Informationsdesign

Informationens logik, tydlighet och kvalitet

Vid första frågan i användartestet anmärkte en testperson att den slogan som fanns på start- sidan var svårläst på grund av den låga kontrasten på bilden mot videon i bakgrunden. En testperson tyckte det var svårt att snabbt bilda sig en uppfattning av vad Unihome var och vad webbapplikationen kunde användas till och hade önskat en kort beskrivning på startsidan.

Bekvämligheter (som tidigare hette attribut) var tydligt att det syftade till vilka bekvämlig- heter hyresgästen önskade i det sökta boendet och ingen testperson kommenterade under användartestet att bekvämligheter var otydligt. I sorteringen av annonserna på söksidan var prissoteringen namngiven Pris, lägst först och Pris, högst först vilket var tydligt för testper- sonerna vad det innebar. Ikonerna tröja och bestick som ska symbolisera bekvämligheterna tvättmaskin respektive diskmaskin var otydliga där flera testpersoner frågade vad dessa betydde.

När testpersonerna fick frågan om vad de tyckte om texterna på webbapplikationen ansåg de flesta av testpersonern att det var bra ordval och att det inte var överflödig information medans en testperson ansåg att några texter var något för långa. I allmänhet ansågs texterna lättlästa men på några ställen upplevdes textstorleken som för liten. En testperson påpekade att hen hade uppskattat informationen uppstolpad i punkter istället för endast löpande texter. Vid utmaningen under Concurrent Think Aloud där testpersonerna skulle hitta mer in- formation om hur uthyrningsprocessen fungerade tog sig samtliga testpersoner till Så funkar det-sidan. Uppdelningen under Så funkar det-sidan efter information till hyresvärd respektive hyresgäst uppskattades därför att informationen blev tydlig.

4.3. Utvärdering

4.3.2.4 Socialt interaktiv design

Kommunikation

Under Concurrent Think Aloud när testpersonerna blev instruerade kontakta kundtjänsten hittade sex av sju testpersoner kontaktuppgifter till Unihome i sidfoten. I sidfoten fanns även länkar till Unihomes sociala medier vilket uppskattades. En testperson hade föredragit en chat-funktion istället för att behöva ringa till kundtjänsten. Testpersonen som ej gick direkt till sidfoten för att hitta kontaktuppgifterna gick till Om oss-sidan men hittade därefter kontaktuppgifter till kundtjänsten i sidfoten. Samtliga testpersoner var någon gång under användartesten inne på Om oss-sidan där de hittade kontaktuppgifter till Unihomes grunda- re.

Foton

De flesta fotona upplevdes vara i linje med verksamheten men någon enstaka bild ansågs fortfarande vara generisk och opersonlig med en otydlig koppling till verksamheten. Profil- bilderna på Unihomes grundare under Om oss-sidan uppskattas.

Verksamhetsinfo

Testpersonerna tyckte om att det fanns information om Unihome i sidfoten. Testpersonerna läste informationen om Unihome och verksamhetens bakgrund under Om oss-sidan. Två testpersoner nämnde att Om oss-sidan ingav förtroende. Den ena testpersonen nämnde detta under utmaningen att hitta mer information om personerna bakom Unihome och den andra personen kommenterade detta under Retrospective Probing när personen motiverade kring hurvida personen kände förtroende för webbapplikationen.

5

Diskussion

I kommande kapitel presenteras diskussionen kring resultat, metod och arbetet i ett vidare sammanhang. Under resultat tas relevanta punkter från tidigare resultatkapitel upp. Meto- den behandlar de beslut som har tagits och förbättringsförslag som finns. I slutet diskuteras studien och Unihome i ett bredare sammanhang.

5.1

Resultat

I resultat följer en diskussion kring det som som presenterats i föregående kapitel. Diskussio- nen utgår från teorin, implementeringen och de användartester som genomförts.

