7 Slutsats och diskussion
7.1 Informanternas syn på användning av bedömningsmaterialet
styrkor och svagheter. Slutligen läggs fram en sammanfattning och några förslag till vidare forskning.
7.1 Informanternas syn på användning av
bedömningsmaterialet
Resultaten av studien har visat att Bygga svenska har gjort det möjligt för lärare att välja passande mål, det vill säga att informanterna är enade om vikten av att presentera kriterierna som finns i de olika stegen för eleverna, påpeka vad de har klarat av samt vad de måste kunna för att uppnå målen för steget. Detta stämmer överens med forskares påtalande om vikten av explicita mål och feedback för lärande. De anser dock att feedback fungerar bäst när återkopplingen ger eleven svar på följande frågor: Vart är eleven på väg, det vill säga vad är målet? Var befinner eleven sig i förhållande till målen? Samt hur eleven ska närma sig målet (Black & Wiliam, 1998; Hattie, 2012; Karlsson & Grönlund, 2011a; Gamlem & Smith, 2013; Korp, 2011a; Wiliam, 2011).
Forskning om formativ bedömning har visat att bedömningen kan ge negativa konsekvenser om den enbart betraktas som betyg. Däremot understödjer bedömningen elevernas lärande samt ökar deras engagemang till kunskapsinlärning (Wiliam, Lee, Harrison, & Black 2004; Lundahl 2011). Resultaten har visat att bedömningen utifrån Bygga svenska har ett formativt syfte med tanken på att lärare skall använda sig av olika observationspunkter för varje steg som ett stöd i sina aktivitetsplaneringar samt bedömningar av elevers språkutveckling.
Enligt informanterna har materialet gjort att de börjat ta hänsyn till andra aspekter i sin bedömning sen de har börjat använda sig av det. Studien har kommit fram till att båda informanterna brister på hörförståelsebedömningar eftersom det kräver mer förarbete jämfört med de andra färdigheterna något som de saknar stöd för i materialet. Att hörförståelsen är svårare att fånga och bedöma har bekräftas av Engmans och Lundahls (2017) resultat därför råder de i sin forskning att pröva observationspunkterna var för sig där varje färdighet får samma utrymme. Engmans och Lundahls (2017) studier kom efter materialet Bygga svenska med syftet att ge lärare redskap för bedömning av elevernas förståelse av olika register av
talat språk. Detta förklara resultaten om att informanterna fortfarande saknar stödet i sin bedömning av färdigheterna Höra och Lyssna.
När det gäller läsförståelsefärdigheten har resultaten visat att informanterna varierar texter som sina elever ska läsa med syftet att öka deras ordförråd och följa kraven på att elever ska veta att olika texter har olika syfte. Båda informanterna anser att nyanlända elever kan uppnå läsförståelse kraven snabbare än skriva, därför fokuserar de på bedömningen av skrivfärdigheten och ger sina elever feedback på det mer än läsfärdigheten. Det räcker enligt informanterna att man ständigt arbetar med att utveckla båda färdigheterna genom att planera aktiviteter som kräver att eleverna ska läsa och förstå texten för att vidare kunna uttrycka sin förståelse både muntligt och skriftligt. Detta resultaten kan sammankopplas till det som Wedin (2010) har kommit fram till att lästest som endas mäter läsning i en begränsad form kan leda till att man missa elevers förmåga att använda skrift i andra sammanhang. Det har kommit fram i resultatet att informanterna gör sina bedömningar av färdigheten Läsa genom observationer av eleverna under lektionen och inte enbart genom bedömningar av förmågan att läsa mellan raderna. Observationer har gett Maja en förutsättning att se vad eleverna har lärt sig, vilka inlärningsstrategier de använder, samt vilka svårigheter den enskilda eleven kan ha med läsförståelsen. Dessa resultat kan motsägas av det som Westlund (2013) kom fram till att svenska lärare talar om läsförståelse som att läsa mellan raderna medan kanadensiska lärare observerar både att lärande har skett och hur läsförståelse har utvecklat. Man kan inte motsäga Westlunds resultat med tanken på att denna studie är begränsad i sitt antal av informanter och därför inte kan generaliseras.
Bedömningen av färdigheten Tala görs under elevernas presentation eller under ett samtal med eleverna i olika sammanhang både i klassrummet och separat. Eleverna ges utrymme att tala och uttrycka sig muntligt och skriftligt med stöd av till exempel modersmålet. Bedömningen dokumenteras i form av en checklista. Dessa resultat styrks av Rydells (2017) studie som kom fram till att bedömningen handlar om att skaffa information om elevens språkförmåga genom att analysera kraven som ställs i olika aktiviteter utifrån registerskalan. Hon menar att det kan hjälpa att bland annat ta ställning till vad det eleven visar att han kan, vilken typer av språkliga aktiviteter eleven kan delta i, och vad eleven behöver utveckla för att kunna med bättre kvalitet utföra språkliga aktiviteter något som informanterna gör när de ger sin feedback till eleverna.
Bedömningen av skrivfärdigheten kan däremot jämföras med Philipssons (2013) resultat som har kommit fram till att förstaspråket har en underordnad betydelse för andraspråksgrammatik i form av behärskning av grundläggande verbmorfologi och ordföljd i
direkta frågor. Han kom fram till att andraspråksskribenters texter uppvisar mindre variation än första skribenters texter. Detta stämmer överens med Skolverkets påstående (2017:56). I jämförelse med denna studies resultat visar det sig att informanterna har lyft upp samma problematik som påverkar variationen i texten. Sjöqvist (2004) anser att bedömningen av en enda elevtext inte kan ge en helhetsbild av elevens språkbehärskningsnivå därför avråder hon att följa upp eleven över en tid något som informanterna i studien gör. Sjöqvist använder sig av performansanalys för att analysera elevernas texter något som kom också fram i resultaten av denna studie.