Problem med tidsbrist kvarstår

Utifrån Försäkringskassans egen uppskattning av resursbehov saknas motsvarande 10 årsarbetskrafter för handläggning av aktivitetsersättningen.

Denna uppskattning baseras på den omfördelning av medel som Försäkringskassan gjort 2014 och 2015.²¹⁰ Uppskattningen bygger på en framtagen processkalkyl i kombination med prognostiserade volymer i aktivitetsersättningen.²¹¹

207 Aktiv samordning, arbetslivsinriktad rehabilitering: Kunden bedöms ha förutsättningar att öka sin förmåga till arbete eller studier med arbetslivsinriktade insatser. Aktiv samordning, övrig: Kunden bedöms ha förutsättningar att öka sin förmåga till arbete eller studier men är först i behov av medicinska eller sociala rehabiliteringsinsatser. Samordning och planering endast av aktiviteter:

Kunden bedöms inte ha förutsättningar att öka sin förmåga till arbete eller studier under ersättningsperioden. Aktiviteter pågår eller planeras med syfte att bibehålla kundens nuvarande funktionsförmåga eller hälsotillstånd. Samordning är inte aktuellt: Kunden bedöms inte ha förutsättningar att öka sin förmåga till arbete eller studier under ersättningsperioden. Det bedöms inte heller för närvarande vara aktuellt med aktiviteter. Vilande aktivitetsersättning: Det finns ett beslut om vilande aktivitetsersättning på grund av arbete eller studier. Aktiviteter kan pågå parallellt. Förlängd skolgång: Det finns ett beslut om aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. Aktiviteter kan pågå parallellt.

208 Försäkringskassan, Faktagranskning av Riksrevisionens granskningsrapport om aktivitetsersättningen, 2015-02-16.

209 Intervju med Försäkringskassan, 2014-12-11.

210 2015 års omfördelning av medel till aktivitetsersättningen på tio miljoner kronor är fortfarande preliminär.

211 Försäkringskassan, Faktagranskning av Riksrevisionens granskningsrapport om aktivitetsersättningen, 2015-02-16.

Vid tidpunkten för Riksrevisionens enkät till handläggare vid

Försäkringskassan motsvarade resursglappet, det vill säga skillnaden mellan behov av antal handläggare och faktiskt antal handläggare, 60 årsarbetskrafter.

Riksrevisionens granskning visar att många av de problem som studien Tio år med aktivitetsersättning lyfte fram fortfarande kvarstår. Totalt 69 procent av de handläggare som har svarat på Riksrevisionens enkät anger till exempel att det som är mest avgörande för att en försäkrad har en aktivitet,²¹² är att personen själv är pådrivande och kommer med förslag på aktiviteter medan 30 procent av handläggarna anger att det är den försäkrades behov som är mest avgörande.²¹³ Av enkäten framgår att de personer som behöver hjälp och stöd men som handläggarna på Försäkringskassan har mindre kontakt med, är de som inte själva tar initiativ till möten med sin handläggare på Försäkringskassan samt de som mår psykiskt dåligt.²¹⁴ Denna bild bekräftas av Försäkringskassans studie Tio år med aktivitetsersättning.²¹⁵

De handläggare som har svarat på Riksrevisionens enkät uppger att det är rimligt att ansvara för ungefär 65 ärenden samtidigt om man ska hinna följa upp, samordna och verka för att insatser kommer till stånd.²¹⁶ Samtidigt visar enkäten att handläggarna i dagsläget ansvarar för i genomsnitt 118 ärenden.²¹⁷ Det bör även tilläggas att 91 procent av handläggarna angav att mer tid eller färre ärenden skulle öka förutsättningarna att ge unga med aktivitetsersättning insats efter behov.²¹⁸

Av diagram 3 framgår att 95 procent av de handläggare som har svarat på Riksrevisionens enkät är av uppfattningen att en betydligt större eller en något större andel av dem som får aktivitetsersättning skulle kunna gå vidare till insatser vid Arbetsförmedlingen, tidigare än vad som sker idag.²¹⁹

212 Med aktivitet avses aktivitet efter ansökan om särskild ersättning hos Försäkringskassan.

213 Fråga 21 i enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning vid Försäkringskassan.

214 Fråga 20 i enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning vid Försäkringskassan.

215 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning, s. 60–62.

