Det h ä r är er första träff av fem. Vi har tänkt att varje träff ska ta ca: 3 timmar. Börja med att utse någon som håller i träffen, varva sedan varje gång.
Avsluta varje träff, sista 30 minuterna, med att gå laget runt och låt var och en få säga vad som varit viktigt. Skriv ner det. Det kommer ni att ha nytta av när ni ska formulera er
gemensamma yrkesetiska förhållningssätt. Innan ni sätter igång läs högt igenom sidan 1.
Till er hjälp h a r ni utdrag ur (SOL, LSS, HSL). Lagarna som styr vår verksamhet på sidorna 14-15.
MÖTET MED HJÄLPTAGAREN
Karin är 57 år och dement.
Karin har alltid varit noga med att vara hel och ren. Hon h a r börjat "läcka" lite.
Karins a n h ö r i g ringer personalen om att hon behöver blöjor.
Karin upplever inte det själv som något problem. Anna tycker att vi kan påminna henne om
toalettbesök.
Stina tycker att det är enklare att sätta på henne en blöja.
Hur skulle ni vilja gå till väga?
Hur skulle ni vilja ta upp det med Karin utan att hon känner sig kränkt?
Vems är problemet?
Leif är 35 år och utvecklingsstörd. Han har tränats att gå till sitt arbete, men har nu
upptäckt att det finns möjligheter på vägen. Han tycker mycket om kaffe, så på väg till arbetet tar han en sväng in på servicehusets cafeteria, som han passerar. Där tar han en "gratiskopp". En del personal där tycker väl att det är OK För han är ju gullig och pratsam. Nu h a r gratiskoppen ökat och det blir nästan en kanna. Irritationen är ett faktum. Han blir till slut inte välkommen, och Leif vägrar att gå till jobbet
Kan du ta en gratiskopp i en cafeteria? Varför blir Leif särbehandlad?
Ruth och Stina skall hjälpa Helge 87 år som är helt klar och redig. Helge klarar övre toalett själv, om han får hjälp till toaletten, vilket han själv även vill. Nedre toalett sköts i sängen. Tidsmässigt går det fortare att sköta både övre och nedre toalett i sängen.
* Rut vill tillmötesgå Helges önskemål. * Stina tänker tidsmässigt - Vi har 4 kvar att hjälpa.
Hur gör vi?
Vems önskemål/behov skall tillgodoses? Har du tid att arbeta etiskt?
Behandla hjälptagaren som du skulle vilja bli behandlad om du var i samma situation
Har ni tid över diskutera gärna era egna vardagsetiska situationer/möten.
SUMMERING
2:A TRÄFFEN
Hulda 77 år, f.d. kokerska, diabetiker och även nedsatt syn. Tycker mycket om mat och efterrätter, hon går gärna i köket och tar själv även sådant som ej är lämpligt. Efter senaste läkarbesöket har hon blivit ordinerad dietkost, som hon inte accepterat. Hon ger utlopp för detta mot personalen i form av aggressivitet och svordomar, då dom försöker tillrättavisa henne.
Hur skall man lösa detta?
Vem skall besluta vad som är bra? - för Hulda?
- för personalen? - övriga boende?
Edvin är 79 år och är halvsides förlamad. Han känner stort obehag vid duschning. Därför vill han inte duscha och byta kläder. Nu börjar han lukta illa. Vilket de andra boende börjar
anmärka på. Hur gör vi n u ? Vems är problemet?
Karl 82 år är döende. Han önskan är att få dö där han bor. Han trivs med sin personal. Och personalen är medvetna om hans önskemål. Karl har nu inte ätit eller druckit på flera dagar. Karls två döttrar kontaktas och kommer dit till honom. De båda ifrågasätter om deras pappa ska vara kvar på servicehuset. De anser att han skall till sjukhuset med ambulans. Personalen blir tveksamma om de gör rätt.
Vad tycker du?
En tanke
Skulle jag vilja bli hjälpt av mig själv?
SUMMERING
På ett sjukhus i Skottland fann man efter en äldre kvinnas död en dikt bland hennes tillhörigheter. Den dikten hade hon skrivit under vårdtiden på sjukhuset.
Vad ser Ni systrar, Vad ser Ni säj? Tänker Ni inom Er, när ni tittar på en mej: "en knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick, osäker om vanor, med
frånvarande blick, som spiller ut maten och inte ger svar, när Ni muttrar om henne som aldrig blir klar. Som inte ser ut att märka vad Ni gör och ständigt tappar käppen och inte ser sig för, som viljelöst låter Er göra som ni vill med matning och tvättning och allt som hör till".
