3 Metod
5.5 Innehavsperiodens påverkan
I denna studie har stort fokus legat på att utvärdera låga och höga EV/S- och EV/EBITDA- multiplar på Stockholmsbörsen med innehavsperioderna tre och tolv månader. En av forskningsfrågorna i studien har varit att analysera hur stor påverkan innehavsperioderna har för att uppnå överavkastning och hur dessa kan synergisera med multipelstrategin. Portföljerna har genererat blandade resultat och varken tre eller tolv månader har separerat sig som en optimal innehavsperiod på en generell basis.
För multipeln EV/EBITDA genererade en innehavsperiod på tre månader en högre ackumulerad avkastning för de högsta EV/EBITDA-multiplarna. För de lägsta EV/EBITDA- multiplarna genererade en tolv månaders innehavsperiod en högre ackumulerad avkastning. Detta går i linje med Levy (1967) som hävdar att kortare tidsperioder gynnar strategier som grundas i att handla aktier till högre multiplar. Däremot undersökte Jensen och Bennington (1970) denna investeringsstrategi och observerade att den inte är lika effektiv på längre sikt.
Detta återspeglas i studiens empiriska resultat som visar att de höga EV/EBITDA- multiplarna har presterat sämre än de lägsta EV/EBITDA-multiplarna på tolv månaders sikt. Jegadeesh och Titman (1993) uttrycker också i sin studie att investeringsstrategier som fokuserar på relativ styrka och momentum presterar bättre på tre månader än tolv månader. Däremot hävdar Graham (2003) och Greenblatt (2010) att aktiemarknaden är ineffektiv på kort sikt, att priskorrigeringar sker på längre sikt och att detta avspeglas i aktiens prestation. Detta kontrasteras i studiens empiriska resultat som påvisar att en investeringsstrategi med en kortare innehavsperiod pålitligt kan generera en högre avkastning.
I portföljerna med de högsta och lägsta EV/S-multiplarna på OMX Stockholm finns det inga större skillnader i den ackumulerade avkastningen som pålitligt kan tala för att en tre eller tolv månaders innehavsperiod är mest gynnsam för strategin. Mellan de 20 högsta multiplarna på både tre och tolv månader skiljer det 9%. Mellan de 20 lägsta multiplarna på tre och tolv månader skiljer det 14%. Författarna kan således inte påtagligt fastställa att innehavsperioderna har en större påverkan på portföljerna som baseras på multipeln EV/S. Vidare kan detta bero på att resultaten för EV/S-portföljerna inte visade någon signifikans i regressionsanalyserna. Däremot i portföljerna som baseras på multipeln EV/EBITDA finns det tydliga skillnader i resultaten som tyder på att innehavsperioderna har gett effekt. För portföljerna med högst EV/EBITDA presterade portföljen med tre månaders innehavsperiod en ackumulerad avkastning som var 72 procentenheter bättre än portföljen med tolv månaders innehavsperiod. Lägsta EV/EBITDA tolv månader presterade 42 procentenheter bättre än lägsta EV/EBITDA tre månader. EV/EBITDA-portföljerna visade större skillnader, som berodde på innehavsperioderna, än EV/S-portföljerna. Detta resulterar i att det blir svårt att avgöra om innehavsperioden har påverkat portföljerna med multipeln EV/S om inte ytterligare tester görs. Dessutom visade EV/EBITDA-portföljerna signifikanta resultat och kan vara en bidragande faktor till de presenterade empiriska resultaten.
I studien har även ett centralt fokus varit att analysera hur olika innehavsperioder påverkar den riskjusterade avkastningen. Den riskjusterade avkastningens synergier med innehavsperioden presenterar liknande resultat som den ackumulerade avkastningen. Jegadeesh och Titman (1993) presenterade i sin studie att fokus på en momentum-strategi på kort sikt kan medföra överavkastning utan att ta större risker. För portföljen höga EV/EBITDA tre månader framhävs detta i portföljens Sharpekvot och Treynorkvot som var markant högre än samma portfölj med en innehavsperiod på tolv månader. De Bondt och Thaler (1985) argumenterar för att en strategi som grundar sig i att köpa lågt värderade bolag pålitligt kan generera riskjusterad överavkastning på en tidshorisont om tre till fem år. I studiens empiriska resultat visade en tolv månaders innehavsperiod än bättre riskjusterad avkastning än en tre månaders innehavsperiod. Däremot kan det vara intressant att undersöka längre tidshorisonter om tre till fem år för att kunna säkerställa denna investeringsstrategi.
