Bibliotekets undervisning handlar, som sagt, sällan om biblioteksundervis- ning. Istället är den fokuserad på en rad andra kompetenser som ibland paketeras under rubrikerna generella kompetenser eller informationskompe-
tens. Redan 2009 kom rapporten Samverkan kring generella kompetenser inom högre utbildning där Lena Landgren och Marita Ljungqvist beskriver
hur införandet av undervisning i informationskompetens vid HT-fakulte- terna har fungerat. Man belyser betydelsen av en transparent organisation gällande arbetsbeskrivningar för pedagogisk personal som arbetar med informationskompetens. Inte minst viktigt då informationskompetens är ett av de mål som behandlas i HT-områdets strategiska plan4. Behovet av
en transparent pedagogisk organisation gällande informationskompetens är lika starkt idag och vilken part som ska arbeta för måluppfyllnad behö- ver förtydligas.
För att ge en överblick av några av de områden och kompetenser bib- liotekarierna vid HT-fakulteterna förmedlar gör jag en schematisk genom- gång. Notera att varje ämne vid HT-fakulteterna kännetecknas av just sina
3 Maja Elmgren & Ann-Sofie Henriksson, Universitetspedagogik. Lund: Studentlittera- tur 2015.
4 Lena Landgren & Marita Ljungqvist, Samverkan kring generella kompetenser inom högre
FAKULTETENS PEDAGOGISKA FLUORTANT
informationsbehov och färdigheter. Med andra ord är genomgången här inte nödvändigtvis representativ för alla ämnen.
Klargörande kring tillgängliga källor och vad som utmärker dessa källor
i fråga om omfång, relevans och tillgänglighet. Inte sällan behövs förtyd- ligande kring kompetenser som handledare och ämne ofta förutsätter att studenten känner till på förhand. Exempelvis vad som utmärker veten- skapligt material i relation till icke-vetenskapligt material.
För ämnet centrala källor är förstås en av de viktigare delarna vi förmed-
lar. I och med digitaliseringen av forskningsmaterial tillgängliggörs ett större antal resurser än bara för ett decennium sedan. Inom ett givet ämne finns inte enbart en handfull uppslagsverk utan sannolikt dussintals. Att informera om dessa samt lära studenterna navigera i denna snårskog är centralt. Digitalisering är sedan länge en realitet när det gäller merparten av de vetenskapliga tidskrifterna. Tyvärr finns det sällan en patenterad lös- ning för att nå en särskild artikel i en given tidskrift. Upphovsrätts- och förlagsbegränsningar så som tidsembargon och dylikt ger för handen att studenter idag behöver känna till en rad metoder för att finna det mate- rial de söker. En typ av källa går kanske att hitta i LUBsearch medan en annan endast via ePublications och en tredje via förlagets hemsida. Hur och varför det skiljer sig är sällan glasklart, inte heller för bibliotekarien.
Google har nått den något unika statusen att företaget blivit ett verb. Att
det handlar just ett företag och ett vinstdrivande sådant glöms lätt bort. Vi ger av vår information för att få tillgång till sök- och molntjänster, tillsynes gratis. Att förstå detta samband samt kännedom om personifiering av sök- resultat är grundläggande kompetenser för yrkesutövande akademiker. Google har även en tjänst för att söka fram material av vetenskaplig karak- tär kallad Google Scholar. Jag säger vetenskaplig karaktär då Scholars de- finition av vad vetenskapsbegreppet är något otydlig.5 Trots detta kan Sc-
holar vara en användbar utgångspunkt för att belysa citeringsanalys och visa på hur olika vetenskapliga dokument relaterar till varandra.
Wikipedia är en oundviklig källa att beröra. Utöver Google är det en av
de första platserna studenterna hamnar på när de söker information. Här är det av vikt att belysa att varje språk har sin Wikipedia, med sina unika
FAKULTETENS PEDAGOGISKA FLUORTANT
förutsättningar för artikelförfattande. Personligen brukar jag se en genom- gång av Wikipedia som ett utmärkt tillfälle att diskutera vetenskaplighet och transparens. Får man använda sig av artiklar från Wikipedia i sitt självständiga skrivande? Jag har diskuterat frågan otaliga gånger och även bland forskare kan meningarna gå isär. Diskussioner här brukar vara väl- digt fruktbara och studenterna har inte sällan ett uppdämt behov av att problematisera just Wikipedia. Det finns ju referenser, då är det väl veten- skapligt är en återkommande fundering. Något som följs upp av funde- ringar kring vem som faktiskt valt ut referenserna. Som sagt, Wikipedia är en användbar resurs för att diskutera vetenskaplig transparens.
Referenshantering är förstås en central del i bibliotekets undervisning.
Hur, vad och varför man refererar är kärnkompetenser för studenter som skriver självständigt arbete.
Akademisk hederlighet är ett ämne som fått allt större plats i vårt utbud.
Även om ämnet kan ha negativa konnotationer för vissa studenter är det viktigt att man ger alla möjligheten att nå en grundläggande förståelse för vetenskapligt agerande. Hur använder man sig av andras material utan att göra övertramp? Vetenskap och vetenskapligt skrivande bygger ju till stor del på att bygga på andras erfarenheter, men hur gör jag som student detta på rätt sätt? Diskussioner här blir inte sällan en ingång till den veten- skapliga kulturen, vilket är nog så viktigt för studenter som ska påbörja sitt första självständiga skrivande.
Som framgår ovan är det en mångfald av kompetenser som ska gås ige- nom. Ibland komprimerat till endast ett tvåtimmarspass, vilket gör att undervisande bibliotekarie och närvarande studenter endast hinner skrapa på ytan av det som gås igenom. Samtidigt blir det vid en sådan här genom- gång uppenbart att begreppet biblioteksundervisning blir trubbigt och oklart. Ett bättre och mer beskrivande begrepp behövs.
Dilemman
Alfabetisk indexering: Under de senaste åren har personalen i HT-bibliote-
ket noterat en allt högre frekvens av frågor rörande hur man hittar littera- tur i hyllan. Inte bara vid vilken hylla en särskild författare står, utan hur man rent alfabetiskt söker i hyllan. Det tycks som om denna elementära
FAKULTETENS PEDAGOGISKA FLUORTANT
kompetens tynar bort. En anledning torde vara att behovet av att slå i re- gister är försvinnande liten i vardagslivet där enkla och effektiva sökrutor eliminerat behovet av tungbläddrade register. Detta är förstås ren spekula- tion, men otvetydigt är att detta är en kompetens som behöver bejakas i bibliotekets undervisning. Särskilt för våra studenter vid HT-fakulteterna där det tryckta materialet står sig starkt.
Som belysts tidigare ser vi även ett behov av att förtydliga vad som kän- netecknar vetenskapligt material. Det händer att studenter har till uppgift att leta fram artiklar inom ett särskilt område och då inte upplysts om skillnaden mellan nyhetsartiklar, vetenskapliga artiklar och populärveten- skapliga. Självklara kompetenser för en lärare på en kurs, men för nya studenter långt ifrån glasklart.