• No results found

Den 21 september 2017 klubbades regeringens förslag om en ny förvaltningslag (NFL) 2017:900) igenom av riksdagen.1 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.2 Syftet med NFL är att stärka de enskilda medborgarnas rättssäkerhet. Detta sker genom enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas verksamhet. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som vuxit fram genom rättspraxis slås därmed fast i uttryckliga bestämmelser.3 I förvaltningslagen (22 § FL) 1986:223) regleras vem som får överklaga ett beslut.4 Däremot saknar FL allmänna bestämmelser om vilka beslut som får överklagas. Vidare, är den subsidiär i förhållande till en annan lag eller förordning (3 § FL).5 Det innebär att rätten att överklaga ett beslut ofta regleras genom bestämmelser i specialförfattningar och myndighetsinstruktioner.6 Genom instiftandet av NFL finns förutsättningarna för förvaltningsbesluts överklagbarhet emellertid kodifierade i en uttrycklig lagbestämmelse. Lagstiftaren har genom bestämmelsen i 41 § NFL explicit reglerat förutsättningarna för när ett beslut ska anses vara överklagbart.7 41

§ NFL är subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning (4 § NFL).8

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att redogöra för gällande rätt och med utgångspunkt i detta försöka utreda vad som utgör ett överklagbart beslut i förvaltningsmål. Vid redogörelsen av gällande rätt kommer ett de lege de lata perspektiv att anläggas. Det handlar om att fastställa vilka rättsregler som gäller.9 Vidare, har föreliggande uppsats även som syfte att undersöka huruvida införandet av bestämmelsen i 41 § NFL stärker de enskilda medborgarnas rättssäkerhet, i mål som avser förvaltningsbesluts överklagbarhet. För det fall att gällande rätt visar sig vara struligt är avsikten att de lege ferenda bidra med argument till hur rätten bör utformas.10

1 ”En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag”, Sveriges riksdag

6 Hellners, Trygve & Malmqvist, Bo, Förvaltningslagen med kommentarer, 3:e uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2010, s. 266.

7 Se prop. 2016/17:180 s. 15.

8 A.a. s. 7.

9 Kleineman, Jan, Juridisk metodlära, 1: a uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 36.

10 Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 7:e uppl., Iuste, Uppsala, 2014, s. 203 f.

5

1.2 Frågeställningar

För att uppfylla ovan nämnda syfte ska jag försöka besvara följande frågeställningar:

1) Vad konstituerar ett överklagbart beslut i förvaltningsmål?

2) Stärker införandet av 41 § NFL de enskilda medborgarnas rättssäkerhet?

3) Mot bakgrund av svaren i frågeställningarna 1 och 2, hur bör bestämmelsen i 41 § NFL utformas för att i största möjliga mån tillgodose sitt syfte?

1.3 Avgränsningar

Uppsatsen fokuserar på avgöranden i olika myndighetsärenden. De aktuella avgörandena avser slutliga beslut från myndigheter – närmare bestämt – beslut som är slutligt ur den beslutande myndighetens synpunkt. Vilka formella krav som därvid ställs på en myndighetsåtgärd för att den ska utgöra ett beslut faller utanför uppsatsens ram. Ett myndighetsbeslut kan överklagas antingen genom förvaltningsbesvär (se t.ex. 22 § FL och 33 § förvaltningsprocesslagen 1971:291) eller genom laglighetsprövning (se 13 kap. kommunallagen 2017:725).11 Uppsatsen inriktas emellertid enbart på vad som utgör ett överklagbart beslut genom förvaltningsbesvär.

Redogörelsen av rättspraxis kommer därvidlag att begränsas till att avse avgöranden som meddelats av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Den kritik som riktats mot införandet av en allmän reglering (41 § NFL) kommer att avgränsas till att avse de synpunkter som framförts av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Redogörelsen av rättssäkerhetsbegreppet kommer i sin tur inskränkas till hur begreppet tillämpas på förvaltningsrättens område och därmed enbart att behandla den formella rättssäkerheten.12

1.4 Metod och perspektiv

Det är rättsdogmatisk metod som ligger till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. Det innebär att svaren kommer att sökas i lagstiftning, rättspraxis, lagförarbeten och juridisk doktrin.13 Därvid kommer ett inifrån-perspektiv att anläggas. Det innebär att man ser in på rätten, dvs. undersöker hur rättsreglerna ska tolkas och tillämpas.14 Utöver det kommer ett rättssäkerhetsperspektiv att upptas i texten. Det sker i samband med

11 Strömberg, Håkan & Lundell, Bengt, Allmän förvaltningsrätt, 26:e uppl., Liber, Stockholm, 2014 s. 207.

12 Hans Gunnar Axberger, ”Rättssäkerhet – vad betyder det”? Rättssäker förvaltning? Rapport från konferens den 23 april 2010 <http://www.inspsf.se/digitalAssets/2/2913_3rapport_2010_4.pdf> besökt 2018-04-30.

13 Kleineman, Jan (2013) s. 21.

14 Peczenik, Alexander, Juridikens metod och teori, 1: a uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 1995, s. 9.

6

behandlingen av uppsatsens andra frågeställning som handlar om huruvida införandet av bestämmelsen i 41 § NFL stärker de enskilda medborgarnas rättssäkerhet.

1.5 Material

Det material som ligger till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar utgörs av primärkällor i form av lagstiftning, lagförarbeten och domstolspraxis.15 Praxis avser till största del avgöranden från HFD, dåvarande Regeringsrätten. Hänvisningar till sekundärkällor i form av litteratur sker löpande i texten. Litteraturen består av böcker i förvaltnings- och förvaltningsprocessrätt, artiklar i rättsvetenskapliga tidskrifter och en rapport. Några forskare på området är Hans Ragnemalm och Rune Lavin.

1.6 Disposition

Uppsatsen består av fem kapitel. I uppsatsen klargörs vad som utgör ett överklagbart förvaltningsbeslut samt huruvida införandet av 41 § NFL stärker de enskilda medborgarnas rättssäkerhet. I kapitel två redogörs för förvaltningsbesluts överklagbarhet. I kapitel tre upptas redogörelsen av 41 § NFL, de kritiska synpunkter som riktats mot bestämmelsen samt regeringens överväganden i samband med införandet av den. I kapitel fyra dryftas det allmänt om rättssäkerhet. I kapitel 5 knyts frågeställningarna ihop. Till sist kommer käll- och litteraturförteckningen.

15 Bernitz, Ulf, Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder, 13; e uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2014, s. 224.

7

Related documents