Informella regler

Utifrån de teman som tagits upp i Riksrevisionens utvärderingar 2013 och 2015 samt SOU 2012:69 har uppsatsen delat upp de informella regler som kan påverka utfallet av etableringsuppdraget i tre kategorier: könsroller på arbetsmarknaden, förväntningar på barnomsorg och krav som ställs på arbetsinsatser för män respektive kvinnor. Detta avsnitt kommer att diskutera om dessa märkbart påverkar resultatet av etableringsuppdraget genom interaktion med de formella reglerna. Intervjustudien har utgjort en viktig komponent i materialet, då informella regler generellt kan vara svårare att undersöka än formella eftersom det ofta rör sig om oskrivna regler och normer.

I Agenda 6:17⁶⁶ intervjuas en handläggare på Arbetsförmedlingen i Stockholm som hävdar att en anledning till varför kvinnor inte i samma utsträckning får jobb genom etableringsuppdraget kan ha att göra med könsroller på arbetsmarknaden och i familjerelationer. Förväntningar baserade på stereotyper eller kulturella normer kan göra att vissa kvinnor känner att de inte kan ta vissa jobb eftersom detta skulle leda till sociala sanktioner.⁶⁷ Denna uppfattning delas av Thikra Hasan, ordförande för Irakiska föreningen för kvinnor och barn, som i en intervju i samma program menar att det finns vissa jobb som arabiska kvinnor inte känner att de har möjlighet att ta just för att de är kvinnor och det inte anses passande för dem att arbeta inom vissa sektorer. Hon menar att arbeten som i Sverige kan ses som accepterade för kvinnor att ta, exempelvis lastbilschaufför och målare, kanske inte alls är socialt accepterade för nyanlända kvinnor.⁶⁸

Föreställningen om att könsstereotyper påverkar nyanlända kvinnors möjligheter att etablera sig förstärks av Elin Landell, departementsråd på Arbetsmarknadsdepartementet och utredare i AKKA-utredningen (SOU 2012:69), i ett inlägg på DN-debatt från oktober 2012. Landell hävdar att det inte är nyanlända kvinnors arbetsvilja eller förkunskaper som orsakar snedfördelning i nystartsjobb och instegsjobb, utan att kvinnor systematiskt missgynnas i arbetsmarknadsinriktade insatser för nyanlända. Låg utbildning är vanligt bland nyanlända kvinnor, men nästan lika vanligt bland nyanlända män. Utredningen visar också att nyanlända kvinnor med barn under 6 år får vänta längre på arbete, ett samband som inte finns för nyanlända män. Ofta ställs också lägre krav på kvinnor när det kommer till aktivering.

Landell poängterar vikten av ekonomiska incitament för kvinnor att skaffa arbete och att

66 Mari Forssblad. Agenda 6:17. 2016-10-02. http://www.svtplay.se/video/10458427/agenda/agenda-2-okt-21-15

67 Mari Forssblad. Agenda 6:17. 2016-10-02.http://www.svtplay.se/video/10458427/agenda/agenda-2-okt-21-15

68 Forssblad. Agenda 6:17. 2016-10-02.

30 föräldrapenning som nyanlända kan ta ut för äldre förskolebarn samt vårdnadsbidrag kan skapa motstridiga incitament. Detta i kombination med bristande information om förskolans fördelar för de som inte är vana med att barnomsorg sköts i offentlig sektor kan göra att många nyanlända mammor hamnar utanför integrationsinsatser.⁶⁹

