Hushållen utgör den största gruppen inlånings-kunder i koncernen med 131 miljarder i inlåning vid årets utgång. Av denna inlåning fanns 38 miljarder kronor på så kallade transaktionskonton (i huvudsak lönekonton). Inlåningen på övriga konton främst medel- och långsiktigt sparande, uppgick till 93 miljarder kronor. Det genomsnittliga saldot på ett transaktionskonto var vid årsskiftet cirka 10 000 kronor och på ett sparkonto cirka 20 000 kronor.
Övrig in- och upplåning från allmänheten består till största delen av inlåning från företag, organisationer och kommuner.
Ränterisker
Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat av att räntebindningstiderna för tillgångar, skulder och derivat inte sammanfaller.
Om marknadsräntorna på alla löptider vid årsskiftet stigit med en procentenhet skulle värdet
Räntebärande värdepapper inklusive belåningsbara statsskuldförbindelser, 1997.
Fördelning av innehaven på olika verksamheter
Koncernen Banken Strategiska portföljen
Anläggningstillgångar 5,9 8,8
Omsättningstillgångar 12,5 23,9
Värdepappersrörelse 10,8 13,4
Spintab 0,1 –
Summa 29,3 46,1
Koncernens problemkrediter fördelade per bransch
1997 Andel i %
Reser- netto
ut-Mkr Brutto vering Netto låning
Hushåll 1 982 1 098 884 0
Fastighetsförvaltning 6 441 2 623 3 818 3 Handel, hotell,
restaurang 1 042 554 488 3
Byggnadsverksamhet 283 140 143 2
Tillverkningsindustri 541 275 266 2
Transport 240 118 122 2
Skogs- och lantbruk 377 160 217 1
Övrigt 2 231 1 321 910 1
Summa 13 137 6 289 6 848 1
TILLGÅNGAR SEK Utländsk valuta Summa
Utlåning till hushåll 227,0 0,7 227,7
Utlåning till övrig allmänhet 246,2 25,2 271,4
Summa utlåning till allmänheten 473,3 25,8 499,1
varav
utlåning i banken 184,3 26,1 210,4
därav
utlåning till hushåll 66,9 0,7 67,6
repor 17,0 0,6 17,6
utlåning i Spintab 285,3 0,0 285,3
Utlåning till svenska banker och kreditinstitut 15,3 0,9 16,2
Utlåning till utländska banker 66,7 6,3 73,0
Summa utlåning till banker och övriga kreditinstitut 82,0 7,2 89,2
varav repor 70,2 0,0 70,2
Summa räntebärande värdepapper 25,0 4,3 29,3
varav
finansiella anläggningstillgångar 5,9 0,0 5,9
finansiella omsättningstillgångar 19,0 4,3 23,3
därav
värdepappersrörelse 6,5 4,3 10,8
(eliminering av bankens innehav av Spintabs värdepapper – 17,8)
Övrigt 40,1 10,7 50,8
varav
aktier i handelslagret (noterade sv och utl) 2,2 0,4 2,6
derivat 5,8 7,2 13,0
byggnader och mark 7,2 0,5 7,7
kassa 3,5 0,1 3,6
goodwill 3,3 0,0 3,3
upplupna räntor 4,6 0,6 5,2
Summa tillgångar 620,4 48,0 668,4
SKULDER SEK Utländsk valuta Summa
Inlåning från hushåll 131,0 0,0 131,0
varav
transaktionskonton 38,1 0,0 38,1
In- och upplåning från övrig allmänhet 80,3 5,7 86,0
Summa in- och upplåning från allmänhet 211,3 5,7 217,0
varav
repor 9,6 0,0 9,6
Skulder till svenska banker och kreditinstitut 36,6 0,6 37,2
Skulder till utländska banker 45,8 16,9 62,7
Summa skulder till kreditinstitut 82,4 17,5 99,9
varav
repor 65,8 0,0 65,8
Emitterade värdepapper och efterställda skulder 196,0 78,6 274,6 varav
privatobligationer 15,6 0,0 15,6
därav
efterställda skulder 1,8 0,0 1,8
övriga efterställda skulder 2,3 19,2 21,5
(eliminering av bankens innehav av Spintabs värdepapper – 17,8)
Övrigt 39,0 10,6 49,6
varav
upplupna räntor 6,0 1,0 7,0
derivat 7,5 9,2 16,7
Eget kapital inklusive årets resultat 27,3 0,0 27,3
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 556,0 112,4 668,4
av koncernens tillgångar, skulder och derivat denominerade i SEK minska med 603 miljoner kronor, se tabellen på sidan 48. Beträffande instrument som redovisas som finansiella
omsättningstillgångar och som marknadsvärderas, kommer värdeförändringen att redovisas i
resultaträkningen som nettoresultat av finansiella transaktioner. Vid årsskiftet skulle effekten vid en räntehöjning med en procentenhet, i koncernen, bli en resultatminskning med 87 miljoner kronor. Till detta kommer en minskning med 11 miljoner kronor som avser koncernens positioner i utländsk valuta.
