Marita Ljungqvist & Maria Hedberg
Bakgrund
Moocar, Massive Open Online Courses, är ett fenomen inom högre ut- bildning som har fått stor uppmärksamhet de senaste tre åren. Moocar kan kortfattat beskrivas som öppna nätbaserade kurser som är tillgängliga för alla oavsett förkunskaper och som kan inrymma mycket stora deltagar- grupper – ofta flera tusentals. Kurserna bedrivs ofta som en form av själv- studier där innehållet presenteras i videoföreläsningar och texter, och ak- tiviteter och bedömningsuppgifter kan bestå av t.ex. automaträttade fler- valstester, formativa reflektionsfrågor och kamratgranskade uppgifter. Lärarnärvaron är ofta obefintlig eller låg.
Lunds universitet startade ett mooc-projekt 2014 och har under perio- den 2014−2016 i två omgångar utvecklat öppna nätbaserade kurser som publicerats på plattformen Coursera.1 Avdelningen för högskolepedagogisk
utveckling (AHU) vid Institutionen för utbildningsvetenskap har ansvarat för ledning och pedagogiskt samt i viss mån tekniskt stöd till de lärarteam som utvecklar kurserna.
»ATT GÖRA EN PRODUKT SOM SEN SKA LEVA SITT EGET LIV«
Under den första utvecklingsomgången (2014−2015) utlystes medel av universitetet centralt som kunde sökas av fakulteter med intresse av att utveckla moocs. Tre fakulteter erbjöds möjlighet att producera varsin kurs. Initiativet till att utveckla kurserna kom alltså i denna omgång helt från enskilda institutioner/lärarlag och universitetets Centre for Educational Development (nuvarande AHU) erbjöd stöd i form av workshops och handledning både vad gäller det pedagogiska upplägget och det tekniska kunnandet för att lärarlagen sedan skulle kunna utveckla kurserna. Cen- trala medel utgick till institutionerna som själva fick ansvara för hur dessa skulle fördelas mellan framför allt utgiftsposterna lärarlöner och videopro- duktion. Även koordinering av arbetet och insamlandet och publiceringen av materialet på plattformen sköttes av institutionerna. Dessa ansvarade också för kursgivningen – t.ex. att moderera diskussionsforumen under kursernas gång – samt kostnaderna för denna. Ägandeskapet för dessa kurser kan därmed sägas ligga helt hos institutionerna.
Inför den andra omgången (2015−2016) beslutade universitetets utbild- ningsnämnd om att två nätbaserade kurser i akademiskt skrivande skulle utvecklas vid universitetet, som ett sätt att höja kvaliteten på lärosätets examensarbeten och öka studenternas kompetens i att skriva vetenskapligt. Beslutet togs att utveckla två kurser – en på svenska och en på engelska – och uppdraget att ansvara för att utveckla dessa kurser föll på ett fåtal särskilt utvalda lärare med den kompetens som efterfrågades. AHU ansva- rade för fördelning av medel för lärartid och videoproduktion inom ramen för de medel som tilldelats (samma storlek som under den första om- gången), men lärarlagen avgjorde själva hur lärartiden skulle fördelas inom gruppen. Uppbyggandet av kurserna på plattformen sköttes av en extern projektassistent utan koppling till kursinnehållet. I det här fallet fanns ingen tydlig ägare av kurserna i form av t.ex. en institution. Istället överläts driften av kurserna efter start åt en annan enhet, Lunds universitetsbiblio- tek. Arbetet med att utveckla kurserna var ett uppdrag med klart definierad slutpunkt: framställandet av två färdiga moocar i akademiskt skrivande, klara för lansering under 2016.
»ATT GÖRA EN PRODUKT SOM SEN SKA LEVA SITT EGET LIV«
Syfte och metod
Ursprungstanken med den mindre studie som presenteras i detta paper var att undersöka komplexiteten i mooc-lärarrollen. Att ha insyn i hur lärari- dentiteten förändras och påverkas genom erfarenheten av att utveckla och undervisa en öppen nätkurs kan ge oss viktig kunskap om vilken roll moo- car kan spela i utbildningssystemet och vad de kan åstadkomma.2 Denna
kunskap kan också vara värdefull för att bygga upp den typ av stöd, utbild- ning och kompetensutveckling som lärarna behöver, i takt med att moocar eller mooc-liknande utbildningar blir vanligare.
För att få insikt i hur de lärare vi från AHU har arbetat med i mooc- projektet ser på sin roll och på kursformatet genomförde vi under vårter- minen 2016 en semistrukturerad två timmar lång gruppintervju med tre3
av lärarna på kurserna i akademiskt skrivande (fortsättningsvis benämnda
2015-gruppen), de kurser som utvecklades under 2015/2016. Intervjun spe-
lades in och transkriberades. I samtalet framkom tankar som gjorde oss nyfikna på att undersöka inställningarna till samma frågeställningar4 hos
den grupp lärare som utvecklat kurser under den första omgången 2014/2015 (fortsättningsvis benämnda 2014-gruppen). Vi valde därför att skicka ut samma frågor i enkätform (på både svenska och engelska) till dessa lärare och fick in fyra svar. Begränsningarna i studien är framför allt att underlaget är mycket litet och att frågorna distribuerades på olika sätt: av naturliga skäl fanns det mer utrymme att utveckla svaren under inter- vjun än i enkätformatet.
2 J. Ross, C. Sinclair, J. Knox, S. Bayne & H. Macleod, »Teacher Experiences and Academic Identity: The Missing Components of MOOC Pedagogy«: Journal of Online
Learning and Teaching, 10:1 (2014), s. 57−69 (http://www.research.ed.ac.uk/portal/fi-
les/17513228/JOLT_published.pdf).
3 I intervjun deltog även en fjärde lärare på en ännu inte utvecklad kurs i akademiskt lärarskap, även den ett uppdrag från utbildningsnämnden.
»ATT GÖRA EN PRODUKT SOM SEN SKA LEVA SITT EGET LIV«
Undersökning
Med utgångspunkt i intervjun och enkätsvaren utkristalliserades fem te- man som vi valde att undersöka närmare, och då även utifrån en annan frågeställning än den ursprungliga (synen på lärarrollen och kursformatet): om det kan finnas skillnader i hur man uppfattar öppna nätbaserade kur- ser och sin egen roll i kurserna som är kopplade till hur och var utveck- lingsarbetet har initierats, i det här fallet om det har varit ett initiativ på institutionsnivå eller om det har kommit som ett uppdrag från ledningen.