Vad skall valideras? och när?

Genom att osäkerhet kan införas i alla steg av analysen måste granskningen av validitet omfatta hela analysen och i praktiken vara invävd i allt säkerhetsarbete.

De osäkerheter som kan förekomma är av varierande natur. Vissa osäkerheter är mycket svåra att kvantifiera, t ex risken att vi har en felaktig förståelse av en väsentlig process. Andra osäkerheter, som variabiliteten i geofysiska parametrar för berggrunden, kan ha en stor rumslig variation som dock kan beskrivas med statistis-ka metoder. Ytterligare andra osäkerheter statistis-kan vara väl kvantifierbara med felgrän-ser, t ex noggranheten för vissa mätinstrument. Även om olika osäkerheter inte lätt kan kombineras bör alla typer av osäkerhet redovisas och diskuteras.

Nedan redovisas de skeden i arbetet där en granskning och redovisning av osäker-het/validitet är lämplig att göra.

Förutsättningar för analysen

Alla förutsättningar för analysen skall dokumenteras. De allmänna förutsättningarna för djupförvaret är i princip fastlagda. Mängder och typer av radioaktivt avfall, inklusive osäkerheterna, sammanställs dock inför varje säkerhetsanalys. De tekni-ska systemens utformning och platsens egentekni-skaper uppdateras vid de olika projek-teringsstadierna för inkapslingsanläggning och djupförvar respektive vid platsun-dersökningarna, se kap 5.

78

Dokumentationen kommer att omfatta avfallet (kategorier och mängder),

- de tekniska barriärerna (material, kvalitet och dimensioner),

- platsen (primärdata från platsundersökningen och därav härledd strukturmodell).

I princip skall osäkerheten i alla data diskuteras och, där så är möjligt/rimligt, kvantificras.

Speciellt skall sådana "osäkerheter" i analysresultaten som beror på att viss dimen-sionering hålls öppen för framtida optimering eller platsspccifik anpassning identi-fieras. Friheten i valet av en sådan parameter och dess betydelse för analysresultaten skall diskuteras separat.

Dokumentationen och uppdateringen av platsen följer programmet för platsunder-sökningar och är en förutsättning för platsspecifika säkerhetsanalyser. De alternativa tolkningar av platsens strukturella uppbyggnad som finns i olika skeden kommer att redovisas och diskuteras.

Rutiner för kvalitetssäkring och spårbarhet kommer att etableras före starten av dessa undersökningar. Dokumentationen av förutsättningar, liksom ändring och/eller successivt fastställande av parametrar, skall vara identifierbar och förvaras enligt fastställd instruktion.

Scenarier

Förvarets utveckling över tiden identifieras i scenarier. Dessa scenarier repre-senterar såväl den troliga (sannolika) utvecklingen, som tänkbara, möjliga och/eller hypotetiska utvecklingar. Likaså representerar de både normala (förväntade) förhål-landen och störda eller avvikande förhålförhål-landen. Den slutligt valda uppsättningen scenarier liksom systematiken i hur den tagits fram redovisas i samband med de integrerade säkerhetsanalyserna.

Scenarierna utgör grunden till de modellberäkningar av konsekvens och sannolikhet som skall genomföras. Tillräckligheten av denna uppsättning scenarier diskuteras och dokumenteras i säkerhetsrapporterna.

Processer

För varje scenario identifieras de processer som väsentligt påverkar förvarets funk-tion. Initierande händelsers inverkan på processystcmet granskas och dokumenteras.

Ej medtagna processer eller förenklingar i beskrivningen av processerna motiveras.

Konceptuell modellering

Valet av hur processerna skall beskrivas med matematiska modeller diskuteras och motiveras.

Om konceptuellt olika modeller finns tillgängliga för att beskriva samma process, och ingen klar diskriminering kan göras, redovisas konsekvenserna av att använda de olika modellerna. Beräkningar med olika alternativa modeller gör det möjligt att kvantifiera effekten av olika konceptualiseringar.

