Informationssamhället och funktionell autism

Instrumentering av arbete med hjälp av formaliserade processer, instruktioner och rutiner är ett uttryck för en syn på människan som informationsbehandlare i det moderna informationssamhället. 68 Friberg, 2012, s 101 69 Berglund, 2013, s138 70 Berglund, 2013, s190

Begreppet informationssamhället myntades i början av 1970-talet i en japansk framtidsstudie. I studien såg man oanade möjligheter i datorteknikens utveckling och menade att datorer och datoranvändning inom kort skulle komma att revolutionera samhället och den mänskliga kunskapen. Informationssamhället skulle genom den moderna informationsteknologin, i linje med Alan Turings förutsägelser, vara infört före millennieskiftet år 2000, det var målet.

I en liknande japansk studie 1985 var dock bilden mer nyanserad. Idén om

informationssamhället levde kvar, men man hade nu också blivit uppmärksam på dess konsekvenser. I denna studie används begreppet funktionell autism för att beskriva hur människor som använt den nya tekniken under en längre period förlorat förmågan att urskilja verklighetens nyanser och göra bedömningar. De hade en tendens att i högre grad göra kategoriseringar i svart och vitt, rätt och fel, osv. Man kan se det som att de hade kommit att anpassa sig till datorns diskreta binära representation. De hade genom att använda datorer också blivit mer lika dem i sin världsuppfattning.⁷²

Datorns tillsynes överlägsna förmåga att lagra och hantera stora mängder information tycks lura oss att betrakta även människan som en behandlare av information och världen som information som ska behandlas. David Bolter noterar detta i boken

Turing’s man där han argumenterar kring innebörden av Turingtestet.73

I idén om informationssamhället finns också inbyggt en missuppfattning att kunskap är synonymt med information. Uppkomsten av så kallade expertsystem bygger på denna missuppfattning. Framför allt i relation till praktisk kunskap kan dock information närmast likställas med regler och som jag tidigare förklarat i kapitel 3 Mänskliga

maskiner så är det bara en liten delmängd av den mänskliga kunskapen som kan

formuleras i entydiga regler.⁷⁴

Idén om informationssamhället lever kvar än idag och har kanske rent av accentuerats. Luciano Floridi drar i boken The 4th Revolution slutsatser som tar informationens betydelse ett steg längre. Hans uppfattning är att världen i grund och botten är uppbyggd av information. Allt som är verkligt är information och allt som är information är

verkligt, menar han, och skapar begreppet infosphere för att beteckna vår omgivning som i sina grundläggande beståndsdelar består av information. Människor menar han i grund och botten är en typ av inforgs (informational organisms). Floridi menar att den moderna informationsteknologins framsteg visar detta och hyllar utvecklingen.⁷⁵ John Searle avfärdar dessa idéer i artikeln What Your Computer Can’t Know. Han påpekar att det som vi i allmänhet menar med information bygger på semantisk tolkning och att denna tolkning i sin tur är beroende av vårt medvetande och den kontext vi befinner oss i, dvs information är beroende av observatör (observer dependant).⁷⁶

72

Göranzon, 1996, s131-134

73

Bolter, 1990: Bolter var den som först myntade begreppet Turingmänniskan (Turing’s man)

74 Jämför med resonemanget om språk, regler och regelföljande i avsnitt 3.4 ovan

75

Floridi, 2014. John Searle recenserar boken i The New York Review of Books i oktober 2014, Searle, 2014

För att exempelvis förstå det jag skriver, som du nu läser, krävs en förståelse för dess sammanhang, vilket i sin tur kräver ett medvetande. Texten i sig har inget medvetande och ingen uppfattning om sig själv. Den blir inte information förrän någon läser och tolkar den. Inte heller datorn jag skriver på är medveten om vare sig uppsatsen eller dess innehåll, däremot kan den i viss mån hjälpa mig att stava orden rätt. Begreppet

information förutsätter med andra ord närvaro av ett mänskligt sinne, vilket

Pehr Sällström bekräftar i essän Sinnena ljuger inte när han resonerar kring vad han kallar verklighetssinnet, vilket han beskriver som

[...] en förmåga knuten till sinnena och varesblivningsprocessen, som är en förutsättning för sinnesåskådningen. Förmågan att konstituera en

sammanhängande och, som det förefaller oss, autonom värld: sinnevärlden.⁷⁷

Sällström för sitt resonemang kring verklighetssinnet vidare till naturvetenskapen:

Vad sinnena ger oss är fakta. Men det är inte fakta om välden oberoende av mig som iakttagare. Det är fakta om mig i världen, dvs något jag erfar i egenskap av en del av världen. Fakta sådan den ger sig till känna i

synlighet, hörbarhet, berörbarhet, osv. Hur vi relaterar detta […] till vad vi med vårt tänkande kan utfundera angående världens beskaffenhet – det är en sak för sig.⁷⁸

Naturvetenskapens matematiska modeller av verkligheten bygger på vad vi kan uppfatta om den med våra sinnen på samma sätt som det vi uppfattar beror på vilken modell vi använder.⁷⁹

På samma sätt förhåller det sig med information. Den information vi uppfattar att informationsteknologin förser oss med beror dels på våra sinnens tolkningar, dels på vilka modeller informationen bygger på. Det som en dator kan lagra och presentera bygger på modeller som människor skapar och modeller är per definition alltid falska versioner av verkligheten även om människan många gånger tycks föredra modellens verklighet före den verkliga verkligheten. Matematikern och professorn Lars Gårding konstaterar just detta i essän Modell och verklighet:

Modeller som syftar till världsförklaringar vinner i regel många övertygade anhängare, och deras roll i historien och den värld vi lever i nu är mycket stor. För många människor intar ofta den modell de tror på verklighetens plats. Med en lätt överdrift kan man säga att de lever i modellen.⁸⁰

Idén om informationssamhället kan ses som ett uttryck för denna övertro på modeller. Information är med andra ord inget objektivt och i sig självt existerande utan uppstår genom tolkning i vårt mänskliga medvetande, dvs i vårt sinnes modellbaserade värld. Därför kan information omöjligen vara en grundläggande byggsten i universum på det sätt som Luciano Floridi vill göra gällande.

77 Sällström, 1999, s17

78

Sällström, 1999, s19

79

Jämför med resonemenget om modell och verklighet i avsnitt 2.4 ovan