Sid.
•
Sammanfattning•
Bakgrund/Metod 1.•
Mål, Delmål, Vision 2.•
Syfte 2.•
Projektorganisation 3.•
Resursgrupp/Tvärgrupp 4.•
Avgränsningar 4.•
Mätning 4.•
Tidsplan 4.•
Risker och Konsekvenser 5.•
Effekter 5.•
Intressenter 6.•
Kostnader 6.SAMMANFATTNING
Vid starten av analysarbetet gick mycket tid åt till att diskutera begreppet etik, vilken människosyn har jag?, Hur påverkar mina attityder och värderingar mitt arbete?
Kan man lära sig etik teoretiskt? Vad sker i mötet med andra människor? Vad är rätt och orätt?, vad är gott och ont? Varför handlar jag som jag gör?
Etik är stort och snart var vi överens om att vi skulle avgränsa projektet till yrkesetiska frågeställningar, och att det behövs stöd av teoretiska kunskaper för att formulera vad som "känns rätt" och få igång en process som hjälper mig att förstå mitt tänkande och konsekvenserna av det gentemot mig själv, arbetskamrater, hjälptagare och övriga.
Vi beslöt att en resursgrupp/tvärgrupp ska ta fram arbetsmaterial som stöd till arbetsgrupperna i sitt etiska arbete mot att nå målet.
Det vi i analysarbetet sett som värdefullt är att ha tid för diskussion och reflexion och vår förhoppning är att arbetsgrupperna får lika djupa veck i pannan som vi fick.
BAKGRUND/METOD
Norrtälje Kommuns omsorgsförvaltning genomförde hösten -98 ett antal föreläsningar för samtlig personal om etik och moral med Gillis Herrlitz som föreläsare.
Tanken var att varje omsorgsdistrikt på något sätt skulle fortsätta etikarbetet.
Gillis budskap var mycket igenkännande, "inkännande", uppväckande och uppskattat. En av omsorgscheferna drev frågan om hur vi skulle gå vidare i Rimbodistriktet och det beslöts att tillsätta en tvärgrupp.
I samband med starten av etikprojektet gick omsorgsutvecklaren en projektledarutbildning och på detta sätt blev flugorna på smällen
En arbetsgrupp tillsattes för att göra en analys/förstudie och genom att metodiskt diskutera och tänka kom vi fram till denna rapport. Vi började med att enas om vad begreppet etik betyder för oss, så att vi skulle ha ett gemensamt tänkande under analysarbetets gång.
MÅL
Skapa ett arbetsklimat och samsyn i organisationen där individens och gruppens etiska tänkande har en naturlig plats och prioritet, inom vård och omsorgsarbetet.
DELMÅL
1. Kunskap om sin vardagliga roll (vardagsinlärning) - yrkesstolthet
- maktsituationen - hjälpare, hjälptagare
- mötet med arbetskamraterna
2. Redovisning av ovanståede delmål, grupperna väljer själva redovisningsmetod.
3. Diskussion kring värderingar, attityder, moral, etik
VISION
År 2000 har vi ett väl utarbetat etiskt förhållningssätt som genomsyrar hela omsorgsorganisationen i Rimbo.
MÅLGRUPP
Personal i Rimbos hela omsorgsorganisation.
SYFTE
Tydliggöra vardagliga etiska ställningstagande för att främja ett öppet klimat som genomsyrar organisationen.
PROJEKTORGANISATION Ledningsgrupp Projektledare Resursstöd Resursgrupp/ Tvärgrupp Personal i hela organisationen 3.
RESURSGRUPP/TVÄRGRUPP
Består av 2 representanter från varje resultatenhet (8st.).
Syftet med tvär gruppen är att få större utbyte och plattform för diskussioner.
Gruppens uppdrag är att ta fram material och medel, som ska stödja samtliga i organisationen att nå målet.
AVGRÄNSNINGAR
Prioritera yrkesetiken - det vi möter i vårt arbete. Mötet med hjälptagare, kollegor och övriga kontakter.
MÄTNING
Genom enkätundersökningar mäter vi vår grad av måluppfyllelse. Resultatet ska redovisas på 3 nivåer.
- Uppdragsgivaren (hela organisationsresultatet) - Övergripande för varje resultatenhet
- En för varje grupp
Mätningsansvarig: Projektledaren
TIDSPLAN
Upptaktsträff resursgruppen 10-12 Start för resursgruppens arbete Stopp för resursgruppens arbete Redovisning till ledningsgruppen Start för grupperna
Projektet avslutas vid årsskiftet 1999 - 2000. 14/1-99
vecka 3. vecka 15 vecka 16 vecka 18
RISKER KONSEKVENSER
Besparingsbeting på verk-samheten.