Är det så Ni tänker, när Ni ser mej, säj? ÖPPNA ögonen, systrar, titta på mej.
närmare
Jag ska tala om vem jag är, som sitter här så still, som gör vad Ni ber mej och äter när Ni vill.
Jag är ett tioårsbarn med en far och en mor, som älskar mej och min syster och min bror. En sexton års flicka, smäcker och grann, med drömmar att snart få möta en man. En brud nästa tjugo - mitt hjärta slår en volt, vid minnen av löften jag givit och hållit.
Vid tjugofem - ännu har jag egna små, som behöver mig i hemmets lugna vrå.
En kvinna på trettio, mina barn växer fort och hjälper varandra i smått och stort. Vid fyrtio är de alla vuxna och och alla flyger ut. Men maken är kvar, och glädjen är ej slut Vid femtio kommer barnbarn och fyller vår dag, åter har vi småttingar, min älskade och jag.
Mörka dagar faller över mej, min make är död. Jag går mot en framtid i ensamhet och och nöd. De mina har nog med att ordna med sitt, men minnet av åren och kärleken är mitt.
Naturen är grym, när man är gammal och krokig, får en att verka en aning tokig. Nu är jag bara en gammal kvinna, som sett krafter tyna och charmen försvinna.
Men inuti denna gamla kropp bor ännu en ung flicka. Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta. Jag minns min glädje, jag minns min smärta, och jag älskar och lever om livet på nytt, jag tänker på åren, de alltför få som flytt och accepterar kalla fakta, att inget kan bestå.
3:E TRÄFFEN
MÖTET MED KOLLEGOR
Klara och Stina åker buss hem efter jobbet där sitter dom och pratar om dagens hjälptagare och deras problem. Anna som är arbetskamrat med Klara och Stina sitter längre bak och hör deras samtal. Anna ser att många lyssnar och hon ser dessutom att en anhörig sitter på bussen, och hör samtalet.
Vad kan den anhöriga göra?
Vad kan konsekvenserna bli för Klara och Stina? Hur skulle du g ö r a i Annas situation och vad har Anna för ansvar?
Säg inte mer om din nästa än du kan säga i hennes närvaro
På en morgonträff delas jobben ut. Kerstin får sina arbetsuppgifter för dagen, men hon är inte nöjd och säger bl.a. "Jag vill inte gå till den där kärring jäveln!! hon är så jävla jobbig". Kerstins jargong är illa omtyckt i gruppen.
X
Får man använda vilket språk som helst? Hur skall gruppen göra med Kerstin?När Anna arbetar kväll med Klara och Stina så känner hon sig olustig. För när hon kommer till jobbet så sitter dom i fikarummet och pratar bara med
varandra. När Anna försöker komma med ett inlägg tar dom ingen notis om henne utan pratar bara på ... och går tillsammans iväg och jobbar.
Hur ska Anna göra för att slippa känna olust när hon går till jobbet? Och med vem ska hon prata?
En droppe droppad i i livets älv,
Har ingen kraft att flyta själv
Det ställs krav på varenda droppe: Hjälp till att hålla de andra oppe
Tage Danielsson
SUMMERING
4:E TRÄFFEN
Eva är 20 år h a r precis börjat arbeta och har mycket nya idéer från skolan. Hon föreslår ett nytt
rapportsystem på datorn, där alla kan sköta sina rapporter själva (vilket skulle underlätta mycket). Klara och Stina som arbetat i 20 år med det gamla systemet tycker att det verkar skrämmande och säger att lilla g u m m a n vi har arbetat i 20 år och det har fungerat så bra.
Hur skall Eva driva sina idéer vidare? Vad står Klara och Stinas reaktion för?
I gruppen vet alla att Lena har problem med sin tonårsson. Hon är ensamstående, har dålig ekonomi vilket resulterar i stress och utbrändhet för hennes del. Hon missköter arbetet kommer alltid försent och smiter
undan sina arbetsuppgifter. Arbetskamraterna har känt att hon luktat sprit vid flera tillfällen och börjar nu bli irriterade över att hon inte sköter sitt jobb. Arbetsbördan blir tyngre för resten av gruppen.
Vad kan/ska du som arbetskamrat göra?
