Intervjuer som metod har använts för att få respondenternas egna upplevelser och föreställningar om hur deras arbetsdag ser ut. För att få en djupare för- ståelse har halvstrukturerade (semi-strukturerade) intervjuer använts (Wider- berg, 2002: 15). En anledning till att valet föll på halvstrukturerade inter- vjuer är att låta intervjupersonerna prata fritt om deras egna upplevelser om situationen (Smith, 2001: 29). På det sättet finns utrymme för aspekter som inte har beaktats i förberedelser av intervjuerna.
Mina intervjuer följde en intervjumall som byggde på fyra huvudteman; (1) person, (2) platser för förvärvsarbete, (3) vilka kommunikationssätt som används, (4) möjligheter och restriktioner i förvärvsarbetet för att förvärvs- arbeta på distans/hemifrån/på tredje plats (se Bilaga 4, s. 217, intervjuguide anställda). Intervjumallen har använts som en guide genom intervjuerna där en diskussion fördes med respondenten (se Limb och Dwyer, 2001: 44; Wi- derberg, 2002: 68; Dunn, 2005: 82). Det har gjort att intervjuerna kommit att handla om hur informanterna ser på sin situation på arbetsplatsen och att de intervjuade fört en dialog och diskussion med sig själva om arbetssituation- en.
Vid intervjuer är det viktigt att tänka på hur forskare representerar sig själva. Ageranden, både kroppsligt och verbalt, har en påverkan på den in- formation som ges. På det sättet påverkar språk, kropp, kläder och kön utby- tet som sker vid intervjuer (McDowell, 2010: 1). McDowell (2010: 2) be- skriver hur kulturgeografer nästan per automatik samlar in ”data” genom intervjuer utan att tänka igenom metoden. Intervjuer är en av de mest krä- vande metoder som används på grund av att den sker genom en kontakt och interaktion mellan människor. Genom intervjuer går det att upptäcka och förstå olika situationer från olika synvinklar. Det handlar om varför männi- skor beter sig på ett visst sätt eller varför de inte gör det. Intervjuer omfattar en tolkande metodologi där forskaren på olika sätt tolkar intervjuer.
Det går aldrig i förväg att veta hur en intervju kommer att utvecklas, för ingen är den andra lik. En viktig poäng som bör belysas är hur forskare på olika sätt kan påverka intervjuerna utan att själv vara medveten om på vilket sätt. I mitt fall så ägde fem av mina intervjuer (med personer med HR- uppdrag) rum när jag var gravid och det har kommit att påverka dessa inter- vjuer på olika sätt. Under denna period tog alla som intervjuades upp olika situationer som uppstår när anställda ska gå på föräldraledighet eller är hemma för vård av sjukt barn samt huruvida det är bra eller dåligt att ha småbarn och vara förälder på arbetsplatserna. Det var inte något som var med i min intervjuguide eller jag själv tog upp. Vid mina tidigare intervjuer när jag inte var gravid var frågan om småbarnsföräldrars situation inget som togs upp. Det är ett tydligt exempel på att kropp, kläder, kön och språk kan
påverka en intervju. Exemplet visar att genom att se ut på ett visst sätt så påverkar det innehållet i intervjuerna. Det blev på så vis lite oklart vilken roll jag skulle ta i intervjun när de började fråga mig om min åsikt hur jag skulle göra i egenskap av att jag var gravid eller hade barn.
På liknande sätt beskriver forskaren Oakley (i McDowell, 2010: 3) hur svårt det kan vara under intervjun att veta vilken roll man har eftersom det kan skifta. Intervjuer kan inte vara ”typiska” utan det sker alltid något i relat- ionen mellan forskare och intervjuare, och det går aldrig att riktigt förbereda sig för hur det kommer att vara. Intervjuer ska ses mer som ett utbyte mellan personer (McDowell, 2010: 3, 6).
Intervjuerna som genomfördes för avhandlingen och som är 21 stycken totalt har var och en varat i genomsnitt en timme (se Bilaga 4 s. 217 och Bilaga 5 s. 219 för intervjuguider). De flesta av intervjuerna ägde rum på arbetsplatsen i mindre och lite avskilda rum, för att vi skulle få vara så ostörda som möjligt. En intervju ägde rum i respondentens arbetsrum vilket medförde att vi blev störda ett flertal gånger. Ytterligare en intervju ägde rum på ett café, den var avslappnad men något mer distraherande genom mycket prat runt omkring. Det som var positivt med att utföra intervjuerna på arbetsplatsen är möjligheten att få besöka arbetsplatsen och erfara ar- betsmiljön. Det är lättare att förstå arbetssituationen efter att ha besökt ar- betsplatsernas kontor. Dock är jag medveten om att respondenterna kan ha blivit hämmade av att vi var på deras arbetsplats. I en av intervjuerna märk- tes tydligt att en respondent blev besvärad av att kollegor stod utanför rum- met där intervjun ägde rum. Sammanfattningsvis kändes det positivt att ha besökt arbetsplatser och därav fått en större förståelse för miljöerna för de arbetsplatser som ingår i studien.
En diktafon har använts under mina intervjuer tillsammans med anteck- ningar. Detta är för att inte missa viktig information och även för att hinna uppfatta hur personen beter sig, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Fördelarna väger över för diktafoninspelning trots att respondenten kan bli hämmad (Dunn, 2005: 95-96). I de intervjuer som gjordes uppfattade jag inga pro- blem med inspelningen. Ett skäl till att använda mig av inspelning är att kunna transkribera mina intervjuer. Det har varit mycket värdefullt för mig, dels har jag fått lyssna igenom intervjuerna väldigt noga och det har gett mig möjlighet till att reflektera över både mitt sätt att intervjua och dels har jag fått tänka igenom vad de verkligen berättade för mig. Det har hjälpt mig att utvecklas som intervjuare och få en bättre förståelse av att bli intervjuad och hur de har uppfattat mina frågor. En annan anledning till att jag valt att tran- skribera noggrant är att intervjuerna har analyserats med stöd av datapro- grammet NVivo. För en sådan bearbetning är det viktigt att intervjuerna är ordagrant dokumenterade. Detta krävs för att indexera och koda materialet. Mer detaljer om NVivo följer längre fram.