Inmatning av data

Teman Kategorier Koder

Enkelt upplägg med bra visualisering

Direkt feedback Trädet ger en bra visualisering av de ändringar som görs Enkelt och tydligt upplägg Positivt och logiskt med information i högerled

Tydliggörande rubriker Outnyttjade möjligheter Funktionalitet skulle kunna flyttas

Allt arbete i trädstrukturen istället För mycket fram och tillbaka med musen Snabba på användning Viktigt att undvika för många klick

Tydligare steg efterfrågas Inte tydligt i vilken ordning saker ska göras Oklart om information ska fyllas i innan eller efter noden skapas Vissa funktionaliteter bör möjliggöras direkt

Riktning av användarens fokus

Fokus Tydligt, men kan göras ännu tydligare Fokus bör riktas på det nya istället Göra tydligare skillnader mellan element

Knapparna har samma utseende Ikoner är att föredra

Mer visuella cues bör användas för att särskilja element Outnyttjade möjligheter Funktionaliteten skulle kunna flyttas

Allt arbete i trädstrukturen istället För mycket fram och tillbaka med musen Snabba på användning Viktigt att undvika för många klick med musen

Tabell 4.6: Teman som representerar deltagarnas åsikter om inmatning av data.

4.2.4.1 Enkelt upplägg med bra visualisering

Samtliga deltagare var eniga om att beslutet att placera information och datainmatning i hö- gerled gjorde strukturen i gränssnittet väldigt tydlig. Det fanns däremot en del delade me- ningar gällande huruvida den tydliga strukturen verkligen bidrog till ett effektivt arbete. De deltagare som inte hade någon tidigare erfarenhet av arbete med videoredigeringsverktyg påpekade att det kändes logiskt med arbetsyta till vänster och data till höger och det var dessutom enkelt att förstå att en nod behövde markeras för att mer information skulle pre- senteras. Informationsfälten och knapparna som visades till höger hade tydliga rubriker som beskrev vilken respons en interaktion med komponenten kunde förväntas generera:

”Det första steget var ju ganska logiskt, att markera vilken nod man vill hålla på med, det kändes ju väldigt rimligt. Och sen stod det ju vad de olika grejerna gjorde, alltså de olika fälten, som branch name, starttime och såna grejer. Så det var bra.” (D9)

Samtliga ansåg emellertid att en trädstruktur var rätt val för att ge en bra visualisering av de ändringar som faktiskt gjordes i videoflödet. Direkt feedback på ändringar uppskattades av alla deltagare.

4.2.4.2 Outnyttjade möjligheter

De deltagare som tidigare arbetat i verktyg för videoredigering eller för andra designuppgif- ter ansåg att den tydliga uppdelningen snarare var kontraproduktiv, då det inte uppmuntrar effektivt arbete. De menade att allt arbete bör förflyttas till trädstrukturen istället, vilket dels skulle bidra till en effektivare användning av verktygets gränssnitt, men även minska beho- vet av att förflytta sig från sida till sida vid upprepade tillfällen:

”Det hade varit bra om man kan dubbelklicka på noden så att det kommer fram en pop-up ruta med info, där man har starttid, sluttid och namn istället. Man behöver ju egentligen inte ge en fjärdedel av gränssnittet till att ha textfält och några knappar. Det blir lite slöseri.” (D8)

4.2. Verktygets funktioner

Ett förslag som flera deltagare redogjorde för var att ta bort inmatningen i högerled, för att istället möjliggöra interaktion med noderna i större utsträckning. När musen hovrar över en nod kan ett plus-tecken presenteras, som vid klick öppnar upp en pop-up-ruta där nodspeci- fik data kan matas in. Istället för att markera en nod och klicka på en knapp för att skapa en ny nod, kan även nya noder skapas i arbetsytan. Antingen genom att en nod dras ut från en annan eller att alternativet att skapa en ny nod presenteras i nodens pop-up-ruta. Det önska- des dessutom en möjlighet att fylla i hur många noder som skulle skapas, istället för att det behöver göras med flera klick. De deltagare som tidigare arbetat i andra liknande verktyg påpekade vid upprepade tillfällen vikten av att undvika för många klick med musen. 4.2.4.3 Tydligare steg efterfrågas