Beräkningsmodeller

De matematiska beräkningsmodeller som utnyttjas för att bedöma förvarets funktion efter förslutningen identifieras entydigt (med versionsbeteckning och med referen-ser till källkod, manual etc). Ett specifik validcringsdokument tas fram för varje viktigare beräkningsmodell. I dokumentet skall återfinnas en diskussion om

avsett användningsområde och ev begränsningar, grundläggande teori,

konceptualisering,

matematisk modellering, förenklingar och numerisk approximation, samt dataunderlag, inkl begynnelsevärden, modellparametrar och randvillkor.

I det dokumentet bör också redovisas väsentliga erfarenheter och tillämpningar såsom

- kalibrering/benchmarking, verifiering,

- stödjande experiment och observationer, inkl ev valideringstcster.

Ovanstående dokumentation tas fram i anslutning till att modellerna utvecklas/in-skaffas eller utnyttjas i funktions- och säkerhetsanalyserna. Dokumentationen kan behöva revideras inför nya säkerhetsanalyser. Det är SKBs ambition att söka etable-ra en samsyn i dessa frågor så att sådana dokument kan tas fetable-ram och utnyttjas i internationellt samarbete.

Databaser

De databaser eller modellparametrar som skail användas i säkerhetsanalyserna skall identifieras en t ligt med datum och referens antingen i beräkningsmodellens validi-tetsdokument i :i ligt ovan eller i ett separat dokument. Av dokumentet skall framgå avsett anvär >.- 42 sområde, eventuella begränsningar i databasens användning, samt en redovis u .v • det sätt på vilket databasen valts ut och hur osäkerheterna be-dömts.

Dokumcn A\ jti tas fram i anslutning till att databasen etableras och revideras fort löparn/t O .tabasen skall även innehålla beräknade och/eller bedömda osäkerhe-ter.

Modell! •'; .ilingar

Delar av ^ jkerhetsanaly sens beräkningar genomförs med flera modeller länkade i beräkning kedjor. Speciell hänsyn måste vid kopplingen tas till att data i de olika modellera\ kan vara insamlade under olika förutsättningar.

Utnyttjad, modellers tillförlitlighet och förmåga att beskriva verkliga förhållanden (validitet) naste kompletteras med en granskning av gränssnitten mellan modeller-na och av att de är inbördes sammanhängande vad gäller t ex modelluppbyggmodeller-nad, dataunderlag och giltighetsområde.

Granskningar av sådant slag kan föranleda kompletterande variationsanalyser. Re-sultatens rimlighet och deras tillämpbarhet på aktuella beslut diskuteras, se vidare avsnitt 6.4.4.

80

6.43 Prioritering

Granskning och redovisning av validitetcn kan i olika delar drivas till mycket hög detaljcringsgrad. i mänga fall troligen utan väsentligt förbättrat resultat. För en effektiv arbetsinsats måste valideringsstrategin göra det möjligt att prioritera.

Grundläggande är att insatserna skall fokuseras på områden med otillräcklig validi-tet. Därutöver kommer hänsyn att tas till följande grunder för prioritering:

- Fördela insatserna mellan olika scenarier efter deras risk (sannolikhet x konse-kvens) och med hänsyn till potentiell farlighet hos avfallet.

- Fördela insatserna mellan modeller och parametrar i ett visst scenario efter den känslighet som funktionsindex (dos/risk) har för osäkerheten i modeller/paramet-rar vid beräkningar av troliga utfall.

- Prioritera insatserna på parametrar med största relativa osäkerhet som ej enkelt kan begränsas.

Prioritering måste göras med hänsyn till överväganden om var insatser bedöms kunna ge en rimlig utdelning.

Som konsekvens av valideringsarbetet kan åtgärder behöva vidtas för att stärka validiteten i olika delar av analysen. Detta kan åstadkommas genom att

- fria parametrar lägges fast,

- osäkerheten i utnyttjade databaser reduceras, - tilltron till de utnyttjade modellerna förstärks genom

- nya experiment,

- vidare bearbetning av tidigare gjorda experiment eller - prövning av modellerna mot naturliga analogier.

Omvänt kan en reduktion av insatserna motiveras av att de osäkerheter som införs via modeller och data är små i förhållande till den naturliga variabiliteten.