Sammanfattning och vidare forskning

Sammanfattningsvis kan man säga att lärare i svenska som andraspråk behöver fortfarande stöd i sin bedömning av språkutveckling. Det räcker inte med att Skolverket kommer ut med ett stödmaterial utan det behövs också en vägledning för att implementera det materialet i verksamheten. Antal informanterna i denna studie är ganska få vilket gör det omöjligt att dra generella slutsatser därför skulle det vara intressant att genomföra undersökningen igen på flera skolor och med flera lärare. Man kan eller undersöka hur lärare och skolledning i olika skolor kan implementera Bygga svenska (2017) i sin verksamhet. En annan undersökning kan handla om vilka organisatoriska förändringar som behövs göras för att öka chansen att fler nyanlända elever får behörigheten att börja på gymnasiet. Ytterligare kan man undersöka vilka alternativ finns för nyanlända elever i gymnasieålder som inte hinner bli godkända i svenska som andraspråk för årskurs 9 innan de fyller 20 år.

Referenslista

Abrahamsson, Tua. & Bergman, Pirkko (2008). Tankarna springer före. Att bedöma andraspråk i utveckling. Stockholm.

Balan, Andreia (2012). Assessment for learning. A case study in mathematics education. (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Malmö).

Black, Paul & Wiliam, Dylan (2010). Inside the black box: Raising standards through classroom assessment. DOI: 10.1177/003172171009200119.

Biggs, Johan (1996). Enhancing teaching through constructive alignment. Higher Education, 32(3), 347–364. Hämtade den 2018-03-14 från http://dx.doi.org/10.1007/bf00138871.

Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapliga Rådet. Stockholm.

Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Engman, Sofia & Lundahl, Christina (2017). Hörförståelse- svårfångad och åsidosatt. Stockholm universitetet. 1-12.

Gamlem, Siv. M & Smith, Kari (2013). Student perceptions of classroom feedback. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, (2), 150-169.

Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen- undersökningsmetoder och språkliga utformning. 4. Uppl. Uppsala AB: Kunskapsföretaget.

Jönsson, Anders (2012). Lärande bedömning. 2.uppl. Gleerups Utbildning AB: Studentlitteratur.

Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Skolverket. Stockholm. (136 s.).

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindström, Lars, Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (2014). Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (3:e uppl.). Stockholm: Liber.

Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.

Nyström, Peter (2004). Rätt mätt på prov: om validering av bedömningar i skolan. Umeå: Umeå universitetet. Dissertation at the Faculty of Social Sciences. ISBN 91-7305-609-X, ISSN 0281-6768.

Philipsson, Anders (2013). Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning och samhälle (s.117- 151). Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Rydell, Maria. (2017). Det talade språkets roll. Skolverket, modul: Nyanlända språkutveckling. Stockholm: Stockholm universitet. 1-13.

Sandell Ring, Anniqa & Hassanpour, Arash (2012). Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever. Stockholm.

Shohamy, Elana. (2001). Democratic assessment as an alternative. Tel Aviv university. 373- 391.

Sjöqvist, Lena. (2004). Att arbeta med portfölj. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.), Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning och samhälle (s. 627-644). Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stödmaterial. Tillgänglig via www.skolverket.se (77 s.), 2018-03-18.

Skolverket (2012). Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling, -med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll. Stockholm.

Skolverket (2013). Introduktionsprogram i gymnasieskolan, Juridisk vägledning, Stockholm.

Skolverket (2016a). Språkintroduktion. Stockholm.

Skolverket (2016b). Allmänna råd med kommentarer. Utbildning för nyanlända elever. 58 sidor. Stockholm.

Skolverket (2017). Bygga svenska, bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och gymnasieskolan. Stockholm.

Statens offentliga utredningar (2017). Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. Stockholm. Hämtade från

https://www.regeringen.se/49c292/contentassets/07b765bfe914435eae8f5a4b64308821/fler- nyanlanda-elever-ska-uppna-behorighet-till-gymnasiet-sou-201754.pdf

Stobart, Gordon (2005). Fairness in multicultural assessment systems. University of Londen. 275-287.

Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Natur och kultur.

Vygotskij, Lev (1978). Mind in Society: the development of Higher Psychological Processes. United stated of America: Harvard university press.

Vygotskij, Lev (1981). Psykologi och Dialektik. En antologi i urval av Lars- Christer Hydén. Stockholm.

Wedin, Åsa (2010). Bedöma eller döma? Språk och lästest i grundskolans tidigare år. Pedagogisk forskning i Sverige. Göteborg universitet. Göteborg. 219-231.

Westlund, Barbro (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Stockholms universitet.

Wiliam, Dylan, Lee, Clare, Harrison, Christine & Black, Paul (2004). Lärare utvecklar bedömning för inlärning: inverkan på studentprestation. Utbildningsbedömning: Principer Policy and Practice. 49-65.

Wiliam, Dylan (2010). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Student- litteratur.

Bilaga 1

Inledande intervjufrågor till respondenterna ● Vilken utbildning har du?

● Hur länge har du arbetat som lärare?

● Hur länge har du undervisat i svenska som andraspråk? ● Hur länge har du arbetat med språkintroduktionen?

Intervjufrågor till respondenterna:

1. Är dina klasser heterogena eller homogena när det gäller svenska språket? Skiljer sig dina elevers språknivåer i svenska?

2. Var befinner dina elever sig i förhållande till stegen i Bygga svenska?

3. Beskriv hur du kopplar dina undervisningsinnehåll till observationspunkterna i Bygga svenska.

4. Hur kommunicerar du undervisningsinnehållet och målen för steget till eleverna? 5. Beskriv hur bedömer du elevernas språkutveckling i förhållandet till Bygga svenska. 6. Hur tänker du kring formativ och summativ bedömning?

7. Beskriv vilka problem du möter med bedömningen utifrån materialet Bygga svenska 8. Anser du att dina elever kan uppnå kunskapskraven under en rimlig tid? Kan du

uppskatta tiden dina elever behöver för att få ett godkänt betyg i svenska som andraspråk för årskurs 9?

Bilaga 2