Riksrevisionens utvärdering av etableringsuppdraget från 2013 framhäver att förväntningar i hemmet på kvinnors omsorgsansvar och yrkesroller kan göra det svårare för nyanlända kvinnor att komma in på arbetsmarknaden. Det konstateras dock att det även från Arbetsförmedlingens håll kan finnas olika förväntningar på kvinnor och män när det gäller exempelvis barnomsorg och karriärval. Detta kan i sin tur orsaka att vissa möjligheter inte erbjuds från handläggarnas sida på grund av förutfattade meningar, och att de möjligheter som erbjuds baseras på föreställningar om kvinnornas behov snarare än utifrån deras faktiska behov. Riksrevisionen menar vidare att det möjligheterna i etableringsuppdraget generellt behöver anpassas mer till de nyanlända kvinnornas behov.⁷⁰ I SOU 2012:69 konstateras att Arbetsförmedlingen borde utveckla en utbildning om normkritik då:

”Handläggares bemötande och matchning av insatser färgas av antaganden om utrikes födda kvinnor som grupp”⁷¹

För att utveckla denna information med empiriskt material och få djupare insikt i Arbetsförmedlares åsikter om resultaten har intervjuer genomförts med tre arbetsförmedlare som arbetar med etableringsuppdraget på olika arbetsförmedlingar i landet.

I en intervju med Arbetsförmedlare 1 som arbetar med etableringsuppdraget i region Nord konfirmeras idealet om myndigheters saklighet och opartiskhet och det formellt jämställda syftet med etableringsuppdraget. Att högre krav ställs på vissa än andra, som Riksrevisionen belyser i sin rapport, är inte något som respondenten håller med om eller tror förekommer.

Arbetsförmedlare 1 konfirmerar att det kan vara så att utbudet av utbildningar och jobb är ojämnt fördelat i olika yrkessektorer och att det kanske gör att det blir svårare för vissa att få arbete än andra beroende på vilken bakgrund den arbetssökande har. När jämställdhet kommer på tal nämns att det kanske finns fler möjligheter för de som exempelvis har en akademisk utbildning och att män tenderar att ha det i lite större utsträckning än kvinnor.

69 Landell. DN Debatt: Nyanlända kvinnor får sämre stöd för etablering. 2012-10-23 http://www.dn.se/debatt/nyanlanda-kvinnor-far-samre-stod-for-etablering/

70 Riksrevisionen, RIR 2013 Ett steg in och en ny start .2013. s.73

71 SOU 2012:69 Med rätt att delta. 2012. s. 167

31 Vissa kvinnor har också varit hemmafruar och inte arbetat tidigare, vilket försvårar för dem att komma in på arbetsmarknaden. Respondenten betonar dock att det är den arbetssökande som styr sin process och att arbetsförmedlare inte gör eller bör göra någon skillnad utifrån kön eller bakgrund. Vidare har respondenten inte heller upplevt att någon kulturell aspekt utgjort ett hinder att ta ett jobb och inte varit med om att någon nekat, och säger att detta dels kan bero på att Arbetsförmedlingen utgår från individers önskemål från början.

”Vi går ju inte igenom alla yrken, kan du tänka dig det här eller det här eller det här... utan vi tittar ju på bakgrunden och frågar vad man vill göra här i Sverige”⁷²

När det kommer till att matcha arbetssökande med arbetstillfällen är det många som har erfarenhet inom handel, vilket gör att möjligheterna att få arbete inom service- och restaurang, där många instegsjobb och nystartsjobb finns är relativt goda. De som arbetar inom vården kan ibland behöva validera utbildning från tidigare hemland, stöta på problem om arbetsuppgifterna är annorlunda än där de arbetat tidigare eller behöva söka ytterligare utbildning för att kunna få fast jobb inom vården. Arbetsförmedlingens praktik och instegsjobb kan då vara ett bra sätt att prova på ett yrke för att sedan vidareutbilda sig.

Gällande föräldraledighet menar Arbetsförmedlare 1 att det finns god möjlighet att ta paus i ett år för föräldraledighet och använda överhoppningsbar tid. Detta är vanligt förekommande.

