• No results found

Personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik

In document SOCIALFÖRVALTNINGEN KILS KOMMUN (Page 26-29)

I 5 kap 9 § SoL fastslås att socialnämnden i samråd med den enskilde skall planera hjälpen och vården samt noga bevaka att planen fullföljs..

Den som har missbruksproblem skall informeras om vilka möjligheter det finns att erhålla stöd och behandlingsinsatser.

Samtliga personer som uppburit försörjningsstöd i mer än två månader kommer att erbjudas möjligheten att göra Audit/Dudit, för att få svar på alkohol- och drogvanor.

För de som erhåller så höga poäng på Audit att deras användande av alkohol definieras som riskbruk, skadligt bruk eller beroende (minst 6 poäng för kvinnor, 8 poäng för män) gäller följande.

Informera personen om vikten av att ta emot rådgivning och stöd för att inte fastna i ett skadligt alkoholbruk. Informera om möjligheten att kunna få detta stöd via IFO:s öppenvårdsgrupp, men att ärendet först måste utredas av utredningsgruppen. Om personen tycker det är jobbigt att kontakta utredningsgruppen kan ekonomihandläggaren själv erbjuda sig att initiera denna kontakt.

Tolkning av Dudit:

Viktigt att observera är att all icke läkarordinerad användning av narkotika är otillåten i Sverige, varför ett resultat överstigande noll poäng bör

uppmärksammas och diskuteras.

Informera personen om möjligheten att få hjälp för sina problem, på samma sätt som beskrivits ovan.

En klient kan avböja att göra Audit/Dudit utan att det får några ekonomiska konsekvenser. En återkommande diskussion kring alkohol och droger skall dock alltid föras med klienter som långvarigt uppbär försörjningsstöd.

För de som till följd av missbruket inte står till arbetsmarknadens

förfogande och inte medverkar till att komma ifrån sitt missbruk görs en individuell prövning av rätten till bistånd. Enbart det faktum att en person inte deltar i en viss missbruksbehandling är i sig inte skäl nog att avslå en ansökan om försörjningsstöd. Om missbruket är av sådan art att det uppenbart förhindrar personen att närma sig egen försörjning (t.ex. genom

lönearbete) och personen tackar nej till all form av behandling för att komma ifrån sitt missbruk blir bedömningen att individen inte anses göra vad på honom/henne ankommer, vilket utgör grund för avdrag/avslag.

För en person med ett påvisbart pågående missbruk kan försörjningsstödet enl 4 kap § 3 SoL reduceras om det är uppenbart att biståndet inte används till avsett ändamål.

Om det finns barn i familjen och det genom Audit/Dudit eller på annat sätt framkommer att den vuxne kan ha missbruksproblem, bör i normalfallet informationen överlämnas till utredningsgruppen (se kapitel 5.9.1).

5.8 Brottsoffer

Enligt 5 kap 11 § SoL skall socialtjänsten verka för att den som utsatts för brott får stöd och hjälp.

Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är, eller har varit, utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.

I situationer där en eller flera i ett hushåll är att betrakta som brottsoffer, kan biståndshanteringen skilja sig från vad som gäller i normalfallet.

Eftersom en person som är utsatt för misshandel, sexuella övergrepp eller hedersrelaterat hot och våld även skall vara aktualiserad hos utrednings-gruppen är det av betydande vikt att en samordning sker mellan ekonomi- och utredningsgrupp.

Expertis på området, t.ex. på Länsstyrelsen eller Brottsofferjouren, kan behöva konsulteras, vilket också kan ge vägledning om hur ärendet skall hanteras ekonomiskt.

Så långt det är möjligt skall de ordinarie handläggningsrutinerna följas, men ibland kan brottsoffrets situation vara sådan att vissa av de normala kraven på den enskilde (exempelvis uppvisande/inlämnade av handlingar, stå till arbetsmarknadens förfogande osv) tillfälligtvis behöver frångås.