Gudrun och Barbro kommer in i ett rum hös en hjälptagare. Barbro säger till Gudrun, "usch vad det luktar illa om honom". Gudrun ser att
hjälptagaren hört vad Barbro sagt. Vad tycker du att Gudrun bör göra?
Anna har hört ryktesvägen att det antagligen är personalneddragningar på gång. Det här gör att det blir oroligt i gruppen. Vem är det som ska bort och varför? När dom frågar chefen om det här ryktet stämmer, så är det enda svar dom får att neddragningar ska göras men att man inte vet riktigt var. Den här luddiga
informationen leder till att gruppen går på sparlåga och inte orkar engagera sig i sitt arbete och konflikterna gror. Chefen märker ingenting utav det här och blir förvånad när han blir kallad till ett krismöte med gruppen. Hur fungerar kommunikationerna mellan chef - personal?
Hur. delaktiga bör personalen vara i information och beslut?
En tanke
Skulle jag vilja jobba med mig själv?
SUMMERING
5:E TRÄFFEN
Arbetsgruppens yrkesetiska förhållningssätt - Tänk tillbaka på de diskussioner och
funderingar som ni haft om etik och värderingar under samtliga avsnitt i häftet.
Försök att sammanfatta och göra tydligt vad yrkesetik betyder i just erat arbetslag.
- Vad står v å r a n grupp för?
- Vad vill vi att våran grupp ska stå för?
Sammanfatta e r a summeringar med att formulera ert yrkesetiska förhållningssätt:
Lagar som reglerar verksamheten inom äldre- handikappvården Sol, Socialtjänstlagen Mål -Portalparagraf
1§ Samhällets socialtjänst skall demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och social trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor
- aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under
hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och
integritet.
LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
1§ Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder
föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och
därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
HSL, Hälso- och sjukvårdslagen 2§ Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. 3§ En god hälso- och sjukvård skall särskilt:
1. vara av en god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och
behandlingen,
2. vara lätt tillgänglig,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och
sjukvårdspersonal.
Verksamhetens mål och allmänna inriktning
5§ Verksamheten enligt denna lag ska främja jämlikhet i
levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1§. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att lava som andra.
6§ Verksamheten enligt denna lag skall bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande rätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. För
verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.
Förbindelse och tystnadsplikt och sekretess Äldre- och handikappvården är en
verksamhet som regleras av
sekretessbestämmelser. Du kommer i Ditt arbete h ä r i kontakt med mycket känslig information om människor. Inom k o m m u n e n anser vi att ett gott arbete måste bygga på förtroende för de anställda. D e n enskilde vårdtagaren och arbetsgivaren måste kunna lita på att Du kan b ä r a detta förtroende.
Sekretesslagens uppgift är att tillgodose varje människas rätt att få skydd för sin personliga integritet
Som anställd h a r du anmälningsplikt om Du misstänker att ett barn far så illa att socialnämnden bör ingripa. (Se socialtjänstelagen § 71.)
Du har också anmälningsplikt att till arbetsgivaren anmäla om en
vårdtagare utsätts för övergrepp, försummelse eller bristande
omvårdnad eller om misstanke om det föreligger. (Se socialstyrelsens
allmänna r å d 1996:11.)
Din tystnadsplikt hindrar inte att Du i dessa fall gör en anmälan!
När du skriver under denna
förbindelse h a r Du alltid rätt att begära att Din chef förtydligar innebörden i tystnadsplikten och anmälningsplikten utifrån de förutsättningar som gäller Din arbetsplats!
• All personal (också elever, praktikanter och
förtroendevalda) har tystnadsplikt.
• Tystnadsplikten gäller även då anställningen har upphört. • Tystnadsplikten gäller både muntlig och skriftlig
information. Din handlingsregel bör vara att aldrig berätta om vårdtagaren och dennes
personliga förhållande, utom det som är absolut nödvändigt för arbetets skull. Detta gäller även arbetskamrater emellan.
• Tänk på att vara försiktig med information till andra
myndigheter. Det är endast i undantagsfall möjligt att
informera mellan myndigheter i känsliga frågor utan samtycke från den det berör.
• Information till anhöriga får ges om den enskilde givit sitt medgivande.
• När du träffar vänner, släktingar eller andra
utomstående får du inte berätta något som gäller enskilda
personer som Du kommer i kontakt med i Ditt arbete.
• Om Du är osäker på om du får lämna ut en handling eller
muntlig uppgift bör du fråga Din närmaste chef.
• Den som bryter mot