5.1.1

Visuell design

Färgvalet på webbapplikationen Unihome utgick från Kim och Moons studier [26]. Detta visade sig ha en stark koppling till förtroendet av den anledningen att testpersoner i både prototyptestet och användartesterna uppskattade den lugna och kalla pastellpaletten. En ljusblå färg användes som bakgrundsfärg löpande genom webbapplikationen för att få en lugn bakgrund med inslag av blått och låg ljusstyrka vilket enligt Kim och Moon [26] stärker förtroendet. I båda användartesterna använde testpersonerna beskrivande ord som hemtrev- liga, ljusa, fräscha och lugnande. Det kommenterades även på att kontrasten var dålig mellan text och bilder under det första användartestet vilket kan leda till ett minskat förtroende enligt Faisal [24]. Detta förbättrades inför andra användartestet och testpersonerna kom- menterade endast på den nytillagda slogan som hade en dålig kontrast mot den animerade bilden på startsidan.

Färgerna på knapparna inför andra användartestet uppskattades, men några av dem var missvisande. Majoriteten av knapparna på Unihome hade en mörkblå-turkos färg för att fånga uppmärksamheten hos användarna. Det var på Mina sidor där status kan ses för annonsen som det finns en röd knapp, detta tyckte testpersonerna kändes konstigt. De upp- fattade det som att bokningen inte hade gått igenom fast den hade gjort det.

5.1. Resultat

Bilder

Från Kim och Moons studie [26] gavs att bilder bör täcka lite mer än halva delen av skärmen med diverse animeringseffekter. Detta eftersträvades under implementeringen och bilder användes löpande i webbapplikationen eftersom färre bilder leder till minskat förtroende enligt Kim och Moon [26]. Den dynamiska bilden på startsidan uppskattades av många test- personer i det andra användartestet eftersom det var inför det andra användartestet bilden hade implementerats. De dynamiska bilder som användes på bland annat Startsidan och Om oss gav ett positivt intryck till upplevelsen på webbapplikationen. Denna typ av bild hade en konstant position i relation till enhetens skärm och visade därav olika delar av bilden alltmedan vyn skrollades upp eller ner.

Unihomes logotyp var uppskattad och testpersonerna jämförde den med Airbnbs logo- typ, vilket anses vara positivt av den anledningen att det är en väletablerad uthyrningsida som liknar Unihome. Eftersom logotypen togs fram under prototyp-fasen skapades denna utifrån Lowrys studie [27]. Den skapades så att den skulle vara sammanhängande med organisationen, modern för sin tid och använde sig av stabila former. En vit färg valdes för att inte dra för mycket uppmärksamhet. Testpersoner tyckte att logotypen var i linje med verksamheten, vilket är det som enligt Lowry [27] leder till ett ökat förtroende.

Former

Vid påbörjan av prototypen lades stor energi på att få en mjuk och lugn hemsida med run- dade hörn på knappar och andra element på webbapplikationen. Detta i linje med Schorns [28] forskning om hur former påverkar förtroende. Under implementeringen speglades detta av den anledningen att alla rutor som användes hade rundade kanter. Vid det första an- vändartestet uttryckte en testperson att de uppskattade vågen mellan startbilden och kartan på startsidan. Under det andra användartestet var det en testperson som uppskattade de rundade kanterna på hemsidan. En anledning till att inte mer sades om formerna kan bero på att ingen fråga i användartesterna var specifikt riktat mot det.

Typografier

Vid prototyptestet hade inte aktuella beskrivningar om verksamheten tagits fram, och auto- genererad text användes. Detta uppskattades inte av testpersonerna vilket togs i åtanke till det första användartestet där alla textstycken på hemsidan istället hade en verksamhetsrela- terad beskrivning. Enligt Faisal [24] består typografi av, typsnitt, tecken, storlek, mellanrum och färg. Typsnittet Roboto valdes eftersom det inte upplevs som inskränkande vilket test- personerna uppskattade. Vissa textstycken upplevdes som att de hade liten textstorlek. Detta kan ha berott på responsiviteten på webbapplikationen och hade kunnat utvecklats vidare. Färgen på texten beror på var i webbapplikationen texten befinner sig, det användes svart, vit och grå färg för att öka kontrasten mot bakgrunden och göra det enkelt för ögat att läsa. Trots detta upplevde några testpersoner att kontrasten var dålig mot vissa bilder, ett exempel var den slogan som fanns på startsidan som valdes till gul för att få ett smakfullt intryck. Efter det andra användartestet visade det sig att detta inte ledde till önskat resultat eftersom den animerade bilden bakom innehöll snarlika färger vilket gjorde det svårläst. Ett radavstånd på 1,5 anses enligt Faisal [24] vara lättläsligt och användes genomgående i applikationen. Det var ingen testperson som explicit uttryckte något om detta.

