7.1 Inkomster
Vid beräkning av försörjningsstöd görs avdrag helt för bland annat följande inkomster:
aktivitetsstöd
aktivitetsersättning
arbetslöshetsersättning
barnbidrag
bostadsbidrag
bostadstillägg
familjebidrag
familjehemsersättning
flerbarnstillägg
frivilliga bidrag som pensionsförmån från tidigare arbetsgivare osv
föräldrapenning
habilitetsersättning
hyresinkomster
livränta
pension (barn, efterlevande, omställning, inkomstpension, garantipension)
sjukpenning
skatteåterbäring
studiebidrag/studiemedel/studielån
underhållsstöd och underhållsbidrag
vårdbidrag för barn under 16 år (arvodesdelen)
äldreförsörjningsstöd
övriga inkomster av jämförbar karaktär
Avdragsreglerna omfattar ej tillfälliga bidrag från stiftelser och fonder, handikappersättning, familjehemsersättningens omkostnadsdel, skattefri omkostnadsdel på vårdbidrag, SFI-bonus samt extra tillägg på studiebidrag för gymnasiestuderande. Gällande Jobbstimulans se kap 7.1.13.
Ett utdömt skadestånd skall räknas som inkomst endast vad avser den del som ej utgör ersättning för extra kostnader för vård och behandling.
7.1.1 Insättningar på konto
Huvudregeln är att alla insättningar på 500:- och därutöver räknas som inkomst för den sökande. Undantag kan göras om personen skriftligt kan styrka att de insatta pengarna inte varit eller är disponibla för honom/henne.
Uppvisar en sökande gång efter annan återkommande insättningar på lägre summor (upp till 500:-) kan det föranleda att även dessa pengar medräknas som inkomst. Ärendet bör tas upp för diskussion i ekonomigrupp eller med förste socialsekreterare samt med den biståndssökande personen.
7.1.2 Ungdomars egna inkomster, se 4 kap § 1a SoL
En ungdom som går i skolan och feriearbetar skall inte behöva försörja den övriga familjen. Barn är aldrig underhållsskyldiga för sina föräldrar. Det är viktigt att den som feriearbetar själv får disponera en del av
arbets-inkomsten för att vara motiverad till fortsatt feriearbete. Den unge får behålla ett helt basbelopp utan att inkomsten tas med i normberäkning.
Överstiger nettoinkomsten denna summa får den unge sörja för sitt eget uppehälle och del i bostadskostnaden. Den unges egna inkomster kan enbart kopplas till den unge själv, den unges inkomster skall aldrig påverka den övriga familjens totala norm.
Följande inkomster skall således inte, såvida ej inkomsterna överstiger ett prisbasbelopp per kalender år, beaktas vid bedömning av rätten till bistånd:
1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete,
2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år.
Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.
7.1.3 Jobbstimulans, se 4 kap 1 b § SoL
Den 1/7 2013 ändrades socialtjänstlagen så att för de personer som haft försörjningsstöd i mer än sex månader i följd och som har inkomst av anställning (lön), så skall bara 75 procent av nettolönen räknas som inkomst när rätten till bistånd utreds. För de som uppfyller kraven gäller den
särskilda beräkningsregeln under två år, även om personen flyttar till en annan kommun under tiden eller är helt självförörjande under viss del av denna tvåårsperiod.
7.2 Kapital
7.2.1 Vuxna personers kapitaltillgångar
Om en person har kontanter, banktillgodohavande eller andra lätt
realiserbara tillgångar, t.ex. aktier och obligationer skall dessa i första hand användas till den enskildes försörjning och livsföring i övrigt.
En person eller ett hushåll som långvarigt uppbär försörjningsstöd skall, utan att det påverkar rätten till bistånd, kunna ha möjlighet till visst sparande för särskilda ändamål. Den enskildes eventuella sparande skall dock alltid föregås av diskussion med och godkännande av ekonomihandläggaren.
Exempel på ändamål för ett sparande kan vara kvartalsräkning, kläder, TV, rekreationsresa m.m. Se även vägledande domar i Kammarrätten år 2010 (mål nr 2030-10) och i Regeringsrätten år 1986 (RÅ 1986 ref 76).
7.2.2 Barns kapital
Barn får ha tillgångar motsvarande 15 % av basbeloppet utan att det påverkar rätten till eventuellt bistånd.
Se även avsnitt 7.1.2 och kap 4 § 1a SoL.
7.2.3 Bilinnehav som kapitaltillgång
Bil är en avyttringsbar tillgång och sådan tillgång skall i första hand tillgodose behovet av medel innan försörjningsstöd beviljas. Skälig tid för att avyttra bil, vars värde överstiger 35% av basbeloppet, bör i normalfallet vara en månad.
Ett högt värderad bil kan i vissa fall vara belånad i så hög grad att en
försäljning inte innebär att ägaren frigör kapital. Krav på försäljning bör i de fallen inte ställas, men skall ändå beaktas eftersom bilägaren vid
försäljning/inlösning kan komma ifrån betalning av dyra lån.
7.2.4 Egen fastiget/Bostadsrätt som kapitaltillgång
En fastighet eller bostadsrätt skall räknas som en kapitaltillgång. En individuell bedömning måste dock göras. Hänsyn skall tas till om den sökande bedöms komma att ha ett långvarigt behov av försörjningsstöd. En jämförelse skall, liksom vid bilinnehav, göras beträffande
fastighetens/bostadsrättens värde och belåning. Vidare bör en bedömning göras av vilka konsekvenser en eventuell försäljning medför för familjens boendekostnader och sociala situation i övrigt.
7.3 Överskott från tidigare period
Vid nybesök görs normberäkning även för två månader bakåt i tiden. Ett eventuellt större normöverskott (minst 7 000:-) från föregående månad tas hänsyn till vid bedömning om rätt till försörjningsstöd.
Om en person som löpande uppbär försörjningsstöd tillfälligt får ett överskott, så räknas detta överskott med som inkomst två månader.
Vid mycket höga överskott från tidigare perioder skall en individuell prövning göras beträffande hur lång period det är rimligt att den enskilde skall klara sig på dessa inkomster. Det kan här vara fråga om att den sökande avyttrat någon form av kapitaltillgång eller fått en stor retroaktiv ersättning vid ett enda utbetalningstillfälle.
Här är det viktigt att informera den enskilde om när han/hon kan beräknas bli berättigad till bistånd igen utifrån gällande normer.
Om personen använt tidigare normöverskott till att ”investera” i sådant som kan påskynda vägen till egen försörjning eller som i det individuella fallet kan anses som nödvändigt för en skälig levnadsnivå finns möjlighet att bortse från det tidigare normöverskottet. Det kan t.ex. röra sig om kostnader för körkort, dator eller rekreationsresa (med och för barn). Hur man skall bedöma användning av tidigare överskott bör alltid diskuteras med kollegor och/eller med förste socialsekreterare i ekonomigruppen.
Som nybesök räknas i normalfallet en person/hushåll som inte varit aktuell för ekonomiskt bistånd ett år bakåt i tiden. Återkommer en person/hushåll senare än ett år efter att man senast var aktuell för ekonomiskt bistånd kan, i normalfallet, inte krav ställas att personen/hushållet skall ha sparat av
tidigare månaders normöverskott. En individuell bedömning bör dock alltid göras vad som är rimligt att kräva av den sökande när det gäller planering av sin ekonomi (tidigare normöverskott). Av betydelse i bedömningen är i vad mån personen/hushållet kan anses ha varit/är förtrogen med socialtjänstens regler och riktlinjer.