I klassrummet sitter elever med många olika bakgrunder. Vissa kan vara övertygade ateister medan andra kanske tillhör olika religiösa samfund. Hur skapar man en undervisning i religionskunskap där alla kan känna sig tillfreds med hur olika livsåskådningar behandlas? Hur kan religionskunskapsämnet se ut när det gäller att lyfta fram vikten av nyfikna medmänniskor och samtidigt framhäva betydelsen av att som människa behålla ett vaksamt öga? Dessa stora frågor skulle kunna behandlas betydligt mer ingående än vad som har gjorts i min uppsats. Målet med uppsatsen "Nyfiken och vaksam" har varit att lyfta fram exempel på strategier som kan användas i syfte att motverka starkt präglad etnocentrism såväl som kulturrelativism. I diskussionsdelen har elva punkter kort presenterats vilka redogör för strategier som lärarna i denna studie använder sig av för att skapa kritisk förståelse – alltså för att varken totalt acceptera eller konfrontera olika sätt att uttrycka livsåskådningar på. Här läggs slutsatser fram om vad dessa strategier kan innebära för undervisningen.
"Det krävs så lite för att skapa fördomar, men så mycket för att upphäva dem." För mig har detta citat inneburit att lyfta fram fördomar för att kunna "sticka hål" på dem. Stoffurvalet sker då alltså i syfte att belysa debatterade frågor utifrån ett nytt, mer positivt ljus. Fiona är bland annat inne på samma tankebana men förklarar att hon använder ett annat perspektiv; istället för att hitta argument mot särskilda fördomar försöker hon hitta förklaringar till fördomarna. Ett flertal lärare i undersökningen har därtill framhållit att de vill plocka fram likheter som människor med olika trosföreställningar besitter just för att förhindra att fördomar skapas och istället förmedla tanken på att vi har mycket gemensamt. Jag anser självfallet fortfarande att min lärares uttalande om att på olika vis vrida och vända på fördomar är något minnesvärt som i religionskunskapsämnet är viktigt att tänka på, men i ämnet där fenomen inom livsåskådningar ska presenteras på ett nyanserat sätt krävs också att man påverkas av andra tankesätt.
35
"Att vi är alla påverkade av den kultur vi är född i och att ingen kan säga att min religion [eller icke-religiösa livsåskådning] är den sanna för alla människor."
Läraren som i denna studie har kallats för Hannah uttryckte sig så här för att förklara sitt huvudmål i religionskunskapsundervisningen. Detta tankesätt öppnar upp för att presentera fenomen i livsåskådningar på ett nyanserat sätt. Olika inifrånperspektiv där människor lever i olika samhälleliga kontexter (eller har levt i andra tidsperioder) kan presenteras för att belysa hur samhällen och livsåskådningar ömsesidigt påverkar varandra. I denna diskussion tillför Berglund ett nyttigt resonemang; genom att variationer inom livsåskådningar belyses minskar dessutom risken för att någon elev eller anhöriga till någon elev framställs som en "dålig" utövare, då de inte följer de stereotypiserade bilder som ibland presenteras i skolundervisningen. Med Hannahs citat ovan insinueras att denna inställning (vilken även framhävs av andra i studien) kan föra fram att livsåskådningar just är icke-statiska ideologiska tankesystem vars innehåll kan och bör ifrågasättas. Begreppet etnocentrism kan presenteras för eleverna. Så länge som vi skapar en medvetenhet om att ingen i klassrummet besitter en odiskutabelt sann och objektiv ideologi kan mycket vara vunnet. Att låta eleverna ställa frågor och lära sig att då vara bra lyssnare är centralt. Även begreppet kulturrelativism kan presenteras för eleverna. Då kan de lära sig hur man kan diskutera med människor som besitter andra åsikter och att det är viktigt att dels på ett bra sätt kunna motivera sina egna ståndpunkter och dels lyssna efter vilka argument andra för fram sina åsikter med. Med detta sagt har alltså användbara exempel som kan användas i strävan att hjälpa elever hitta strategier för hur de kan bemöta något nytt presenterats i denna uppsats.
36
Referenser
Läroplanen 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 (10.9.2013).
Berglund, Jenny (2011). Etnografiska glasögon på religion i vardagen. I: Löfstedt, Malin (Red.) Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Beskow, Per (1997). Trons vägar: om religion och livsfrågor. 8. uppl. Stockholm: Proprius
Björlin, Ola (2008). Religionskunskapsläraren och religionerna. I: Gustafsson Lundberg, Johanna & Liljefors Persson, Bodil (Red.) Religionskunskap.nu. Lomma: Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR)
Dahlin, Olov (2006). Hur framställs etniska religioner i svenska läromedel?. I: Lindgren Ödén, Birgit & Thalén, Peder (Red.) Nya mål?: religionsdidaktik i en tid av förändring. Uppsala: Swedish Science Press
Gerle, Elisabeth (1999). Mångkulturalism för vem?: debatten om muslimska och kristna friskolor blottlägger värdekonflikter i det svenska samhället : [om Sverige i förändring]. Nora: Nya Doxa
Härenstam, Kjell (2000). Kan du höra vindhästen?: religionsdidaktik - om konsten att välja kunskap. Lund: Studentlitteratur
Mathiasson, Leif (2004). Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet. I: Mathiasson, Leif (Red.) Utanförskap och gemenskap: en antologi om rasism, mångkultur och religion. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Nordheden, Inger (1996). Barn från olika kulturer berikar varandra. I: Hultinger, Eva- Stina & Wallentin, Christer (Red.) Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Sundqvist, Olof (2011). Fenomenologiska perspektiv på religion. Religion & livsfrågor 4: 8-11. Tillgänglig på Internet: http://www.flr.se/docs/artiklar/rol-1104.pdf
(29.9.2013).
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätboken. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Wickström, Johan (2011). Didaktisk textkompetens. I: Löfstedt, Malin (Red.) Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Åberg, Johan (2013). Att leva som jude. Judendom ‒ speglad genom populärkultur, 18 sept. Tillgänglig på Internet: http://kurs.ht.lu.se/index.php?id=27605 (18.9.2013).
37
Bilaga 1: Frågeformulär
39
Bilaga 2: Analysfrågor
1. Hur verkar läraren se på ämnets syfte? 2. Vilka begrepp (om några) upprepas ofta?
3. Bearbetas egna livsåskådningar eller ligger fokus på att studera andras livsåskådningar?
4. Använder läraren sig av jämförande studier?
5. Lyfter läraren fram enskilda religiösa utövares syn på livsåskådningar?