Arbetsförmedlaren känner sig inte styrd av formella riktlinjer i sitt arbete med att utveckla individuella planer men betonar att det kan vara positivt då det är viktigt med möjlighet att individanpassa.⁷³

I en intervju med Arbetsförmedlare 2 som arbetar i region Mitt framkommer att det finns formella och tydliga riktlinjer i form av en intern tiostegsplan för att bestämma huruvida en individ har rätt till en etableringsplan. När det kommer till att utveckla individuella

etableringsplaner är processen dock inte alls styrd av formella riktlinjer. Respondenten anser också att utbudet av instegs- och nystartsjobb inte är jämnt fördelade över olika yrkessektorer.

Det finns ett behov av arbetskraft inom vårdyrken och yrken som svetsare, hemspråkslärare, målare, lastbilschaufförer och inom byggsektorn och därför finns snabbspår inom dessa yrken.

De som har en vårdutbildning eller lärarutbildning från utlandet kan gå en kortare utbildning i Sverige och få utbildningen validerad av Socialstyrelsen eller Skolverket. Liksom

Arbetsförmedlare 1 tycker Arbetsförmedlare 2 att det viktigaste när etableringsplaner

72 Arbetsförmedlare 1, intervju 2016-12-07

73 Arbetsförmedlare 1, intervju 2016-12-07

32 utvecklas är att utgå från individens behov och önskemål och att det är både arbetsgivare, arbetsförmedlingen och arbetssökande som påverkar vilka instegsjobb och nystartsjobb som erbjuds. I slutet av intervjun ställdes frågan om varför respondenten tror att kvinnor får jobb i lägre utsträckning än män genom etableringsuppdraget.

”Ja, kanske kan det bero på kulturen som de kommer ifrån mest faktiskt. Det är nog en manlig kultur i de länder som de kommer ifrån. Vi har flest sökande från Syrien, Afghanistan och Eritrea. Det är de största grupperna i dagsläget. Och de som kommit från de här länderna, kanske inte Eritrea men Syrien och Afghanistan, det är mest manlig kultur som styr”⁷⁴

Respondenten menar att kvinnorna som söker jobb inom etableringsuppdraget är ambitiösa och motiverade men att kulturella aspekter ibland kan vara ett hinder att delta i vissa aktiviteter. Exempelvis kan det ha att göra med normer om att kvinnor inte ska jobba eller vilka jobb kvinnor kan ha. Det är då Arbetsförmedlingens uppgift att se till att det finns aktiviteter som passar kvinnor, fortsätter arbetsförmedlaren, och exemplifierar med en skogshuggarutbildning i regionen som tidigare bara varit för män men numera bara är

tillgänglig för kvinnor. Dessutom finns två program i regionen som startats 2015, där det ena enbart inkluderar kvinnor och det andra där både män och kvinnor som exempelvis lider av trauma kan delta, men kvinnor prioriteras. Det poängteras att Arbetsförmedlingen försöker att ordna aktiviteter som passar även kvinnor.⁷⁵

Arbetsförmedlare 3 känner sig delvis styrd av formella regler och menar att de som finns att tillgå ofta är en hjälp och bidrar till att sätta rimliga ramar för verksamheten. Vid frågan om förväntningar på deltagare hänvisas till Arbetsförmedlingens regelverk. Utbudet av

arbetsmarknadsutbildningar finns främst inom lastbil- och bussförarutbildning, träteknisk utbildning, vård och en maskinförarutbildning. Arbetsförmedlaren lyfter själv att vården kanske är det som riktar sig till kvinnor och att de andra är mansdominerade. Att ha

utbildningar i mansdominerade yrken är inte ett problem i sig, menar hon, eftersom behovet finns på arbetsmarknaden, men det kan bli problematiskt för den kvinnliga målgruppen.

Arbetsförmedlare 3 efterfrågar fler insatser som kan göra det möjligt att delta i arbetsmarknadsinriktade utbildningar. Då vårdutbildningen är teoretisk kräver den högre svenskakunskaper, men tidiga insatser i etableringen har ofta snarare att göra med mer generell samhällsorientering och det fattas utbildningar där man kombinerar språket,

74 Arbetsförmedlare 2. Intervju 2016-12-09

75 Arbetsförmedlare 2. Intervju 2016-12-09

33 arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsmarknadsfrågor i ett tidigt skede på ett effektivt sätt.

