4 Samordning av rehabiliterande insatser
4.4 Samordning med kommunerna
Ungefär fyra av tio som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt
arbetsförmåga har samtidigt ett beslut om rätt till stöd enligt LSS och en stor del av den gruppen deltar också i daglig verksamhet hos kommunen.285
4.4.1 Brister i samordningen mellan de statliga myndigheterna och kommunerna
På vissa håll i landet finns upparbetade kontaktvägar mellan
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen, medan det på andra håll saknas strukturerad samverkan.286 Uppfattningen om hur samordningen mellan de statliga myndigheterna och kommunen fungerar vad gäller samordningen kring personer med aktivitetsersättning skiljer sig åt över landet. Av diagram 5 framgår att 55 procent av de handläggare som har svarat på Riksrevisionens enkät upplever att samarbetet fungerar mycket bra eller ganska bra medan 22 procent upplever att samarbetet fungerar mycket dåligt eller ganska dåligt.287
Handläggarna vid Försäkringskassan upplever att samarbetet med kommunen fungerar bättre på mindre orter. Det finns även skillnader mellan olika regioner. Detta är samma mönster som vid samarbetet med Arbetsförmedlingen. Handläggarna vid Försäkringskassan önskar främst mer gemensamma möten med kommunen, att kommunen ger mer återkoppling, mer strukturerade kontaktvägar samt mer förståelse kring varandras
verksamheter, uppdrag och regelverk.288
284 Se bland annat kommentarer till lagen (1994:260) om offentlig anställning av Eskil Hinn (Karnov).
285 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning, s. 5.
286 Riksrevisionens djupintervjuer med arbetsförmedlare vid Arbetsförmedlingen, enkät till handläggare vid Försäkringskassan.
287 Fråga 31 i enkät till handläggare på Försäkringskassan som arbetar med aktivitetsersättning.
288 Fråga 32 i enkät till handläggare på Försäkringskassan som arbetar med aktivitetsersättning.
Diagram 5. Hur upplever du ditt samarbete med kommunen (daglig verksamhet) avseende samordningen kring kunder med aktivitetsersättning?
Samarbetet
Totalt 185 personer svarade på frågan.289
Socialstyrelsens öppna jämförelser290 mellan alla landets kommuner visar att endast 12 procent av kommunerna har angett att de har överenskommelser på ledningsnivå med Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan om LSS-handläggares samverkan i enskilda ärenden.291 Enligt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen indikerar detta att det finns behov av att på strukturell nivå förbättra förutsättningarna för en utvecklad samverkan.292
4.4.2 Övergång från daglig verksamhet till förvärvsarbete och insatser vid Arbetsförmedlingen
Socialstyrelsen genomförde 2008 en enkätundersökning hos samtliga dagligverksamheter i 80 slumpmässigt utvalda kommuner.293 Av
undersökningen framgår att drygt 40 procent av de dagliga verksamheterna anser att det i deras verksamhet finns deltagare som skulle kunna, och som vill, gå vidare till annan sysselsättning. Andelen som anses ha möjlighet
289 2 personer (1 procent) svarade att vederbörande inte har någon kontakt med kommunen (daglig verksamhet) då det inte är relevant för någon av dennes kunder.
290 Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och kvalitetsutveckling inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå.
Socialstyrelsen gör öppna jämförelser på uppdrag av regeringen.
291 Socialstyrelsen, Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2013, s. 18.
292 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning, s. 10.
293 Urvalet omfattade totalt 1 016 dagliga verksamheter, varav 886 kommunala och 130 enskilda verksamheter.
att gå vidare till annan sysselsättning uppskattas av företrädare för dessa verksamheter till cirka 10 procent av det totala antalet deltagare.294 I dagsläget finns ingen uppföljning av flödet mellan daglig verksamhet och Arbetsförmedlingen och hur detta varierar över landet.
Enligt LSS tillhör det kommunens uppgift att medverka till att personer som omfattas av LSS får tillgång till arbete eller studier.295 I förarbetena framgår att det är angeläget att möjligheten till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller inom Samhall prövas regelbundet.296 Av de handläggare som har svarat på Riksrevisionens enkät anger 41 procent att rutinerna och kommunikationen mellan Försäkringskassan och kommunen är bristfällig när det gäller att fånga upp personer i daglig verksamhet via LSS, vilka skulle kunna ha en annan mer arbetsnära insats.297 Endast 14 procent av handläggarna anger att de i regel alltid följer upp ärenden hos kommunen.298
När det gäller kontakten mellan handläggarna på Försäkringskassan och personer med aktivitetsersättning uttrycker handläggarna att de inte har kontakt med vissa grupper, trots att dessa personer är i behov av kontakt och stöd. Till denna grupp hör de som har daglig verksamhet och som skulle kunna komma vidare till annan mer arbetslivsinriktad verksamhet.299
I studien Tio år med aktivitetsersättning såg Försäkringskassan indikatorer på att ärenden där det finns beslut om daglig verksamhet via LSS ofta handläggs med utgångspunkt att den försäkrade är ”omhändertagen” av kommunen.300 Detta är något som framkommit också i Riksrevisionens granskning. Företrädare för Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting beskriver det som att det finns olika kulturer i landet hur man arbetar med unga med aktivitetsersättning. Vissa kommuner ser daglig verksamhet som omsorg medan andra arbetar mer arbetslivsinriktat.301 För att de personer med aktivitetsersättning som befinner sig i daglig verksamhet ska ha samma möjligheter att komma vidare till arbete eller studier som övriga med aktivitetsersättning, är det en förutsättning att handläggarna på
294 Socialstyrelsen, Daglig verksamhet enligt LSS – en kartläggning, s. 25.
295 Se 15 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
296 Prop. 1992/93:159, s. 90–91, bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321.
297 Fråga 33 i enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning på Försäkringskassan.
41 procent motsvarar den andel som har svarat dåliga eller mycket dåliga. Totalt 25 procent har svarat varken bra eller dåliga, 30 procent har svarat ganska bra eller mycket bra, 4 procent har svarat ingen uppfattning.
298 Fråga 35 i enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning vid Försäkringskassan.
299 Fråga 20 i enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning vid Försäkringskassan.
300 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning, s. 6.
301 Intervju med Försäkringskassan, 2014-10-21, intervju med Sveriges Kommuner och Landsting, 2015-01-19.
Försäkringskassan samt LSS-handläggarna vid kommunen, arbetar utifrån ett arbetslivsinriktat perspektiv med denna grupp.
I Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens gemensamma återrapportering anger myndigheterna att man inlett ett utvidgat samarbete med kommunerna avseende personer med aktivitetsersättning som befinner sig i daglig
verksamhet. Syftet är att aktörerna gemensamt ska ge personer med
aktivitetsersättning som har förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden det stöd de behöver för att klara övergången från daglig verksamhet till
lönearbete.302 Enligt företrädare för Försäkringskassan handlar detta samarbete i första hand om regeringsuppdraget303 angående projektverksamhet och utvärdering av nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. I övrigt arbetar man, enligt företrädare för Försäkringskassan, på lokal nivå med att ta fram överenskommelser om hur man till exempel ska kunna fånga upp personer som vill ta steget vidare från daglig verksamhet.304
4.4.3 Samordningsförbund bidrar till bättre samarbete
Av Riksrevisionens enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning vid Försäkringskassan framgår att handläggare som arbetar i kommuner med samordningsförbund uppfattar att samarbetet fungerar bättre än de handläggare som arbetar i kommuner som saknar förbund.305 I dagsläget saknas samordningsförbund i 50 av landets kommuner.