5.1.2

Navigerbar design

Under förstudien togs ett navigationsschema fram för att strukturera en så intuitiv och sim- pel navigation som möjligt. Ett väldesignat och organiserat navigationsschema reducerar förvirring och vilsenhet hos användaren. Med en lättnavigerad applikation där användaren inte behöver anstränga sig för att hitta rätt uppnås en hög kundnöjdhet [30]. Testet utfört

5.1. Resultat

med L-Smith modellen [43] mäter hur säkert en användare navigerar på hemsidan. Eftersom båda tester utförda med L-Smith modellen gett resultat under 0.42, en gräns som om den överskrids indikerar att användaren är vilse, kan slutsatsen dras att det implementerade navigationschemat fullbordat sitt syfte. En positiv utveckling kan även tydas mellan de två utförda L-Smith-testerna. Under första testet fick två av sju testpersoner 0.0 i Smith’s vilsenhetskala medan det under andra testet var fem av sju testpersoner som fick det. Denna positiva utveckling bekräftar att de designåtgärder som tagits efter första användartestet gynnat navigerbarheten. Eftersom flera typer av tester genomfördes under de två användar- testerna så låg inte nödvändigtvis L-Smith-testerna i fokus. Testet hade kunnat utvecklas till att vara mer omfattande genom att inkludera fler utmaningar och därmed också fler noder. Dock begränsas L-Smith-testet av webbapplikationens låga antal sidor och fler utmaningar hade inte garanterat mynnat ut i alternativa testresultat.

Webbplatskartor

Webbplatskartan placerades i sidfoten men var inte fullt fungerande under första användar- testet vilket ledde till att studien redan då fick kritik för att applikationen var vilseledande för användaren. Testpersonerna beskrev webbplatskartan som asymmetrisk och estetiskt oattraktiv vilket ledde till den utgjorde ett störande moment. Detta hänger ihop med teorin bakom en strukturell layout [30] och fick alltså e-kunden att känna sig ansträngd och därav tappa sin kundnöjdhet. Webbplatskartan var bristfällig under första testet eftersom den hade oklickbara länkar samt otydlighet gällande om länkarna ens var klickbara, vilket missgynnar kundnöjdheten enligt Gehrke [31] samt skapar misstro [33]. Mailadressen var något som också påpekades kunna hjälpa användaren i sin ansträngning, eftersom testpersonen hade önskat bli tagen till ett mailutkast när denna klickade på maillänken. Efter det första testet behövde den strukturella layouten och länkarna revideras, vilket gav ett gott slutresultat till nästa testresultat då inget av detta längre påpekades. Istället påpekades en ny detalj som hade missats, att det inte fanns en Frequently Asked Questions (FAQ). Detta var något som vi prioriterades bort eftersom att det endast var en testperson som påpekade det. En icke fungerande design hos en webbplatskarta som ligger i sidfoten, som befinner sig längst ned på webbapplikationen, har betydelse och ligger i linje med Gehrkes [31] teori om navigerbar- het och kundnöjdhet.

Konsekvent navigation

Enligt Gehrke och Turban [31] kan olika typer av navigationselement användas så länge de används konsekvent på applikationens olika sidor. Navigeringsbar, knappar och sökfält har implementerats för en smidig navigation. En navigeringsbar fanns högst upp på alla sidor i applikationen med länkar och en drop-down-meny. Testpersonerna hade enkelt för att tolka och använda sig av länkarna i menyn och navigeringsbar:en. Något mindre konsekvent ansågs områdeskartan. Kartan har mörka cirklar kring Linköpings bostadsområden och i varje cirkel finns namnet på området i fråga. Hålls musen över cirklarna blir de mörkare av en svävnings-effekt (hover-effect) och ser klickbara ut fastän de inte är det. Detta orsakade mycket frustration bland testpersonerna som är vana vid att kunna klicka på länkar/knappar med samma effekt. Den inkonsekventa implementeringen sänkte kundnöjdheten. Område- na fick ytterligare kritik för dess Läs mer-knappar under första användartestet. Knapparna länkade till sökresultat och inte mer information om områdena som de antyder. Inför andra testet åtgärdades detta och saknaden av nya kommentarer under andra användartestet be- kräftade den tidigare bristen. Knapparna fick nya logiska namn som bättre förklarar vilken sida de leder till.