Det finns yrkessvenska, men för behörighet till en sådan utbildning måste en viss nivå av språkkunskaper ha uppnåtts och det gör att kvinnor kan hamna på efterkälken. Visst måste inte kvinnor bara ta vårdyrken, säger arbetsförmedlaren, men även utanför etableringsuppdraget är det få kvinnor som tar del av exempelvis maskinförarutbildningen.

”Det gör det ju inte lättare om man kommer från en annan kultur och en annan bakgrund och plötsligt så förväntar vi oss bara att ’det är klart att du också ska kunna gå en maskinförarutbildning, varför vill du inte det?’

Det är ju färre kvinnor generellt som deltar i sådant. Men sedan tror jag att vi på Arbetsförmedlingen kanske är dåliga på att informera om att valet ens finns. Jag tror faktiskt att det börjar här hos oss. Vi förutsätter och vi kanske har en del fördomar som gör att vi inte ens kallar kvinnor till de här utbildningarna, och då kan man ju

inte veta om intresset finns.”⁷⁶

När formella riktlinjer nämns kommer arbetsförmedlaren direkt in på föräldraledighet. Hon upplever att det inte finns någon konkret sanktion mot att deltagare avbryter etableringsplanen oavsett anleding. Avbruten etableringsplan kan bero på olika saker, men föräldraledighet nämns som en vanlig orsak som är betydligt vanligare för kvinnor:

”Anledningarna till det kan ju vara många, det kan ju vara så att man faktiskt vill vara hemma med sitt barn men det kan också vara så att man inte är nöjd med den planeringen vi gör tillsammans – man är osäker, rädd, man vill inte riktigt eller förstår inte riktigt och istället för att då ge sig in i det och ta tag i det och delta i sin plan väljer man istället att ta ut föräldraledighet. Det tror jag är en stor fälla faktiskt, Jag tror inte det hjälper människor att kunna göra så utan det fördröjer bara den situation de befinner sig i” ⁷⁷

Utifrån intervjumaterialet verkar det därmed som att processen har vissa drag av att vara informell i implementeringsskedet då arbetsförmedlarna har möjlighet att individanpassa etableringsplanen och det inte finns tydliga riktlinjer för hur etableringsplanen ska utvecklas.

Att respondenterna var eniga i många av sina svar och vid ett flertal tillfällen alla refererar till regelverket visar dock indikationer på en relativt enhetlig och regelstyrd verksamhet, även om olika program verkar skilja sig en del på lokal nivå. Svaren tyder också på att det finns en medvetenhet på Arbetsförmedlingen om utbud av jobb för kvinnor och att det generellt kan finnas en skillnad i bakgrund hos kvinnor och män som beror på strukturella skillnader i de arbetssökandes tidigare hemländer. Det förekommer insatser för att försöka påverka utfallet

76 Arbetsförmedlare 3. Intervju 2016-12-21

77 Arbetsförmedlare 3. Intervju 2016-12-21

34 till att bli mer jämställt, även om de verkar vara relativt nya i jämförelse med etableringsreformen i sig. Utbudet av möjligheter är dock ojämnt fördelat och utbildningar inom traditionellt mansdominerade yrken verkar vara mer vanligt förekommande. En av respondenterna bekräftade också tidigare utredningars slutsatser att det kan finnas förutfattade meningar på Arbetsförmedlingen som påverkar vilka möjligheter som erbjuds. En arbetsförmedlare betonar också att föräldraledighet är en vanlig anledning att etableringsplaner avbryts. Gemensamt för alla arbetsförmedlare är att de betonar informella faktorer som nyckeln till varför kvinnor får arbete i lägre utsträckning, medan ingen nämner de formella reglerna som potentiell orsak till det könade utfallet.