Flera deltagare påpekade att de inledningsvis kände sig osäkra på hur de skulle gå tillväga för att skapa en ny nod. Det första steget kändes intuitivt, där en nod skulle markeras för att få fram ytterligare information. Men därefter uppstod en del förvirring, för till höger presen- terades data i form av textfält, och under dessa textfält fanns en knapp som gav möjligheten att skapa en ny gren i trädstrukturen. Placeringen av knappen skapade osäkerhet, där några av deltagarna började med att fylla i information innan de klickade på knappen för att skapa en nod. De antog att informationen skulle följa med till den nyskapade noden, vilket inte var fallet. Istället förändrade de utseendet på den nod som var markerad och upptäckte sitt misstag först efter den nya noden skapats:

”Jag tror kanske anledningen till att jag gjorde fel först skulle kunna ha med place- ringen på knapparna att göra. New branch hamnar under all information, vilket kanske indikerar att informationen som man fyllt i ska följa med när man lägger till en ny nod.” (D4)

De deltagare som utförde stegen i fel ordning insåg snabbt sina felsteg, men de önskade att det fanns tydligare indikationer för vilket steg som skulle utföras först. Några ansåg att knappen bör flyttas, helst till arbetsytan för att särskilja de olika stegen på ett tydligt sätt. 4.2.4.4 Riktning av användarens fokus

I nuläget skiljer sig den markerade noden från övriga noder med hjälp av en lite mörkare bak- grundsfärg. De flesta av deltagarna ansåg att detta var ett tydligt sätt att rikta användarens fokus, men att ännu mer kontrast bör användas för att skapa ännu tydligare markeringar. En av de deltagare som hade mest erfarenhet av arbete med verktyg för videoredigering uttryck- te sig även konfunderad över att fokus och markering inte automatiskt skiftade till den nod som just skapats. Istället fortsätter den nod som varit utgångspunkt för skapandet att vara markerad, vilket hen hade svårt att förstå då nästa steg rimligtvis bör vara att lägga till data till den nya noden.

Majoriteten av deltagarna påpekade att det var viktigt att skapa tydligare skillnader mel- lan de olika element som verktyget bestod av. Knapparna för att lägga till och ta bort noder skiljer sig enbart med sin beskrivande text och i övrigt hade de samma utformning och färg, vilket var svårt att förstå:

”Knapparnas utformning är väl lite dum kanske. Det hade ju varit bra att de inte ser exakt likadana ut. Exempelvis skulle ju knapparna kunna ha olika färger eller vara utformade med nån typ av ikon eller sådär? Om man har svårt att läsa eller så.” (D5)

Ett antal deltagare ansåg att ikoner kan vara fördelaktigt, då de ofta kan ge en direkt be- skrivning av vad en interaktion kan innebära, samtidigt som det inte tar lika mycket plats i gränssnittet. Dessutom ansåg flera deltagare att nodernas innehåll bör kunna speglas i arbet- sytan på fler olika sätt. Möjligheten att ändra deras färg, form eller storlek baserat på deras

4.2. Verktygets funktioner

betydelse för filmens handling hade då varit ett lämpligt tillägg. Det skulle ge en tydligare visualisering av det innehåll som representeras.

4.2.5

Borttagning av existerande data

Teman Kategorier Koder

Okomplicerat upplägg, men mer att önska visuellt

Lätt att förstå och använda Nödvändig och tydlig Bra placering

Bör vara tydligare visuellt Knappen bör sticka ut lite mer Bättre att använda ikoner än text Ge chans att reparera

Måste göra det möjligt att ångra Saknar möjligheten att plocka tillbaka borttagna noder Bekräfta borttagning Bör visas ett bekräftelsemeddelande

Risken för felsteg är stor

Ge fler alternativ att uppnå målet Bör möjliggöras alternativa tillvägagångssätt Göra alla nödvändiga steg i arbetsytan istället Radera flera noder samtidigt

Tabell 4.7: Teman som representerar deltagarnas åsikter om borttagning av existerande data.

