Jag beslöt mig för att undersöka om ett antal lärare uppfyller de krav som ställs på att allsidigt belysa hur levd religion kan uttryckas och då framför allt ta reda på vilka strategier lärarna använder för att skapa nyfikna och vaksamma elever. Utifrån enkätsvaren har jag nu gjort antagandet att majoriteten av deltagarna i denna studie är påverkade av liknande tankar som min egen lärare uttryckte den där gången jag berättade om i inledningen. Det blir lätt att ämnets syfte förklaras med att på olika sätt sträva efter att skapa förståelse för andras levnadsstilar (och faktum är att förståelse- begreppet nämns som centralt inte mindre än fem gånger i kursplanen för religionskunskap vilket gör att denna attityd enkelt både kan förklaras och försvaras). Exempel på strategier som de åtta lärarna beskrev att de använde sig av för att skapa förståelse för fenomen i livsåskådningar var att:
framhäva likheter mellan olika livsåskådningar för att minska riskerna att se "andra" som exotiska,
framhäva skillnader inom livsåskådningar för att visa att levd religion inom en livsåskådning inte är enhetlig,
dra paralleller mellan det bekanta och obekanta i elevernas omvärld så avståndet mellan det som betraktas utifrån och ens egna tankar minskar, fokusera på skillnader mellan olika livsåskådningar med målet att minska
trångsynthet,
låta eleverna öva på att i diskussioner både lyssna på andra och motivera egna ståndpunkter i syfte att utveckla kommunikativa färdigheter, och
genomföra värderingsövningar där debatterade frågor kan belysas med nytt ljus.
31
Att sammanfatta alla de strategier som i enkätstudien omtalades av de åtta lärarna var inte enkelt och som tydliggjorts är dessa enbart exempel på vilka verktyg som lärarna beskrev. Som vidare märks i den överblickande punktlistan går en del av de strategier som presenterades på föregående sida in i varandra, medan andra direkt strider emot varandra. Lärarna hade alltså delvis olika inställningar till på vilket sätt man kan skapa förståelse människor emellan.
När det gäller hur lärarna har tolkat kursplanens krav på att "allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället" har detta gjorts på väldigt olika sätt. Två lärare framhävde enligt svarsenkäten enbart betydelsen av att skapa förståelse människor emellan. Strategier som övriga deltagare beskrev att de använde sig av för att i undervisningen också problematisera fenomen i livsåskådningar var till exempel att:
framhäva skillnader mellan tro och vetenskap för att poängtera att ingen kan sägas äga en objektiv sanning i religiösa frågor,
skapa ett flerstämmigt klassrum där variationer av tolkningar framträder genom att använda film, hemsidor och andra möten med inifrånperspektiv, föra ett samtal där skillnader mellan kulturella och religiösa uttryck lyfts
fram och då sätta in religiösa uttryck i samhälleliga kontexter,
skapa förståelse för att man inte kan se en världsåskådning som en objektiv sanning vilken gäller för alla, och
låta elever möta urkundstexter och jämföra dessa med olika inifrånperspektiv.
Något som också nämndes var viljan att ifrågasätta bilder av livsåskådningar vilket mer har med källkritik av utifrånkällor att göra än att ifrågasätta levd religion för att inte uppmuntra till värderelativism. I och för sig finns det en möjlighet att utifrån det dra paralleller till att prata om våra etnocentriska världsbilder, en punkt som anknyter mycket till redan nämnda punkt fyra.
Vissa av ovan nämnda strategier skulle mycket väl kunna platsa som verktyg vilka kan användas även för att skapa förståelse för fenomen i livsåskådningar. Det har alltså varit svårt att, som intentionen med detta arbete var, tydligt särskilja strategier som antingen användes för att skapa förståelse för något eller för att problematisera något annat. Istället är det mer rimligt att mena att olika syften med samma verktyg kan uppnås beroende på hur arbetsmetoderna vinklas. Även om vikten av att skapa en
32
religionskunskapsundervisning där olika nyanser av levd religion presenteras verkar lärarna alltså i sina svar framhäva betydelsen av att lägga mest tid på att skapa förståelse framför att problematisera fenomen i livsåskådningar.
6.2 Metoddiskussion
Redan från början var mitt syfte tydligt formulerat vilket har underlättat arbetet och gjort att ramen för studien hela tiden funnits i åtanke när val av litteratur, metod, analysverktyg och dylikt har gjorts.
Den presenterade litteraturbakgrunden ger en genomtänkt bredd (då jag har låtit olika forskare diskutera med varandra) och det har bidragit till att skapa en bra grund inför djupare resonering kring mina två frågeställningar. Under analysprocessen har bland annat frågor presenterade i bilaga 2 använts som ett verktyg för att tydligt koppla samman litteraturgenomgångsdelen med resultatdelen och motverka att använda "löst tyckande". Med dessa frågor har det alltså varit lättare att kategorisera och jämföra mitt empiriska material med forskares teorier.
Åtta av tolv tillfrågade besvarade enkäten och som nämnts tidigare tror jag att den ganska höga deltagarsiffran beror på flexibiliteten i undersökningen. Lärarna gavs tre veckor på sig att när som helst besvara frågorna och med hjälp av åtta olikas röster har jag utifrån dessa svar kunnat resonera kring mina två frågeställningar. Som nämnts är dessa lärare valda med hjälp av ett bekvämlighetsurval, men eftersom jag i min uppsats inte gör några anspråk på att resultatet ska vara representativt ser jag inte detta som något problematiskt.
Mitt val av metod gjordes främst i och med önskan om att låta deltagarna resonera kring mina frågor i lugn och ro. Detta ledde till att det då blev upp till dem att efter bästa förmåga besvara mina öppna frågeställningar. Det kändes som en avvägning att bestämma hur tydligt jag på enkätformulärets första sida skulle presentera syftet med min undersökning och vilka resonemang som skulle utelämnas för att inte påverka lärarna med personliga värderingar i frågan. En av deltagarna besvarade en av frågorna genom att förklara att hon inte förstod vad jag som undersökare var ute efter. En annan lärare beslutade sig för att enbart besvara de tre första frågorna. I övrigt har lärarna tolkat och givit svar som varit mycket relevanta att i denna uppsats bearbeta.
Jag hade innan enkätformuläret skickades runt gjort en uppskattning av att det skulle ta omkring 30 minuter att fylla i svaren. Några deltagare genomförde enkäten på 5-6
33
minuter och ägnade alltså betydligt mindre tid till eftertänksamhet än vad jag hade tänkt mig. Att vissa har genomfört undersökningen och kortfattat besvarat frågorna är något som gör sig märkbart i redovisningen av materialet. Idealet med enkätstudien hade varit att därefter använda ytterligare en metod för att spåna vidare på och fördjupa mig i lärarnas inställningar kring mina frågeställningar. Att utifrån enkätsvaren följa upp med genomtänkta följdfrågor i intervjusituationer hade kunnat tillföra mycket till studien, men med tanke på arbetets tidsomfång kändes detta inte möjligt. I och med att fem av lärarna även för mig förblev anonyma hade det därtill varit omöjligt att i majoriteten av fallen göra önskade uppföljningar, vilket kan vara värt att minnas vid eventuellt framtida uppsatsskrivanden.
34