Sedan införandet av aktivitetsersättningen har antalet unga vuxna som får aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan ökat kraftigt i Sverige och uppgår idag till cirka 30 000 individer.54 Enligt Försäkringskassans prognos väntas antalet personer med aktivitetsersättning öka eftersom inflödet 2013 och i början på 2014 legat på en högre nivå än under samma period 2012.
Antalet förväntas därtill att öka under hela Försäkringskassans nuvarande prognosperiod (2013–2019).55 År 2014 motsvarade Försäkringskassans försäkringsutgifter 3,4 miljarder kronor vilket kan jämföras med 2,7 miljarder kronor 2011.56 Försäkringskassans förvaltningskostnader för aktivitetsersättningen uppgick 2014 till 378 miljoner kronor.57
52 33 kap. 21–23 §§ SFB (2010:110).
53 Prop. 2000/01:96, bet. 2000/01:SfU15, s. 28, rskr. 2000/01:257.
54 E-post från Försäkringskassan, 2015-03-29.
55 Försäkringskassan, Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013–2019, s. 54.
56 Här ingår kostnader för aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Försäkringskassan, Årsredovisning 2014, s. 102, Försäkringskassan, Årsredovisning 2013, s. 121.
57 Försäkringskassan, Årsredovisning 2014, s. 102.
Diagram 1. Antal mottagare av aktivitetsersättning 2003–2014
I diagrammet ingår uppgifter för aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga och totalt antal med aktivitetsersättning (nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång). I december 2014 hade 30 251 personer aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och 6 345 personer aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång.58
2.2.1 Orsaker till ökningen
De ökade flödena in i aktivitetsersättningen ska ses mot bakgrund av den förändring av regelverket som genomfördes 2003 och som möjliggjorde ersättning för studier.59 Antalet elever i gymnasiesärskolan har ökat vilket enligt Skolverket bland annat beror på att fler och andra tjänstemän än tidigare har fått ansvar för att bedöma vem som bör studera inom särskolan,60 att kunskaperna om diagnostisering av utvecklingsstörning och autism har ökat samt att skolan har kommunaliserats.61 Elever i gymnasiesärskolan som
58 E-post från Försäkringskassan, 2015-03-29. Innan förtidspensionsreformen 2003 hade personer från 16 års ålder möjlighet att få förtidspension (icke-tidsbegränsad) eller sjukbidrag
(tidsbegränsad). När aktivitetsersättningen infördes fick de som var under 29 år och hade förtidspension icke-tidsbegränsad sjukersättning. De som hade sjukbidrag innan 2003 och var under 29 år fick tidsbegränsad sjukersättning. I diagram 1 ingår inte de personer som innan reformen 2003 hade förtidspension eller sjukbidrag och som från och med 2003 fick sjukersättning (icke-tidsbegränsad/tidsbegränsad). Ökningen av personer med aktivitetsersättning mellan 2005 och 2006 för individer yngre än 20 år förklaras i första hand av ändringen av åldersgränsen från 16 år till 19 år 2003. Denna medförde att individer födda 1987 tidigast kunde beviljas
aktivitetsersättning 2006, medan individer födda 1986 kunde beviljas aktivitetsersättning som 16-åring 2002 enligt det äldre regelverket. Se e-post från Socialdepartementet, 2015-04-10, Inspektionen för socialförsäkringen, Unga med aktivitetsersättning, s. 24.
59 Inspektionen för socialförsäkringen, Unga med aktivitetsersättning, s. 8.
60 I flera kommuner har dessa tjänstemän inte någon tidigare erfarenhet av detta eller någon utbildning i särskolefrågor, se Skolverket, Hur särskild får man vara? En analys av elevökningen i särskolan, s. 11.
61 Skolverket, Hur särskild får man vara? En analys av elevökningen i särskolan, s. 9–11. Genom kommunaliseringen har särskolan och grundskolan närmat sig varandra och därmed har mottagande i särskolan avdramatiserats.
ansöker om aktivitetsersättning har automatiskt rätt till aktivitetsersättning för förlängd skolgång – en ersättning som har visat sig öka risken för att gå vidare till aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga.62 Andra orsaker till varför allt fler unga uppbär aktivitetsersättning tros vara att det är allt vanligare med psykisk ohälsa bland ungdomar, att det skett en normalisering i samhället av psykiska besvär samt att skolresultaten försämrats, vilket på sikt ger svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.63
I en underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen konstateras att de senaste årens ökning av antalet unga med aktivitetsersättning kan relateras till socioekonomiska bakgrundsfaktorer och förhållanden
på arbetsmarknaden.64 Unga med låg utbildning, återkommande arbetslöshetsperioder och periodvisa ohälsoproblem har extra svårt att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom de konkurrerar om praktik- och utbildningsplatser i arbetslivet med andra grupper.65
2.2.2 Beskrivning av gruppen
År 2011 gjorde Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, en kartläggning av gruppen som uppbär aktivitetsersättning – vad som karaktäriserar den och hur den förhåller sig till utvecklingen i andra länder. Ett annat syfte med studien var att sammanfatta befintlig kunskap om möjliga orsaker till utvecklingen.66 I rapporten lyfts fram att psykisk ohälsa dominerar bland de individer som har aktivitetsersättning. Bland individer med enbart garantiersättning67 är det så många som 4 av 5 som lider av psykisk ohälsa. Andelen är lika stor för kvinnor som för män. Nästan hälften av alla nya mottagare av
garantiersättning 2009 hade olika former av utvecklingsstörning. För de något äldre med inkomstrelaterad ersättning är olika former av depressioner och stressrelaterade sjukdomar den vanligaste grunden till ersättning. För såväl de yngre som för de äldre med aktivitetsersättning är beteendestörningar också vanligt förekommande och stod 2009 för en tiondel av alla påbörjade perioder
62 I en studie av ISF konstaterar man brister i de medicinska underlag utifrån vilka
Försäkringskassan beviljar aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. Dessa brister är särskilt stora för dem som tidigare mottagit aktivitetsersättning för förlängd skolgång, se Inspektionen för socialförsäkringen, Aktivitetsersättning – från förlängd skolgång till nedsatt arbetsförmåga, s. 8.
63 Inspektionen för socialförsäkringen, Unga med aktivitetsersättning, s. 16–19.
64 Olofsson, J. & Östh, J. (2011), Förtidspensionering av unga – en fråga om utsortering efter utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund? s. 12.
65 Olofsson, J. & Östh, J. (2011), Förtidspensionering av unga – en fråga om utsortering efter utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund? s. 52.
66 Inspektionen för socialförsäkringen, Unga med aktivitetsersättning, s. 12.
67 För dem som inte har haft några förvärvsinkomster eller endast har haft låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt finns ett grundskydd i form av garantiersättning.
med aktivitetsersättning. Beteendestörningar står också för den största relativa ökningen sedan 2006.68