5.1. Resultat

på de olika ställena på applikationen och tvetydigheten sänkte kundnöjdheten. Effektiv länkanvändning

Länkanvändningen i hamburgarmenyn ansågs generellt sätt vara effektiv. Efter första testet uppstod dock en tvetydighet i hamburgarmenyn när det kom till att klicka på Bli med- lem-länken, av den anledningen att den associerats till att finnas i Logga in-länken. Detta reviderades inte till andra användartestet eftersom det ansågs vara lika förvirrande om inte mer om den länken hamnade bara på Logga in. En alternativ lösning som insågs i efterhand var att det kunde ha lösts via att lägga in länken på Logga in vyn också, så att webbapplika- tionen bara hade ökat sina genvägar till Bli medlem vyn.

Vidare ville en testperson under första testet ha en bekräftelse efter att ha klickat på Log- ga ut-länken, vilket inte heller reviderades till andra användartestet därför att det ansågs vara tillräckligt med att användaren skickades tillbaka till startsida vyn.

I det andra användartestet ansågs länkanvändningen förbättrad, eftersom sidfoten lyftes fram av en testperson som ansåg att sidfoten var sammanhängande med hamburgarmenyn. Generellt förbättrades hela webbapplikationen under implementeringen med nya eller mer användbara funktionaliteter för att förtydliga länkar med exempelvis en svävare (hovers) eller färgguidning.

Teorin om länkanvändning beskriven av Gehrke [31] är inte förklarande på detaljnivå om hur den ska implementeras på en webbapplikation. Teorin nämner inte att logotypen bör vara en genvägslänk till startsidan, men denna genväg implementerades på eget initiativ eftersom att funktionaliteten används effektivt på andra hemsidor. Vidare visades det på användartesterna att detta var intuitivt av testpersonerna att se denna koppling, vilket var uppskattat.

Geografiska kartor

Geografiska kartor finns inlagda på två ställen i webbapplikationen Unihome. På startsidan och i vyn Läs mer. Utförandet skiljer sig lite på de två ställena där kartan på startsidan har extra funktionalitet för att ge användaren information om de områden som är mest populära bland Unihomes användare. I övrigt är de två kartorna funktionsmässigt likgiltiga, de visar en specificerad region av Linköping. Som Cong [32] beskriver kan en geografisk karta an- vändas för att visuellt hjälpa kunden och finns till för att hjälpa kundens navigation bland de lokala platsförhållandena. Detta koncept använder Unihome på två sätt. Det ena finns på Läs mer där användaren presenteras en specifikt utvald adress och på så sätt inte behöver läsa adressen i textform, utan kan direkt se vart boendet ligger geografiskt. Vidare på startsidan presenterar kartan istället flera punkter på kartan för att användaren ska få en uppfattning om hur de olika områdena relaterar till varandra geografiskt. Båda dessa kartor är därtill interaktiva och användarna kan på så sätt själva flytta omkring vyn i kartan för att se fler delar av omgivningen, och kan därav få en bättre förståelse för de presenterade geografis- ka platserna. Detta är extra användbart i det fall användaren har tidigare kännedom om omkringliggande platser och kan till följd av det orientera sig. Att använda en sådan sorts karta beskriver Cong [32], kan ge en förbättrad användarupplevelse och användarinteraktion samt berika funktionaliteter för kunder. Detta är något som resultatet från användartesterna till viss del påvisade. Användarna beskrev inte kartan med samma begrepp som Cong [32] använder, men det var tydligt att kartan var ett uppskattat inslag, detta trots vissa inledande oklarheter.