4.2.5.1 Okomplicerat upplägg, men mer att önska visuellt

Likt föregående funktion tyckte deltagarna att denna funktion följde en väldigt tydlig struk- tur, som var svår att misstolka. En stor skillnad från inmatning av data, är att borttagning av data inte ansågs behöva snabbas på mer än i nuläget. En nod måste först markeras och därefter har en knapp placerats precis under den data som specificerar noden:

”Eftersom den ligger precis vid data till den valda grenen så blir det ju ganska tydligt att de hänger ihop också, så placeringen tycker jag är bra.” (D3)

Knappen för att ta bort data har samma form och färg som knappen för att lägga till en ny nod, vilket ansågs vara ett problem som lätt kan åtgärdas för att tydliggöra vilken funktion den är ämnad att fylla:

”Det ju lite konstigt att den har samma färg som de andra knapparna, eftersom den gör något helt annat. Jag tycker det är lite dumt att använda stora knappar med text på som förklarar exakt vad de gör. Det kan vara bättre att använda en lite mindre knapp med en ikon eller så.” (D2)

Det får inte uppstå någon osäkerhet hos användaren när det kommer till att ta bort data och det är bra att minimera risken för att fel knapp ska klickas på. Således bör denna knapp sticka ut från andra element i gränssnittet på ett tydligare sätt, gärna med hjälp av en ikon som indikerar vilken funktion knappen har på ett visuellt sätt.

4.2.5.2 Ge chans att reparera

Ett annat alternativ för att minska risken för att fel data raderas är att lägga till ett bekräftel- semeddelande. Majoriteten av deltagarna diskuterade detta alternativ och vissa ansåg att ett sådant mellansteg kan vara irriterande, men att alternativet måste finnas för de användare som vill ha det. Det är även ett sätt att ge användaren tydliggörande feedback på vilka noder som påverkas av den ändring som är på väg att utföras. Risken för felsteg är stor och därmed bör möjligheten att plocka tillbaka borttagna noder även introduceras i verktyget.

”Det måste finnas nån återställning i programmet, typ ångra! Det måste ju läggas till, det är verkligen nödvändigt att ha om man råkar trycka fel.” (D10)

4.3. Uppfattningar om verktygets övriga utformning

4.2.5.3 Ge fler alternativ att uppnå målet

Även för denna funktion diskuterades möjligheten att flytta funktionaliteten till arbetsytan istället, åtminstone som ett komplement till den nuvarande knappen. Det föreslogs att snabb- funktioner med fördel kan implementeras, exempelvis genom att klicka delete när en nod är markerad eller genom att högerklicka på en nod för att kunna ta bort den. Ett annat alterna- tiv som det argumenterades för var att kunna dra en nod till sin ”rot” för att eliminera den aktuella grenen. Dessutom diskuterades möjligheten att markera flera noder samtidigt för att slippa ta bort en längre filmsekvens stegvis.

4.3

Uppfattningar om verktygets övriga utformning

De flesta av studiens deltagare ansåg att verktyget var relativt lättarbetat, men under den korta tid som de fick testa dess funktionalitet hade de svårt att etablera en tydlig bild av de arbetsprocesser som potentiellt skulle kunna drivas med det. För att tydliggöra för nya användare ansåg de därmed att någon form att introduktion var av största vikt för att den som arbetar i verktyget ska få en förståelse för de olika steg som utförs. Några av deltagarna ansåg att en tutorial bör göras tillgänglig, samtidigt som en ruta med tips är ett tillägg som an- vändaren själv bör kunna välja att inkludera. De personer som tidigare arbetat med liknande verktyg föreslog att en onboarding antagligen skulle vara tillräcklig för att skapa förståelse hos användaren. Fler rubriker var en annan sak som efterfrågades, då det ansågs vara ett enkelt sätt att ge mer kontext till verktygets olika element.