5.6 Diskussion
Resultatet från studien presenterar en möjlighet att över en nioårsperiod erhålla en högre avkastning än vad marknaden erbjudit. Detta resultat strider mot resultatet Fama (1970) förklarat som den effektiva marknadshypotesen, vilket i korta drag innebär att det inte går att skapa långsiktig avkastning som är högre än den totala effektiva marknaden, då marknaden är optimalt prissatt tack vare informationssymmetri och samtliga investerares rationalitet. Även om denna studie ämnar sig åt annat än att motbevisa Famas (1970) teori, går det inte att undgå att resultatet visar på det. Med detta resultat kan det ifrågasättas huruvida Stockholmsbörsen är effektiv eller inte. Denna studies empiriska data är däremot inhämtad från endast nio år vilket kan argumenteras mot att det räknas som en långsiktig tidsperiod, även om det tidsintervallet täcker en hel konjunkturcykel enligt Konjunkturinstitutet (2021).
Teorin bakom en värdeinvesteringsstrategi, som definieras enligt bland annat Graham och Dodd (2009), Chan (1988), Lee (2014) och Asness (1997), är att lågt värderade bolag kommer gå upp i pris och på så sätt erhålla sin rätta värdering efter en tid. Därmed ska individer investera i dessa lågt värderade aktier, en strategi för att veta vilka aktier som kommer stiga i värde. Om detta stämmer, borde aktier med hög värdering minska i pris och därmed inte vara fördelaktiga investeringar. Studiens resultat, däremot, tyder på motsatsen kring det sistnämna. Studien visar att en investeringsstrategi som lyckas leverera högre avkastning än marknaden ska användas med låga EV/EBITDA, samt höga EV/EBITDA och höga EV/S. Låga EV/S styrker inte tesen som är grunden i en värdeinvesteringsstrategi. Även om både låga och höga EV/EBITDA lyckas överavkasta index är det de höga multiplarna som avkastar mest.
Studiens resultat som visar på att höga multiplar får högre räntabilitet, tyder på en strid mot värdeinvesteringar och uppvisar bevis för momentum-strategier som förklaras av Dharshan et al. (2017). Som nämnts tidigare har resultatet i denna studie kommit från en stigande marknad som har en tydligt uppåtgående trend. Det skulle kunna vara förklaringen till att en av portföljerna uppnått en så hög Sharpekvot som 1,82. Om marknadsförhållandena hade varit motsatsen, det vill säga en nedåtgående trend under dessa nio år, hade det då visat samma resultat eller hade låga multiplar utpresterat de höga? Eller hade det inte gått att överavkasta index alls? Och vad visar egentligen den här uppåtgående trenden på marknaden som visats under forskningsperioden? Marknaden kan vara i eller på väg mot en marknadsbubbla som slutar i att börsen behöver återhämta sig genom att tappa stora procent på värdet. Det kan även betyda att denna trend är här för att stanna vilket innebär nya tider. Multipelexpansion hade kunnat ske för Stockholmsbörsen i helhet. När det är enklare att
handla värdepapper nu än förr kan det vara så att investerare är generellt mer optimistiska och glada i att investera i aktier snarare än obligationer exempelvis. Speciellt om ränteläget fortsätter vara så lågt som det varit under 2010-talet, det kan vara så att även det är här för att stanna. Eller så händer det motsatta och räntorna skjuter i höjden vilket gör investerare mer belägna att investera i obligationer.
Tidigare forskning har visat på att låga multiplar får högre avkastning än höga multiplar. Studiens resultat behöver dock inte förkasta framgången av tidigare gjorde värdeinvesteringar, då marknadens påverkan under studiens forskningsperiod med stora allmänna uppåtgående trenden kan ha bidragit till multipelexpansionen och lyckan för de höga multiplarna som gynnat denna multipelstrategi. I marknadsförhållanden som dessa är bolag med höga multiplar oftast de bolag som är bra och har ljusa framtidsutsikter vilket ger dem en högre värdering än andra. Samma gäller med de låga multipelbolagen, de har låga värderingar för att det finns andra alternativ, andra bolag, som investerarna hellre väljer att investera i. Även om marknaden inte alltid kommer vara i ett lågränteläge med höga konjunkturer, kommer vi kunna fortsätta se multipelexpansioner vid sådana marknadsförhållandena som vi sett under forskningsperioden.
6 Slutsats
Studien syftar till att analysera multiplarna EV/S och EV/EBITDA med en multipelstrategi för att ta reda på vilken multipel som genererar högst avkastning på OMX Stockholm. Efter att ha analyserat den insamlade empirin visar resultatet av studien att EV/EBITDA är den ledande multipeln i jakten på avkastning. Av studiens totalt åtta portföljer består de fyra med högst avkastning av multipeln EV/EBITDA, medan alla portföljer med EV/S hamnar i bottenskiktet. Det har varit höga EV/EBITDA-multiplar som genererat bäst lönsamhet över studiens gång, där dessa två portföljer hamnar i topp. Bland EV/S-portföljerna var det även där höga multiplar som utpresterade de låga multiplarna. Studien lyckades endast identifiera två portföljer som bevisades vara under tio procent statistiskt signifikanta enligt ett t-test med parat två-sampel för medelvärde. Dessa portföljer var höga EV/EBITDA-multiplar med tre och tolv månaders innehavperioder. De visade en signifikans mellan en och fem procent. Detta innebär att avkastningen för de andra portföljerna kan ha varit slumpmässig. Tack vare en stor teoretisk bakgrund, insamlade data samt analysering av dessa har samtliga tre forskningsfrågor kunnat besvaras.