5.1. Resultat

5.1.3

Informationsdesign

Det var 11 texter på webbapplikationen som testades med LIX och resultatet återfinns i fig. 4.16. Vid första LIX-testet av texterna erhöll 7 av 11 texter ett läsbarhetsindex på över 39 vilket enligt Björnsson innebär att texterna var svårlästa [44]. En anledning till att så många av texterna var svårlästa vid första testet kan vara att texterna skrevs med fokus på att fram- ställa den relevanta informationen snarare än att texterna skulle vara lättlästa. Att fokuset vid textskrivandet låg på innehållet märks i resultatet under rubriken Informationens logik tyd- lighet och kvalitet från användartest 1, där testpersonerna i allmänhet ansåg att informationen var relevant och tydlig. Från detta resultat kan man därför avläsa att texterna generellt håller en hög kvalitet med relevant information som leder till ett högre förtroende från e-kunden [24]. Med höga läsbarhetsindex på 7 av 11 texter bör testpersonerna upplevt texterna som svåra att läsa [44], men detta var inget som påpekades av testpersonerna. Eftersom ingen av testpersonerna kommenterade på svårighetsgraden att läsa texterna kan detta betyda att bara för att en text får ett högt läsbarhetsindex behöver inte en läsare uppleva texten som svårläst. Att testpersonerna inte kommenterade på hurvida svårläst informationen i texterna var kan vara för att samtliga texter var relativt korta. Med endast kortare texter på en webbapplikation kan det därför argumenteras för att läsbarhetsindexet har låg relevans för uppfattningen av hur läsbar en text är. Däremot uppmanades inte testpersonerna uttryck- ligen att läsa samtliga texter på webbapplikationen under testerna. Därför är det svårt att säkerställa att alla testpersoner läste igenom texterna. Om personerna som testades inte läste igenom texterna är det också en sannolik förklaring till varför de inte uttryckte något kring svårighetsgraden att läsa dem.

Efter revideringen av de svårlästa texterna hade samtliga texter ett läsbarhetsindex på 39 eller under (se fig. 4.16). De låga värdena på läsbarhetsindexet som texterna erhöll bör innebära att användare kommer uppleva texterna som lättlästa. Under andra användartestet kommenterade de flesta av testpersonerna att bra ordval användes och att det inte var något överflöd av information vilket talar för att de reviderade texterna med låga läsbarhetsindex bidrog positivt till testpersonernas upplevelse av webbapplikationen. Lågt läsbarhetsindex kan därför antas leda till att e-kunden upplever informationen på en webbapplikation som logisk med en tydlig framställning av tjänsten vilket Cyr [25] menar leder till högre förtroen- de. Antagandet förutsätter att innehållet i texten är relevant för tjänsten.

Informationens logik, tydlighet och kvalité

Enligt första användartestet uppgav testpersonerna att typsnittet var snyggt och läsbart, vilket resulterar i ett ökat förtroende bland användarna för Unihome enligt Schorn [28]. Däremot hittade testpersonerna i användartest stavfel i texterna på hemsidan, detta är något som enligt Faisal [24] är viktigt att undvika och konstant uppdatera webbapplikationen för att minska risken för stavfel. Dessutom kan dåligt underhåll som resulterar i stavfel leda till misstro bland användarna enligt Corritore [33]. Stavfelen rättades till andra användartestet där inga nya stavfel påträffades av testpersonerna.

I det första användartestet nämnde flera testpersoner att ordvalet attribut var otydligt, även ordvalet för sorteringsfunktionen Pris ökande och Pris sjunkande upplevdes otydliga. Dessa ord ändrades till bekvämligheter repskrive Pris, lägst först och Pris, högst först till andra användartestet. Detta tyckte testpersonerna var tydligare, vilket ökar förtroendet för web- bapplikationen enligt Cyr och Schorn [25, 28].

5.1. Resultat

önskade ikonerna för till exempel tvättmaskin och diskmaskin inte fanns att tillgå. Bestick representerade istället diskmaskin och en t-shirt syftade till tvättmaskin. Ikonernas otydlig- het minskar förtroendet för Unihome enligt Cyr och Schorn [25, 28] och är något som skulle kunna förtydligas i framtida implementering genom antingen ändra ikoner som är tydligare, eller beskrivande ord som förklarar vad ikonen syftar på.

Slutligen var slogan och en vision något som efterfrågades av testpersoner i första an- vändartestet, detta för att förtydliga Unihomes målgrupp och syfte. Slogan var något som implementerades till andra användartestet. Testpersonerna i det andra testet upplevde dock att kontrasten var otydlig mellan sloganen och videon i bakgrunden, vilket är något som kan