Boken har under sommaren och hösten 2009 använts som utbildningsmaterial i SSUF:s (Somalisk-svenska ungdomsriksförbundet) jämställdhetsutbildning för ungdomar inom organisationen och ska ges ut i ny utgåva.
En annan produkt som lever kvar är en inspelning av en rapplåt, en låt som var ett resultat av ett
har lämnat in en dvd till Arvsfonden, men låten finns också tillgänglig på youtube. Projektledarna skriver i sin redovisning att ungdomarna visar ett mycket starkt engagemang mot droger och att många av deltagarna vill fortsätta med musikskapande och planerar för ett större projekt. Ungdomarna har framfört låten live på Malmöfestivalen, Stockholmsfestivalen, på en nordisk konferens om khat och på Rosengårdsdagen, som också innefattar en kampanj mot droger. All information finns på föreningens webbplats och därmed kan projektidén spridas vidare och inspirera andra.
En annan metod som återkommer i flera projekt kan klassificeras som skapande av arenor för
nätverk och samverkan (link work). Det kan handla
om nätverksskapande inom den somaliska gruppen, som när man arbetade med att bilda föräldragrupper i det Umeåbaserade projektet, eller bildandet av pappagrupper i Rinkebyprojektet Förskola, hem och
samhälle.
Inte sällan handlar detta link work om att skapa kontakt mellan den somaliska gruppen och myndigheter. I Umeåprojektet beskrivs det så här i en ansökan:
”Att nå myndigheter med information som ökar förståelsen för föräldrarnas roll och deras fruktan för lagen. Myndigheterna bör vara uppmärksamma på de fall där barnen anmäler föräldrarna och göra en noggrann undersökning utan att ta någons parti. Idag är det lätt att när barnen inte får som de vill samtidigt som de har hört om de här lagarna, kan de använda dem som utpressning, för att föräldrarna är rädda för att deras barn skall tas ifrån dem. Att respektive myndighet föreläser om sin roll, såväl rättighet som skyldighet.” (Bekämpa missbruk bland invandrarungdomar i Ersboda och Liden)
Av projektredovisningen, som innehåller många bilder från projektets genomförande, framgår det att man lyckats väl med att nå ut till många, exempelvis när man hade besök från socialtjänsten. I sådana möten skapas en tvåvägskommunikation: Både svenska instanser och de somaliska deltagarna får en chans till ökad förståelse för de andras perspektiv.