En räntehöjning skulle även påverka
räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna tillgångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning banken anpassar räntorna på in- och utlåning med rörlig ränta. Om marknadsräntorna stiger med en procentenhet och därefter ligger kvar på den nya nivån i ett år, samtidigt som banken höjer in- och utlåningsräntorna lika mycket, beräknas koncernens räntenetto falla med knappt 180 miljoner kronor.
Valutaexponering
Cirka sju procent av koncernens tillgångar och cirka 18 procent av skulderna var vid årskiftet
de-nominerade i utländsk valuta. Valutarisken i den överskjutande delen av skulderna är i huvudsak eliminerad genom valutaterminer och kombinerade räntevalutaswappar. Den största nettoexponeringen i en enskild valuta uppgick vid årsskiftet till ett värde av 44 Mkr.
Koncernens skulder i utländsk valuta har till stor del uppkommit till följd av att banken och dotterbolaget Spintab tagit upp lån i utländsk valuta som swappats till SEK.
Banken tar också emot inlåning och lämnar lån i utländsk valuta. De valutarisker som detta kan medföra hanteras av bankens värdepappersrörelse där man även kan ta positioner i enskilda valutor inom uppsatta limiter.
Drygt 60 procent av koncernens tillgångar och skulder i utländsk valuta var vid årskiftet
denominerade i USD. Övriga valutor av större betydelse i verksamheten är DEM, GBP och JPY.
Vid årsskiftet svarade DEM och GBP tillsammans för en andel av cirka 20 procent av tillgångarna i utländsk valuta. DEM och JPY svarade tillsammans för en andel av drygt 20 procent av skulderna i utländsk valuta.
Derivatinstrument
Derivatinstrument används i koncernen inom Swed-bank Markets, Koncernfinans och i vissa av
dotterbolagen. Inom Swedbank Markets görs affärer i derivatinstrument dels i syfte att möta kundernas behov, dels för att täcka och ta
marknadsriskpositioner. Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte-och valutarisker.
Derivatinstrument påverkar koncernens finansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i marknadspriser avseende räntor, valutor och aktier. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras och följs upp inom den övergripande hanteringen av finansiella risker. De kassaflöden som uppkommer genom koncernens derivattransaktioner bevakas och följs upp på samma sätt som övriga kassaflöden inom koncernen.
I not 25 redovisas koncernens samtliga derivat-positioner den 31 december 1997 fördelat i
grupperna räntederivat, valutaderivat och
Inverkan på värdet av tillgångar och skulder i SEK, inklusive derivat, om marknadsräntorna stiger med en procentenhet.
Mkr < 3 mån 3-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år >10 år Totalt
Banken
Finansiella
anläggnings-tillgångar och anknutna derivat – 3 – 10 – 12 – 41 – 8 – 6 0 0 – 80
Finansiella omsättningstillgångar
som värderas till verkligt värde – 13 – 47 – 18 – 6 – 25 28 – 37 8 – 110
Övriga tillgångar,
skulder och anknutna derivat – 45 – 27 – 14 – 22 0 – 15 9 19 – 95
Summa banken – 61 – 84 – 44 – 69 – 33 7 – 28 27 – 285
Spintab 9 – 15 – 13 – 43 20 – 266 – 10 0 – 318
Koncernen – 52 – 99 – 57 – 112 – 13 – 259 – 38 27 – 603
Finansiella omsättningstillgångar som
värderas till verkligt värde i koncernen – 2 – 42 – 21 – 6 – 22 5 – 7 8 – 87
värden för sig. I tabellen anges dessutom hur stor andel av koncernens derivat som är clearade varmed avses att transaktionen avräknas mot en
clearingorganisation.
Kontrakt med positivt marknadsvärde medför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är clearat finns en säkerhet ställd för denna fordran. Dessa kontrakt anses därmed ej innebära någon kreditrisk för banken och ingår ej heller i riskvägt belopp vid beräkning av bankens kapitalkrav för motpartsrisker. För övriga kontrakt kan ett positivt marknadsvärde sägas medföra en kreditrisk.
Kreditrisker i derivatinstrument hanteras inom sedvanliga kreditprocesser i respektive bolag. I vissa fall har kunder ställt säkerhet till förmån för
koncernen. Som kreditrisk beaktas antingen en viss andel av nominellt belopp eller aktuellt positivt marknadsvärde plus ett påslag. Påslaget sker för att beakta möjligheten att instrumentets värde, och därmed också kreditrisken, kan öka om
marknadspriserna ändras.