IKT har kommit att påverka hur förvärvsarbete sker och var det sker. Inom det kulturgeografiska fältet har flertalet forskare fokuserat på hur IKT har kommit att påverka eller påverkas av rörlighet eller mobilitet (ex. Graham, 2001; Thulin, 2004; Mokhtarian m fl., 2005; Thulin och Vilhelmson, 2007; Jönsson-Brydsten, 2008; Frändberg och Vilhelmson, 2011).
I denna studie används begreppet informations- och kommunikationstek- nologin (IKT). Det är en del av IT-begreppet med den skillnaden att kom- munikation mellan människor är en viktig del i IKT-begreppet. Därmed blir IKT det huvudsakliga begreppet som används, eftersom det innefattar kom- munikation mellan människor och användningen av datorer, internet och mobiltelefon. Telekommunikation kan ses som samlingsbegreppet för kom- munikation över avstånd, genom exempelvis telefon eller internet. Tele- kommunikationer har spelat en avgörande roll för organiseringen och om- vandlingen av ekonomiska aktiviteter och det är en pågående process som pågått i över 150 år med början av telefonen, menar Warf (2006: 183)
Utifrån en geografisk synvinkel kan tillgänglighet ske genom fysisk när- het eller rörlighet (Thulin och Vilhelmson, 2007: 9). Det finns tre former av geografisk rörlighet; fysisk, virtuell och medial (Thulin och Vilhelmson, 2007: 10). Fysisk rörlighet är förflyttningar och resor (exempelvis med bil, båt, buss, flyg). Virtuell rörlighet sker exempelvis med internet, och mobilte- lefon. Medial rörlighet handlar om att exempelvis via tv, radio eller tidningar komma nära händelser (Thulin och Vilhelmson, 2007: 9-10).
Det är flera forskare som anser att IKT skulle leda till minskad rörlighet exempelvis; Cairncross (1997), Castells och Susser (2002), Sellen och Har- per (2002), Haythornthwaite (2001) samt Bryson mfl. (2004). Om vi börjar med Cairncross tes om ”The death of distance”, vilket syftar till att beskriva hur IKT har möjliggjort att vi inte behöver träffas genom att resa till platser. Det går att kommunicera (via IKT) med varandra utan att fysiskt träffas (Cairncross, 1997). Flertalet forskare anser att när möjligheten finns att kommunicera virtuellt utan att behöva träffas fysiskt kommer människor att sluta resa till varandra (Castells och Susser, 2002; Sellen och Harper, 2002). Det skulle innebära att geografiska platser och personliga möten anses få en minskad betydelse i och med framväxten av IKT (Garvill m fl., 2000; Put- nam, 2000; Castells, 2001; Haythornthwaite, 2001). Plats och avstånd får mindre betydelse i och med tekniken. Andra har konstaterat att fysiska och virtuella möten på olika sätt kompletterar varandra. Även om människan använder IKT så behöver också fysiska möten ske (Haythornthwaite, 2001; Wellman, 2001; Valentine och Holloway, 2002).
Vidare finns det forskare som anser att det har skett en ökad rörlighet i och med IKT eller att det inte minskar utan att vi behöver träffas fysiskt även med tillgången till IKT (ex. Kopomaa, 2000). Sheller och Urry (2006b: 207) beskriver att ”hela världen verkar vara i rörelse”. Där människor reser allt
mer och tekniken har gjort det möjligt för oss att resa på flera olika sätt och snabbt. Det har skett en förändring i synsättet från att vi reser mindre och att IKT ansågs vara det viktigaste kommunikationssättet till att personliga mö- ten anses vara det viktigaste (Bradley m fl., 1993; Howells och Michie, 1997; Jones, 2003: 76). Det finns studier som visar att kunskapsarbetare reser allt mer runt om i världen för att träffas (ex. Faulconbridge m fl., 2009; Beaverstock m fl., 2012). IKT anses inte längre ha den nyckelfunktion som många teorier tidigare föreslagit (ex. Castells, 1996b). Istället behövs det personliga mötet som den viktigaste formen för kommunikation och som kan skapa förtroende mellan olika aktörer (Zukin och DiMaggio, 1990; Thrift och Olds, 1996; Jones, 2003: 81). Jones anser att kommunikationsteknolo- gier inte kommer att ta över de personliga mötena när det gäller företagsmö- ten. De viktigaste besluten tas fortfarande i fysiska möten. Det är svårt att skapa förtroende och kommunicera kunskap via IKT (Jones, 2003: 84). Där- emot är IKT ett viktigt hjälpmedel där exempelvis bärbara datorer, telefon- system, videokonferenser, mejl, och så vidare är centrala redskap i arbetsli- vet (Streitz m fl., 1999; Travi, 2001). Det handlar helt enkelt om att IKT och personliga möten kompletterar och förstärker varandra. Frändberg och Vil- helmson (2011: 1237) skriver att även om det är en hög rörlighet i samhället i Sverige så ökar den inte lika mycket längre7.
