3 ANALYS AV OLIKA ÅTGÄRDER OCH BESLUT
Driftsteg 1 för inkapslingsanläggningen (6):
• Upp till 800 ton (uranvikt) använt bränsle kapslas in.
• Om huvudalternativet kopparkapsel med inre stålbehållare väljs kan kapslarna öppnas vid ett senare tillfälle och bränsleelementen återtas. Om den blyfyllda kopparkapseln skulle väljas blir eventuell framtida öppning av kapslarna besvär-ligare och man kan inte räkna med att bränsleelementen är intakta.
• Kapslarna placeras i buffertlager vid inkapslingsanläggningen och sänds därifrån successivt till djupförvaret, allt efter dettas kapacitet att ta emot kapslar.
• Resursåtgången beräknas till 400 Mkr under 3 å 4 år.
• För start av driften krävs slutligt myndighetstillstånd enligt bl a kärntekniklagen och strålskyddslagen.
Drift steg 1 för djupförvaret (7):
• Ca 400 kapslar deponeras under 3 å 4 år på ett återtagbart sätt. Några enstaka kapslar förses med speciella övervakningsinstrument, som eventuellt tas bort i ett senare skede.
• Deponeringen i sig innebär ingen ytterligare teknisk bindning. I det fall att man väljer att avbryta efter steg 1 kan kapslarna åter tas upp.
• Resursåtgången beräknas till 300 Mkr; inkl förslutning av deponeringstunnlar.
Utvärdering (8):
• Resultat och erfarenheter från byggande och drift av inkapslingsanläggning och djupförvarets första steg utvärderas. Likaså utvärderas erfarenheter från parallell
FoU på alternativa hanterings- och slutförvaringsmetoder samt från andra länders motsvarande program.
• Utvärderingen resulterar antingen i beslut om att gå vidare på den påbörjade vägen eller i att man skall göra något annat. SKBs bedömning är såsom framhölls i FUD-program 92 att man kommer att bygga ut djupförvaret i full skala.
• Vid beslut om fortsättning sammanställs en säkerhetsrapport som reviderats m h t vunna erfarenheter. Denna rapport utgör underlag för ansökan om tillstånd enligt karntekniklagen m fl lagar om att fortsätta med utbyggnad till full storlek för djupförvaret och med kompletterande delar av inkapslingsanläggningen.
• Vid beslut om att avbryta verksamheten måste antingen de deponerade kapslarna återtagas och föras till mellanlager eller förvaret förslutas ev efter någon tids övervakning.
Bygge och drift steg 2 (9):
• Byggnadsarbetena i inkapslingsanläggningen omfattar framförallt de delar av anläggningen som skall behandla annat långlivat avfall. Utbyggnad av djupför-varet bedöms kunna genomföras i deletapper parallellt med deponering av avfall.
Inriktningen bör vara att ha så jämn sysselsättning med bergarbeten som möjligt.
• Detta steg innebär slutlig konditionering och deponering av allt avfall inklusive återstående använt bränsle.
• Resursåtgången beräknas till ca 190 Mkr/år för inkapsling m m och till ca 250 Mkr/år för deponering i djupförvaret. Sammanlagt blir detta ca 9000 Mkr under drygt 20 år inklusive byggnadsarbeten, drift och återfyllning av deponeringstunn-lar.
• Möjlighet finns under hela denna period att besluta om återtagande av avfallet.
Förslutning av djupförvaret; rivning av inkapslingsanläggning m m (10):
• Arbetet omfattar försegling och förslutning av djupförvaret efter det att allt uppkommet långlivat avfall inklusive rivningsavfall från CLAB och inkapslings-anläggningen har deponerats.
• Förslutningen kan även ske i etapper där övervakningen successivt dras ned. En del av övervakningen kan vara en sista inspektion av tidigt deponerade och ev instrumenterade kapslar som åter deponeras innan man gör sista etappen av förslutningen. Vid förslutningen sker också slutlig arkivering av relevant infor-mation om avfallet och förvaret samt erforderlig lämplig markering av förvaret.
• Resursåtgången bedöms till ca 1000 Mkr.
• Förslutningen förutsätter tillstånd från myndigheter. Här förutses att sådant tillstånd baseras på en sista reviderad säkerhetsanalys som beaktar alla erfaren-heter som vunnits under deponeringsperioden.
• Efter förslutning av djupförvaret krävs ingen fortsatt övervakning för att förvaret skall vara säkert. Möjlighet finns dock till detta liksom teknisk möjlighet att återtaga avfallet om så skulle befinnas önskvärt.
16
3.3 MÖJLIGHET ATT ÅTERTA AVFALLET EFTER FÖRSTA UTBYGGNADSSTEGET
I det första utbyggnadssteget deponeras endast ca 10% av det använda bränslet.
Därefter sker en ingående utvärdering och nytt tillstånd förutsattes för att gå vidare på den inslagna vägen.
De ca 400 bränslekapslar som deponerats kan återtagas om man skulle finna skäl till detta. Kostnaden för detta bedöms till ca 600 Mkr. De investeringar som gjorts i inkapslingsanläggningen och i djupförvaret är betydande - sammanlagt ca 5000 Mkr, varav drygt 4000 Mkr investeras före den första inkapslingen av använt kärnbränsle.
Ett skäl för ev återtagande skulle t ex kunna vara att den (internationella) tekniska utvecklingen lett till att andra hanterings- och/eller behandlingsmetoder för det använda bränslet bedöms som mycket attraktiva. Ett annat skäl skulle kunna vara att man inte önskar fortsätta på den valda platsen.
Kostnaderna för eventuell alternativ hantering av det använda bränslet kan naturligt-vis ej bedömas i dag. De blir starkt beroende på vilken teknik som utvecklas och hur väl denna utveckling lyckas. Tekniskt är i princip alla tänkbara vägar öppna. Bero-ende på slutligt val av kapselutformning kommer det dock att vara mer eller mindre besvärligt att "ta ut" bränsleelementen för alternativ behandling. Koppar/stål-kap-seln är därvid enklare än andra studerade alternativ.
Djupförvaret bedöms kunna användas och behövas för slutförvaring av långlivat avfall från alternativ hantering av det använda bränslet och från annan verksamhet.
Likaså bedöms väsentliga delar av inkapslingsanläggningen kunna användas för annan inkapsling om detta skulle vara önskvärt.
SKBs bedömning är emellertid såsom redan framhållits att man kommer att vilja bygga ut djupförvaret till full skala.