Vid stark misstanke om att en individ riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld bör omgående en liten arbetsgrupp bildas, där all information stannar dem emellan. Gruppen består förslagsvis av en handläggare från

utredningsgruppen, en handläggare från ekonomigruppen samt IFO-chef.

Se även IFO:s dokumentet Rutiner och arbetsplan för arbetet med

våldsutsatta personer samt Länsstyrelsen handbok Våld i nära relationer.

5.9 Barn

I ekonomiärenden där det finns barn i familjen skall barnens situation

särskilt uppmärksammas och belysas. Det skall även i dokumentation tydligt framgå att barnens situation kontinuerligt beaktas.

Ett barns möjlighet till en gynnsam utveckling riskerar att försämras om familjen över tid lever under knapphändiga ekonomiska förhållanden, exempelvis långvarigt biståndsberoende.

Att verka för att barnens föräldrar gör allt vad de kan för att nå egen försörjning är således att arbeta utifrån ett barnperspektiv.

Det är i sammanhanget också viktigt att påminna föräldrarna om att det är de själva och inte socialtjänsten som har huvudansvaret, även det ekonomiska, för sina barn.

Omständigheter kan trots allt göra att vissa familjer bli långvarigt beroende av försörjningsstöd.

Som nämnts i kapitel 4.12 kan det i sådana fall ibland finnas skäl att bevilja bistånd till rekreation. Likaså kan bistånd beviljas om utgivandet av detta bistånd utgör enda möjligheten för barnet att få gå tillgång till någon form av aktivt liv utanför skolan och hemmet. Handläggningen av dessa ärenden bör alltid diskuteras med kollegor och/eller med förste socialsekreterare i ekonomigruppen.

1/7 2014 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen, om fritidspeng för barn (SoL 4 a kap. Ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter). Syftet är att främja ekonomiskt utsatta barns deltagande i organiserade fritids-aktiviteter. Fritidspengen är inte en del av det ekonomiska biståndet utan en fristående ersättning till faktiska kostnader för barns fritidsaktiviteter.

Handläggning avseende fritidspeng beskrivs i kapitel 12.

Vid hot om vräkning av en barnfamilj bör handläggaren, i än större utsträckning än annars, aktivt agera för att tillsammans med den

biståndssökande finna en lösning på den uppkomna situationen, detta för att säkerställa att de berörda barnen inte drabbas av bostadslöshet. Samma arbetsmetod och synsätt bör gälla när det föreligger hot om avstängning av el (se kapitel 6.1 hyresskulder och kapitel 6.2 elskulder.)

För att tillförsäkra att ett barnperspektiv genomsyrar verksamheten på individ- och familjeomsorgen har all personal erhållit grundutbildning i BBIC. Alla nyanställda skall genomgå BBIC-utbildning.

5.9.1 Anmälan om barn som far illa

Enligt 14 kap § 1 SoL föreligger en skyldighet för anställda inom

socialtjänsten att genast agera om man i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

Följande gäller när en ekonomihandläggare får in en anmälan alternativt när denne via klientkontakter får del av uppgifter som är av sådan art att

informationen måste lämnas vidare till utredningsgruppen.

- I första hand skall informationen omgående överlämnas till förste social-sekreterare i utredningsgruppen.

- Finns inte förste socialsekreterare i utredningsgruppen tillgänglig måste ekonomihandläggaren istället omgående överlämna informationen till någon annan i utredningsgruppen eller till IFO-chef.

- Saknas även denna möjlighet skall informationen omgående överlämnas till någon annan förste socialsekreterare.

Observera att omgående betyder i omedelbar anslutning till den tidpunkt som informationen erhållits – det är t.ex. inte OK att vänta till nästa dag.

Det väsentliga är att informationen snarast möjligt överlämnas till någon av de ovan nämnda, detta oavsett om ekonomihandläggaren själv bedömer ärendet som allvarligt/brådskande eller inte.

In document SOCIALFÖRVALTNINGEN KILS KOMMUN (Page 26-29)

Related documents