216 Fråga 14 i enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning vid Försäkringskassan.

Frågan bygger på antagandet att handläggaren arbetar heltid och enbart har ansvar för ärenden som rör aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga.

217 Detta är genomsnittliga siffror – det kan således finnas stora lokala variationer. Se fråga 7 i enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning vid Försäkringskassan. Avser endast ärenden för nedsatt arbetsförmåga.

218 Fråga 18 i enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning vid Försäkringskassan.

219 Fråga 16 i enkät till handläggare som arbetar med aktivitetsersättning vid Försäkringskassan.

Diagram 3. Om du skulle ha ansvar för det antalet ärenden som du bedömer är rimligt, hur tror du att det skulle påverka dina kunders möjligheter att (tidigare än vad som sker idag) gå vidare till insatser vid Arbetsförmedlingen?

Ingen

uppfattning Jag har i dagsläget det antal ärenden

Totalt 174 personer svarade på frågan.

Det är inte bara handläggarna vid Försäkringskassan som ifrågasätter den höga ärendemängden – även analytiker på Försäkringskassan har uttryckt att dagens ärendemängd är för stor för att handläggarna ska kunna ge kvalificerat stöd till varje individ.²²⁰

Prioritering av ansökningsärenden vid tidsbrist

I Försäkringskassans uppdrag ingår att bedöma rätten till och besluta om ersättning, betala ut ersättning om den enskilde bedöms ha rätt till sådan samt samordna insatser och utöva tillsyn över dessa. När en ansökan om aktivitetsersättning kommer in till Försäkringskassan ska myndigheten lämna besked om huruvida personen har beviljats aktivitetsersättning eller inte inom 120 dagar. Vid intervjuer med handläggare vid Försäkringskassan har det framkommit att handläggarna i första hand prioriterar att handlägga ansökningar om aktivitetsersättning framför uppföljning och samordning, när det uppstår tidsbrist.²²¹ Handläggare vid Försäkringskassan har vid intervju med Riksrevisionen bekräftat att detta bland annat beror på att Försäkringskassan för statistik över hur många ansökningar som behandlas

220 Intervju med Försäkringskassan, 2014-02-27(b), intervju med Försäkringskassan, 2014-03-05.

221 Detta framkommer även i Försäkringskassans studie Tio år med aktivitetsersättning. Se även intervju med Försäkringskassan, 2014-03-05.

i tid.²²² Försäkringskassan för ingen motsvarande statistik över uppföljning och samordning. Av de handläggare som har svarat på Riksrevisionens enkät anger 74 procent att ansökningsärenden i allmänhet ska prioriteras framför uppföljning och samordning medan 7 procent anger att ansökningsärenden samt uppföljning och samordning ska prioriteras lika.²²³

Riksrevisionens analys av Försäkringskassans resursförstärkning

Riksrevisionen har inte i detalj granskat Försäkringskassans kalkyl när det gäller behov av handläggare och kan därför inte uttala sig om de antaganden som har gjorts vid beräkningarna. Riksrevisionen konstaterar att den resursförstärkning som Försäkringskassan genomfört sannolikt kommer att minska den

genomsnittliga ärendemängden något. Riksrevisionen gör dock bedömningen att resursförstärkningen inte kommer minska ärendemängden till en nivå som handläggarna anser vara rimlig.²²⁴ Vidare är det enligt Riksrevisionen, svårt att bedöma huruvida mer resurser till handläggning inom nuvarande system är ett effektivt verktyg för att aktivera unga med aktivitetsersättning. Detta beror på övriga problem som framkommit i Riksrevisionens granskning, bland annat att utbudet av insatser inte motsvarar gruppens behov.