Ytterligare förändringar som IKT kan antas leda till är att geografisk när- het inte längre är en nödvändighet i realiteten för social samvaro. Samtidigt som det geografiska avståndet inte längre är ett hinder. Människor på olika platser i världen kan mötas både genom att resa och virtuellt. Det går snabb- bare och är billigare än att förflytta sig (Harvey, 1989a; Thulin, 2004: 15; Sheller och Urry, 2006a). Det har lett till en rumslig uttänjning, människor kan ersätta aktiviteter på nära håll med aktiviteter som ligger längre bort genom att möjligheten att resa längre på kortare tid finns (Thulin och Vil- helmson, 2007: 11). Konsekvenserna tidsmässigt är att tidigare samman- hängande sekvenser av aktiviteter splittras upp (Couclelis, 2004).
Foss och Couclelis (2009: 135) tror inte vi förstår hela innebörden av för- ändringen i individers rörelsemönster (pga. IKT) ännu. IKT har förändrat möjligheten att kunna involvera flera aktiviteter samtidigt. Exempelvis resa med tåg och samtidigt läsa mejl. En växande andel professionella ser inte arbetsplatsen som en självklarhet för att kunna utföra sitt förvärvsarbete. Couclelis (2004: 47) menar att arbetsplatsen kan vara var som helst med hjälp av en bärbar dator eller mobiltelefon idag. Flera forskare anser att IKT har kommit att förändra det dagliga resandet. IKT har gjort det möjligt för kunskapsarbetare att distansarbete var som helst när som helst med hjälp av teknologin (Hill m fl., 1996; Castells, 2001; Sellen och Harper, 2002; Garrett och Danziger, 2007).
7 Frändberg och Vilhemson har studerat svenskarnas resvanor från år 1978 till 2006 utifrån
SCB och Statens institution för kommunikationsanalys (SIKA) statistik (Frändberg och Vil- helmson, 2011).
Diskussionen om att IKT har kommit att förändra hur vi arbetar är också nära förknippat med att göra flera saker samtidigt. Det handlar om engels- kans ”multitasking”. Definition av begreppet är att simultanmässigt kunna göra två saker samtidigt under samma tid (Kenyon, 2008: 286). Det går idag som beskrivits ovan att resa till jobbet och samtidigt svara på mejl. Ofta sker just ”multitasking” tillsammans med internet. Det har blivit en del av den moderna livsstilen, menar Kenyon (2008: 310). Där människan kan addera på sin arbetsinsats.
Vidare har debatten om IKT delvis ändrat inriktning till att handla om den stress som människan anses leva med som en effekt av den teknik som finns. Det finns genom IKT helt nya möjligheter att förvärvsarbeta dygnet runt och på vilken plats som helst menar flera forskare (Perrons, 2003; Bunting, 2004; Walsh, 2010). Detta kommer att utvecklas senare i kapitel tre. Det finns ett ökat krav på tillgänglighet och det sker ett konstant flöde av information (Bunting, 2004: 39).
Även om internet ofta ses som en ny möjlighet att snabbt få information så tar det också tid, inte bara sparar tid. Det är svårt att säga exakt hur myck- et tid som ägnas åt internet. Det finns olika undersökningar där det visar sig att den genomsnittliga internetanvändaren i USA ägnar i genomsnitt 9 ½ timme per vecka (inklusive arbete) åt internet och att det är människor i ar- betsför ålder som använder internet mest (Wellman m fl., 2002). I Storbri- tannien är användningen betydligt lägre, där visar studier på 1 till 3 timmar per vecka i alla åldersgrupper (Anderson & Tracy 2002 i Wellman och Haythornthwaite, 2002). I Sverige var genomsnittet för internetanvändning drygt 5 timmar i veckan i början av 2000-talet (Holmberg m fl., 2002). Det har sedan början av 1990-talet skett en ökning i Sverige vad gäller kommu- nikativ privat datoranvändande (internet, e-post). År 2004 var den privata datoranvändningen i Sverige 30 minuter per person och dygn i snitt av be- folkningen 15-84 år. Av de 30 minuterna används 25 minuter till kommuni- kativ användning (Thulin och Vilhelmson, 2007: 36-39). Att tidsanvänd- ningen skiljer sig åt kan beror på flera faktorer enligt Thulin (2004). Dels att det finns nationella skillnader men även att mätmetoderna skiljer sig åt. Undersökningar där individer uppskattar sin internetanvändning ger högre nivåer än undersökningar som baseras på tidsanvändningsdagböcker. Den amerikanska studien är en uppskattningsundersökning och den brittiska är dagboksundersökning (Thulin, 2004: 13) Även den svenska beräkningen är gjord på tidsdagböcker. Det är viktigt att poängtera att studierna är gjorda under början av 2000-talet. Det är sannolikt att internetanvändande ökat påtagligt sedan dess.
Avsnittet kan sammanfattas med att det finns motstridiga uppgifter om hur IKT påverkar kommunikation och rörlighet. Det finns flera möjliga svar på frågan om vad IKT har för betydelse för arbetets geografi. För det första att man reser mindre och förvärvsarbetar på distans. För det andra att den fysiska kontakten fortsatt är viktig och att IKT snarare ökat resandet. För det
tredje att det är andra orsaker som påverkar arbetets geografi såsom att IKT gör det möjligt att människor kan göra flera olika saker samtidigt, som att exempelvis att kunna resa och samtidigt kunna prata i telefon. I denna av- handling vill jag studera hur IKT har påverkar rörlighet i några svenska kun- skapsföretag.