För att skapa ett användarvänligt verktyg behöver olika genvägar skapas för användaren. Samtliga deltagare ansåg att kortkommandon skulle ge en betydligt trevligare upplevelse som dessutom effektiviserar arbetet betydligt. De genvägar som efterfrågades i detta verktyg hade främst att göra med att zooma med scroll eller styrplatta samt möjligheten att markera och förflytta flera noder direkt i verktygets arbetsyta. Att inkludera olika snabbkommandon för att bland annat skapa nya noder, kopiera och ångra ansågs även vara en självklarhet av samtliga.

Samtliga deltagare ansåg att den horisontella riktning som trädstrukturen utvecklas i var passande, med tanke på att det kan göra det lättare att visualisera utvecklingen i videons tidslinje. Några av deltagarna påpekade även att det finns en kulturell aspekt att ta i anseen- de, eftersom vissa kulturer inte läser från vänster till höger. Därmed ansåg de att möjligheten att vända på trädstrukturen efter preferens kan vara bra att implementera.

I detta verktyg får användaren arbeta med en enda video, som innehåller flera olika scener som följer efter varandra. Användaren får i uppgift att själv definiera starttid och längd för de specifika noderna, vilket var något som skapade delade meningar hos deltagarna. Vissa an- såg att det skapade möjligheter för kreativt skapande, vilket skulle kunna förstärkas genom att införa möjligheten att klippa ut scener och skapa noder från videospelaren. Andra delta- gare upplevde att det kändes rörigt och påpekade att det hade varit ännu värre om arbetet utförts med en längre video bestående av ännu flera scener. De ansåg att det hade varit lättare att arbeta med flera klipp, som alla kunde få individuella kopplingar till de olika noderna i trädstrukturen. Det diskuterades att detta hade medfört ett större krav på möjligheten att ka- tegorisera och sortera de olika videoklippen, men att det hade varit tydligt om nodens video spelas upp i en loop i video preview-rutan när noden markerats. De deltagare som tidigare arbetat med videoredigering ansåg emellertid att detta har att göra med vilken typ av rådata som finns att arbeta med, så det bästa vore om båda varianterna kan stödjas.

5

Diskussion

Denna sektion består av tre olika delar, där den första behandlar det resultat som presenteras i studien. Resultatet diskuteras dels på en generell nivå, men sedan sätts data från fråge- formuläret i relation till det som framgick under intervjuerna. Därefter diskuteras resultaten i relation till såväl redan befintliga författarverktyg för interaktiv förgrenad video, som till användbarhetsattribut och designheuristiker. Den andra delen av diskussionen behandlar de metodansatser som har använts för att uppnå studiens syfte och i den tredje delen presenteras olika förslag för framtida utveckling av författarverktyget.

5.1

Resultatdiskussion

Generellt sett ansåg deltagarna att de olika funktionerna i författarverktyget fungerade väl i sitt sammanhang. De hade implementerats med en tydlig struktur, vilket gjorde användning- en lätthanterlig och inlärningen snabb. Trädstrukturen var en mycket populär visualisering, som bidrog med en tydlig översiktsbild. Men de funktionaliteter som fanns på plats uppfat- tades samtidigt som otillräckliga, då möjligheterna ansågs vara begränsade för användaren. För att kunna säkerställa en tillfredställande användning finns det behov av att effektivisera de olika processer som ska utföras med verktyget, samtidigt som de olika navigations- och interaktionsmöjligheter som finns för användaren behöver utökas.