- I vilken utsträckning kan man uppnå överavkastning gentemot indexet OMXSPI med en investeringsstrategi som grundar sig i multipeln EV/S eller EV/EBITDA, om det är möjligt?
Studien visar att sex av åtta portföljer presterade en högre avkastning än jämförelseindexet OMXSPI, där båda portföljerna med låga EV/S inte lyckades med denna bedrift. Portföljen med höga EV/EBITDA med tre månaders innehavsperiod lyckades med en överavkastning på 240,4 procentenheter gentemot indexet, vilket var högst i studien. Den högst avkastande portföljen för låga multiplar var EV/EBITDA med tolv månaders innehavsperiod, och den slog OMXSPI med 80,8 procentenheter. Gällande EV/S multipeln var det båda portföljerna med höga multiplar som utpresterade OMXSPI med 16 procentenheter för tolv månaders rebalanseringsperiod och 6,7 procentenheter för tre månader.
- Vilken innehavsperiod av tre eller tolv månader genererar högst avkastning med dessa investeringsstrategier?
Bland innehavsperioderna hittades endast kausalt samband mellan rebalanseringsperiod, höga eller låga multiplar och avkastning inom portföljerna med EV/EBITDA som agerande multipel. För dessa presterade en rebalanseringsperiod på tre månader bättre för de höga multiplarna, medan en innehavsperiod på tolv månader var bättre för låga multiplar. För EV/S däremot resulterade prestationerna från de två olika innehavsperioderna i minimala skillnader över de nio forskade åren, vilket innebär att differenser i prestation mellan dessa innehavsperioder ej kan generaliseras.
- Hur påverkas en multipelstrategi med multiplarna EV/S och EV/EBITDA av en momentum-marknad som är i ständig uppgång, jämfört med vad annorlunda tidsperioder visat på?
Tidigare forskning har visat på att låga multiplar generellt erbjuder högre avkastning då dessa är undervärderade jämfört med andra. I denna studie visar resultatet däremot att portföljer med höga multiplar får bättre avkastning över tidsperioden än vad låga multiplar får. Detta resultat kan ha skett som en följd av marknadens konstanta uppgång sedan finanskrisen med exempelvis låga räntor, som har lett till multipelexpansioner.
7 Vidare forskning
Denna studie ämnade att analysera vilken av multiplarna EV/S eller EV/EBITDA som genererar högst avkastning med en multipelstrategi. Detta analyserades med två olika innehavsperioder om tre och tolv månader. Då resultatet visar att EV/EBITDA lyckas väl med att överavkasta index medan EV/S knappt lyckas med samma prestation med höga multiplar, vore det intressant för framtida forskning att se om andra multiplar kan matcha EV/EBITDA och dess höga avkastning, eller om det är den multipeln som gäller när investerare använder sig av en multipelstrategi. Det vore även intressant att forska om en multipelstrategi med EV/S är signifikant och lyckas ge överavkastning över en annan tidsperiod, då ingen statistisk signifikansnivå hittades i denna studie.
Då studien finner att höga multiplar överpresterar låga multiplar finns det även en lucka att analysera just EV/S mot EV/EBITDA över en annan tidsperiod med samma innehavsperioder som studeras i denna studie, för att på så sätt se vilken av multiplarna som hade levererat bäst räntabilitet och om det är låga eller höga som är signifikanta med resultatet. Detta kan även studeras på en större marknad än vad författarna till denna studie valt att avgränsa sig till. Resultaten speglar enbart Stockholmsbörsen, när det finns utrymme att möjligtvis göra en studie för Norden, Europa eller till och med globalt.
Sista bidraget till vidare forskning som kan ges är att studera andra innehavsperioder än de som presenteras i denna studie. Då de olika rebalanseringsperioderna inte visade någon generell kausalitet med avkastningen för de olika multiplarna vore det intressant att möjligtvis även studera innehavsperioder på sex eller nio månader för att se om något samband hittas med dem.
Referenser
Alford, A. W., 1992. The Effect of the Set of Comparable Firms on the Accuracy of the Price- Earnings. Journal of Accounting Research, pp. 94-108.
