Jag vill gå in djupare på vad som menas med en inkluderande skola och se om mina undersökningsskolor anpassar sig efter elevernas behov. Pedagogen på skola X anser att hennes skola är bra på att anpassa sig efter olika behov då de har ett nära samarbete med skolans specialpedagoger, något som underlättar undervisningen. Ibland får elever gå ifrån den ordinarie undervisningen för att få extra stöd och ibland räcker det med tips om vad hon och de andra pedagogerna kan göra i klassrummet. Hon berättar att klasslärarna på skolan gör vad de kan för att anpassa undervisningsgrupperna i matematik och svenska, så att eleverna ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Kraven på olika elever måste vara olika. Jag möblerar utifrån de behov som finns i gruppen. Jag får fin hjälp av våra specialpedagoger (Pedagog Skola X).
31
Pedagogen på skola Y berättar att hennes skola anpassar sig väldigt mycket efter elevernas förutsättningar och den är bra på att tillgodose elevers enskilda behov. Det är dock inte alltid så att det innebär att eleven ska stanna på skolan, utan den kan ha behov av en annan skolform. På så vis menar pedagogen att de då utgår från eleven och vad den behöver. Hon berättar vidare att om en elev eller en klass är i behov av en assistent så är det inget som skolledningen motsätter sig, trots att det då blir en mer kostnad för skolan.
Pedagogen på skola Y är dock övertygad om att de inte alltid anpassar sig efter eleverna, om man ser på den s.k. normaleleven, så tror hon att det är många gånger då de kör över deras möjligheter att vara delaktiga och att kunna ta ansvar. Hon försöker dock att hela tiden ha elevernas bästa i fokus. Hon berättar hur de arbetade inkluderande, hon och två andra pedagoger som är ansvariga för årskurs 5, då det rörde sig om gruppindelningar i engelska, matematik och svenska. De tre pedagogerna diskuterade då huruvida de skulle nivågruppera eleverna eller inte. De bestämde sig för att inte göra det då de ville skapa en god läromiljö för alla elever utan att stämpla dem.
Även om vi tycker att det är det bästa då de får de bästa förutsättningarna för att lära sig, för vi gör det långsammare och tydligare, så är det ändå att självbilden blir att jag är inte så bra på det här (Pedagog Skola Y).
Här kan man, enligt pedagogen, säga att de valde att arbeta inkluderande. Pedagogerna skapade mindre undervisningsgrupper utan hänsyn till vilken nivå eleverna befann sig på.
Sen är det svårt att varje dag i varje situation hitta arbetsformer som inkluderar alla och som utgår från varje enskild elevs behov. Där är alltid situationer där man lägger sig i mittfåran, inte för svårt och inte för lätt (Pedagog Skola Y).
Vidare frågade jag pedagogen om det fanns något som skulle underlätta ett inkluderande arbete. Hon uppmanar till att hitta arbetsformer som inte tar så mycket tid att administrera. Hon anser att det är problemet med stora klasser att man helt enkelt inte hinner med. Pedagogen anser att det är bra med fler resurser så att man oftare kan dela in eleverna i mindre grupper.
Rektorn på skola Y håller med om att skolan verkligen försöker anpassa sig efter eleverna behov. Hon berättar att de varit lyckligt lottade med en stabil anstormning av elever genom åren och det har gjort att de kunnat göra bra satsningar på personal.
32
Det tror jag är a och o att det finns många vuxna kring barnen och en gemensam syn och en gemensam värdegrund, och som ser barnen och bekräftar barnen (Rektor Skola Y).
Rektorn påpekar dock att skolans lokaler inte alltid är anpassade efter elevernas behov då skolan har tre våningar utan hiss. Bortser man från det så tror hon att skolans storlek har en oerhörd betydelse, då det till 300 elever finns drygt 40 personal, något som gör det möjligt att se varandra, både vuxna och barn.
Målsättning
Vidare var jag nyfiken på om mina undersökningsskolor har någon målsättning, utöver de nationella styrdokumenten, för att skapa en skola för alla och jag blir då hänvisad till skolornas lokal mål.
Mål för skola X:
• EN GOD MILJÖ FÖR LÄRANDE
Detta når vi genom:
- att visa ömsesidig respekt - elevdemokrati
- ett icke-hierarktiskt möte - en positiv anda
- ett vårdat språk
- ett utökat samarbete mellan olika elevgrupper - att arbeta med lärstilar
33 Mål för skola Y:
• trygga barn som känner sig sedda, hörda, förstådda och accepterade • självständiga och stolta individer med en god självbild och goda kunskaper
Hur?
• genom att vi följer gällande styrdokument; läroplaner, kursplaner och
handlingsprogram
• genom en miljö som genomsyras av glädje, inspiration och lust att lära • genom en positiv inställning till skolan och varandra
• genom att vara goda förebilder som utövar ett gott ledarskap • genom att arbeta aktivt med moral och etik
Sammanfattningsvis nås målen om en skola för alla genom respekt för varandra. På skola X är elevdemokrati och samarbete med andra elevgrupper viktiga tillvägagångssätt för att öka förståelsen för andra. Skola Y talar om sina visionsmål; trygga barn som känner sig sedda, hörda, förstådda och accepterade, som det viktigaste i skapandet av en skola för alla.
Utöver de lokala målen har staden en mål- och handlingsplan för förskola, skola och fritidsverksamhet där det står skrivet att;
Skolan i XXX skall vara en skola för alla, och alla skall kunna delta i fritidsverksamheten. Det innebär en stor variation av förutsättningar, önskningar och behov. Mångfalden utgör en resurs som ger möjligheter, samtidigt som den ställer krav på professionalitet och pedagogisk skicklighet. Varje möte skall präglas av ömsesidighet, respekt och jämlikhet. Jämställdhetsperspektivet skall finnas med i planering och genomförandet av all verksamhet. Utgångspunkten är allas lika värde.
34