1. Inledning.
Investeringssparkonto (ISK) är en ny sparform som infördes i Sverige år 2012. Syftet med införandet av den nya sparformen var att förenkla sparande i finansiella tillgångar för privatpersoner. Tillgångar placerade i ISK beskattas enligt en schablonintäkt som baseras på tillgångars marknadsvärde och schablonräntan. När ISK infördes var schablonräntan lika med statslåneräntan som representerar långsiktig avkastning på riskfria tillgångar. Schablonräntan höjdes med 0,75 procentenheter år 2016 och sedan ytterligare med 0,25 procentenheter år 2018 (Riksrevisionen, 2018).
Det är tillåtet att placera så kallade investeringstillgångar på ISK. Enligt 6§ i lagen (SFS 2012:1268) om investeringssparkonto till investeringstillgångar tillhör:
1. Finansiella instrument som är upptagna till handel på en europeisk multilateral handelsplattform (MTF) inom europeiska ekonomiska samarbetsområden,
2. En reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför europeiska ekonomiska samarbetsområden, eller
3. Andelar i en värdepappersfond eller specialfonder.
ISK är populära bland svenska sparare. Mellan år 2012 och år 2018 öppnades ISK av ungefär 2,2 miljoner privatpersoner. Totala värdet på tillgångar på ISK uppskattades vara ungefär 707 miljarder kronor år 2017. Det är ungefär 33 procent av det totala värdet på investeringstillgångar (Riksrevisionen, 2018). Totala värdet på noterade aktier och fondandelar har också ökat sedan införandet av ISK (se figur 1).
Huruvida ISK har uppnått målet att sänka transaktionskostnader och om den har lett till en lägre skattesats på sparande är fortfarande omstridda frågor (Timbro, 2018). Även om införandet av ISK har lett till sänkta nettokostnader för sparande kan man inte vara säker på att sänkta kostnader har lett till ökat sparande. Till exempel är det möjligt att sänkta kostnader på sparande orsakade flytt av tillgångar från konventionella sparformer till ISK. Totala värdet på ISK fondandelar har ökat samtidigt som värdet på konventionellt beskattade fondandelar har minskat mellan år 2014 och år 2017. Det är rimligt att anta att en del av ökningen av värdet på tillgångar på ISK beror på att privatpersoner flyttade sina tillgångar från andra sparformer (Riksrevisionen, 2018). Rudal (2018) har undersökt effekten av ISK på sparande med hjälp av en grafisk jämförelse av trender i värdet på noterade aktier ägda av svenska och danska hushåll.
2 Hon kom fram till att värdet på noterade aktier har ökat mer i Sverige än i Danmark efter år 2012 när ISK infördes men att ökningen inte kan förklaras av ett ökat antal hushåll som sparar.
I min uppsats försöker jag undersöka samma ämne. Jag inkluderar värdet på fondandelar och använder aggregerade data från EU:s 28 medlemsländer i min mätning vilket tillåter mig att mäta värdet på investeringstillgångar mer exakt. I min studie används en formell analys av trender i värdet på noterade aktier och fondandelar med hjälp av difference-in-difference metoden istället av en informell grafisk analys.
Då syftet med införandet av ISK var att underlätta sparande så är det intressant att se hur införande av ISK har påverkat sparkvoten. Tyvärr är det svårt att mäta hur sparkvoten förändras över tid. Med de data jag har kan jag mäta det totala värdet på noterade aktier och fondandelar.
Värdet på nämnda tillgångar påverkas både av graden av nyinvesteringar och förändringar av värdet på äldre investeringar. Jag har inte kunnat hitta data som kan hjälpa mig skilja ökningen av värdet på äldre investeringar från nyinvesteringar. Därför valde jag att avgränsa mig i den här uppsatsen till att mäta utveckling av värdet på noterade aktier och fondandelar vilket jag använder som proxy för sparande.
Enligt Riksrevisionen (2018) år 2017 uppgick andelen investeringstillgångar (borträknat inlåning och onoterade aktier) som placerades på ISK till omkring 33 procent. Enligt mina beräkningar uppgick andelen noterade aktier och fondandelar placerade på ISK år 2017 till 35,13 procent (se figur 6). Alltså både för investeringstillgångar i verkligheten och för de tillgångar som jag använde som proxy för investeringstillgångar utgör tillgångar på ISK ungefär lika stor andel. Det tyder på att noterade aktier och fondandelar är en bra men inte perfekt proxy för investeringstillgångar. Därför väljer jag att använda just noterade aktier och fondandelar för att estimera värdet som påverkas av införandet av ISK.
De data som jag använder innehåller kvartalsdata från kvartal 1, år 2009 till kvartal 2, år 2020 för EU:s 28 medlemsländer. Jag väljer dessa länder och variabeln som representerar värdet på noterade aktier och fondandelar i första hand då det finns mer tillgängligt data för dem. Det är också rimligt att anta att EU:s medlemsländer har institutioner som är mest lika Sveriges institutioner. Jag använder difference-in-difference analys för att jämföra trender i värdet på tillgångar i Sverige och övriga EU:s medlemsländer efter år 2012 när ISK infördes. Beräkningar görs med hjälp av mjukvara Stata och Excel.
Syftet med denna uppsats är att jämföra trender i värdet på noterade aktier och fondandelar mellan Sverige och EU:s övriga medlemsländer efter år 2012 när ISK infördes i Sverige.
3 Resultatet av min undersökning tyder på att värdet på noterade aktier och fondandelar ökade samtidigt som värdet på noterade aktier och fondandelar placerade utanför ISK efter införandet av ISK. Införandet av ISK har dock inte haft något statistisk signifikant effekt på värdet på noterade aktier och fondandelar efter år 2015. Resultatet bör tolkas med stor försiktighet då det finns flera möjliga problem med bias i de estimerade modellerna.
Uppsatsen har följande disposition: Kapitel 2 sammanfattar resultat från tidigare studier. Bland annat diskuteras studie om ISK av Rudal (2018) och kartläggning av tidigare studier om effekter av skattepolitik på sparande av Bernheim (2002). Kapitel 3 diskuterar bland annat livscykelmodellen, teorin om hur sparande påverkas av avkastning på kapital och ränta på lån.
I samma kapitel jämförs reglering och beskattning av ISK med de konventionella sparformerna.
De data som används i modellen, paneldata för EU:s medlemsländer, beskrivs i kapitel 4. Där argumenterar jag även för val av data. Kapitel 5 beskriver hur värdet på ISK tillgångar beräknades och difference-in-difference metoden som valdes för undersökningen. Där argumenterar jag för metoden samt diskuterar möjliga problem med den. Kapitel 6 avser beskrivning och analys av empiriska resultat. I kapitel 7 sammanfattas undersökningens resultat och jämförs med resultat från tidigare studier. Där diskuteras även implikationer för policy samt nämns möjliga frågor för framtida studier.
Figur 1. Värdet på noterade aktier och fondandelar ägda av hushåll i Sverige sedan införandet av ISK i miljarder kronor.
Källa: ECB och egna beräkningar.
0 500 1000 1500 2000 2500
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Hushållens sparande i noterade aktier och
fondandelar, miljarder kronor
4