De deltagare som inte hade någon tidigare erfarenhet av videoredigering uppskattade den uppdelning som fanns mellan förhandsgranskningsruta och inmatning av data. De an- såg att det skapades en tydlig struktur i verktyget, som var svår att missuppfatta. Men de mer erfarna deltagarna poängterade att effektivitet är en väldigt viktig aspekt när det kom- mer till arbete i den här sortens verktyg och således önskade de att denna uppdelning skulle slås ihop för att skapa större möjligheter till interaktion i arbetsytan. Samtidigt visar resulta- tet att den funktionalitet som implementerats i detta verktyg enbart täcker en del av det som är nödvändigt för att användare ska känna en tillfredställelse vid användning av det. Det för- fattarverktyg som användes innehöll endast ett begränsat antal funktioner, vilket genererade många intressanta åsikter kring vad som kan adderas för att förbättra användarens upple- velse. Ett mer användarcentrerat designfokus är nödvändigt för att skapa en mer behaglig användarupplevelse. Till att börja med blev det väldigt tydligt att mer fokus behöver läggas på att ge feedback till användaren. Vid användning ska det aldrig behöva uppstå en osäkerhet kring vad som sker i verktyget [21], vilket var något som flera deltagare påpekade. Visserli-

5.1. Resultatdiskussion

gen blev deltagarna i denna studie inkastade i ett verktyg på ett relativt kontextlöst sätt, med enbart en kort introduktion som förberedelse. Men trots detta bör stor vikt läggas vid att till- ge användaren en återkoppling på vad de olika handlingar som utförs i verktyget faktiskt för med sig. Åsikterna om utökad feedback hade främst med video preview-funktionen att göra, där det inte gavs tillräckligt stor visuell indikation på vad som spelades upp. Dessutom hade inte den längd som användaren definierade någon större betydelse i nuläget, då videon fort- satte rulla efter nodens längd hade uppnåtts. Detta skapade en förvirrande koppling mellan videon och de ändringar som utfördes i verktyget, vilket resulterade i att ett antal deltagare ifrågasatte behovet av den konstanta visuella återkopplingen. Men de flesta av deltagarna ansåg att video preview-funktionen var användbar i sammanhanget, så länge det adderas en tydligare feedback och någon form av ökad interaktionsmöjlighet.

De resultat som framkom från det frågeformulär som deltagarna fyllde i uppvisade en- bart små skillnader i användbarhet mellan de olika funktionerna. Det som går att konstatera från click-and-drag-funktionens resultat är att den angivna ansträngningsnivån är en aning högre än för de andra funktionerna, medan övriga medelvärden håller hög nivå. Detta är helt i linje med det som framkom under intervjuerna, eftersom click-and-drag ansågs vara en intuitiv funktion i utgångspunkt, samtidigt som det inte gavs någon visuell indikation på att handlingen var möjlig. Flera av deltagarna ansåg att muspekaren bör ändra form för att ge användaren förståelse för vilka handlingsmöjligheter som finns i trädstrukturen. Resultaten från zoom- och video preview-funktionerna visar ett lägre medelvärde än de andra funktioner- na när det kommer till användbarhet. Detta kan även kopplas till det som sades under inter- vjuerna eftersom zoom-funktionen ansågs vara lätt att förstå, samtidigt som den var relativt ineffektiv i sin utformning. Deltagarna ansåg att det krävdes för många klick för att zooma in och ut, samtidigt som musen behövde förflyttas för att användning av funktionen skulle vara möjlig. Integration med arbetsytan och möjlighet att zooma med scroll eller styrplatta var exempel på tillägg som ansågs kunna förbättra verktygets effektivitet och användbarhet. Video preview-funktionen var däremot den funktion som deltagarna hade klart svårast för i användning. Deltagarna fick visuell feedback, men som tidigare nämndes så ansågs den vara långt ifrån tillräcklig för att en förståelse för proceduren skulle vara möjlig att skapa. Vad gäl- ler inmatning och borttagning av data, så skiljer sig resultaten i frågeformuläret väldigt lite från varandra. Användbarheten hos dessa funktioner har fått höga medelvärden, vilket går i linje med vissa av de åsikter som lyftes under intervjuerna. Tydligheten och den lätthante- rade aspekten av utformningen var samtliga deltagare positivt inställda till, vilket troligtvis har influerat dessa resultat. Däremot påpekade de lite mer erfarna deltagarna den ineffekti-