Motivationen minskar, ett hårdare klimat på arbetsplatsen.
Projektet når inte ut till alla i organisationen.
Målet nås ej inom tidsramen, ingen enhetlig referensram för fortsatta diskussioner.
Ökad vårdtyngd med dagens Energin går åt till annat än att diskutera etik.
resurser.
POSITIVA EFFEKTER
- Ökad förståelse för vikten av socialt arbete, för vems skull arbetar jag?
- Skapar ett bättre diskussionsklimat i arbetsgrupperna.
- Kommunikationen blir bättre i hela organisationen.
- Skapar förutsättningar för en tydligare yrkesroll, vilket medför att
allmänhetens och vår egen respekt för yrket ökar. Ökad respekt för yrket gör det lättare att rekrytera nya medarbetare.
- Effektivare arbetsgrupper som genom tydligare kommunikation lättare kan göra prioriteringar i sitt dagliga arbete.
- De etiska dilemman vi möter i vardagen synliggörs, vilket gör att verksamheten utvecklas.
- Bättre omsorg, mindre energiförluster.
NEGATIVA EFFEKTER
- Ökad kostnad för organisationen till en början.
- Individer i organisationen kan känna sig kränkta till en början.
INTRESSENTER Primära intressenter - Pensionärer - Utvecklingsstörda - Psykiskt sjuka - Personal Sekundära intressenter - Anhöriga - Primärvården - God man - Intresseorganisationer - Politiker - Andra kommuner - Övriga omsorgsdistrikt KOSTNADER = INVESTERING
Kalkylerade kostnader för etikprojekt
B-gården Bergshyddan Särskild oms. Hemtjänst Totalt Personal 230.400 134.400 230.400 153.600 1.395.200 Föreläsare 15.000 Material 25.000 Oförutsedda kostnader 215.600 Vikarier 710.900 Förtäring 11.000 Totalt 2.372.700 Resursgruppen Totalt 51.200 Antal Personal Tid/Individ Kostnad Individ/tim. Proj. kostn./Individ 200 24 tim. 160 kr. 11 861.30 kr. Dikt
Varför porlar min torkade källa? Varför blommar min
öken i blått? Jo, idag har jag mött
en människa som tror mig bara
om gott.
Innehåll
Förord Bakgrund Mål 1.
Rimbo distrikt "Trädet" 2.
l:a träffen Instruktioner 3-5.
2:a träffen 6-7.
Dikt 8.
3:e träffen 9-10.
4:e träffen 11-12.
5:e träffen 13.
Lagar 14-15.
Sista sidan 16.
FÖRORD
Frågor som rör rätt och orätt, gott och ont kallas etiska frågor. Etik handlar främst om vårt inre tänkande.
Moral innebär mer vårt praktiska handlande.
Under vårt arbete att ta fram arbetsmaterial har vi upptäckt h u r viktigt det är att få prata om hur du och jag möter och beter oss gentemot hjälptagare och kollegor. Vi har ofta berört hur svårt det kan vara att handla etiskt rätt.
Vad har j a g för ansvar för mitt handlande gentemot mig själv och inför a n d r a s handlande i min yrkesroll?
Det har väckts mycket tankar och frågeställningar hos oss, vår förhoppning är att detta ska leda till något bra för alla.
Lycka till!
Efter höstens föreläsningar med Gillis Herrlitz om etik och moral, så var tanken att varje omsorgsdistrikt på något sätt skulle fortsätta etikarbetet Frågan drevs vidare av en av Rimbos omsorgschefer och det genomfördes en förstudie där det beslöts att tillsätta en tvärgrupp.
Tvärgruppen bestod av 8 personal från olika delar av organisationen samt en projektledare.
Uppdraget v a r att arbeta fram ett arbetsmaterial som berörde yrkesetik till samtlig personal i hela organisationen, vilket du nu ser resultatet av. Se arbetsmaterialet som ett stöd för er att diskutera vardagliga, etiska frågor på er väg att nå målet
Målet är att skapa ett arbetsklimat och samsyn i organisationen där ditt egna och gruppens etiska tänkande har en naturlig plats och prioritet.
Eftersom våra verksamheter ser så olika ut och benämningen på dem - vi hjälper varierar mellan verksamheterna sa har vi valt benämningen hjälptagare.