Arshanapalli, B., Coggin, T. D. & Doukas, J., 1998. Multifactor Asset Pricing Analysis of International Value Investment Strategies. Journal of Portfolio Management, 6 Februari.
Asness, C. S., 1997. The Interaction of Value and Momentum Strategies. Financial Analysts
Journal.
Avanza, 2020. Avanza Bank Holding AB (Publ): Delårsrapport Januari-September 2020. [Online]
Available at: www.investors.avanza.se/ir/rapporter/arsredovisningar-och- delarsrapporter/avanza-bank-holding-ab-publ-delarsrapport-januariseptember-2020/ [Accessed 2 Februari 2021].
Baker, M. & Ruback, R. S., 1999. Estimating Industry Multiples, Boston : Harvard Business School.
Blaikie, N., 2003. Analyzing Quantitative Data. London: Sage Publications.
Bodie, Z., Kane, A. & Marcus, A. J., 2011. Investments. 9 ed. New York: McGraw-Hill/Irwin.
Bolten, S. E., 2000. Stock market cycles a practical explanation. Westport, Conneticut: Quorum Books.
Brozynski, T., Menkhoff, L. & Schmidt, U., 2003. The Use of Momentum, Contrarian and
Buy-&-Hold Strategies: Survey Evidence from Fund Managers, Hannover, Germany:
University of Hannover.
Bryman, A. & Bell, E., 2017. Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 3:e ed. Stockholm: Liber.
Chan, K. C., 1988. On the Contrarian Investment Strategy. 2 ed. Chicago: The University of Chicago Press.
Chowdhury, S. S. H., Sharmin, R. & Rahman, M. A., 2014. Presence and Sources of
Contrarian and Momentum Profits in Bangladeshi Stock Market, s.l.: ResearchGate.
Damodaran, A., 2012. Investment Valuation: Tools and Techniques for Determining the
Damodaran, A., 2012. Value Investing: Investing for Grown Ups?, New York: Stern School of Business, New York University.
Damodaran, A., n.d. Damodaran Online. [Online]
Available at: http://pages.stern.nyu.edu/~adamodar/
[Accessed 22 Mars 2021].
David, M. & Sutton, C. D., 2016. Social Research. London: Sage Publications.
De Bondt, W. F. M. & Thaler, R., 1985. Does the Stock Market Overreact?. The Journal of
Finance, Juli, 40(3), pp. 793-805.
Dhankar, R. S., 2019. Risk-return relationship and portfolio management. New Dehli: Springer.
Dharshan, B., Balasubramanian, P. & Yermal, L., 2017. Momentum Strategy for Making
Abnormal Return: Evidence from Power and Telecom Sector. Coimbatore, India: Amrita
Vishwa Vidyapeetham, School of Business, Coimbatore, India.
Egan, D., Weber, M. & Merkle, C., 2014. Second-order Beliefs and the Individual Investor.
Journal of Economic Behavior & Organization, pp. 652-666.
Elton, E. J., Gruber, M. J. & Blake, C. R., 1996. The Persistence of Risk-Adjusted Mutual Fund Performance. The Journal of Business, April, 69(2), pp. 133-157.
Fama, E. F., 1970. Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work. The
Journal of Finance, 25(2), pp. 383-417.
Fama, E. F. & French, K. R., 1992. Common risk factors in the returns on stocks and bonds.
Journal of Financial Economics, September, pp. 3-56.
Fama, E. F. & French, K. R., 2004. The Capital Asset Pricing Model: Theory and Evidence.
Journal of Economic Perspectives, 18(3), pp. 25-46.
Fernandez, P., 2015. CAPM: an absurd model. Business Valuation Review, 34(1), pp. 4-23.
Graham, B. & Dodd, D. L., 2009. Security Analysis. 6:e ed. New York: McGraw-Hill.
Greenblatt, J., 2010. The Little Book That Still Beats the Market. Hoboken: J. Wiley & Sons.
Haeger Christiansson, J. & Hellqvist, L., 2020. Relativvärdering som investeringsstrategi
Hanna, A. J., 2018. A top-down approach to identifying bull and bear market states.
International Review of Financial Analysis, pp. 93-110.
Hollstein, F. & Prokopczuk, M., 2016. Estimating Beta. Journal of Financial and
Quantitative Analysis, Augusti, 51(4), p. 1437–1466.
Hynén Ulfsjöö, E. & Mannqvist, L., 2020. EV/EBITDA kontra EV/Sales i småbolag. En
kvantitativ studie om investeringsstrategier på Stockholmsbörsen mellan 2007–2020,
Linköping: Linköpings Universitet.
Jacobsen, D. I., 2002. Vad, Hur och Varför?. Stockholm: Studentlitteratur AB.
Jagannathan, R. & McGrattan, E. R., 1995. The CAPM Debate. Quarterly Review, 19(4), pp. 2-18.
Jegadeesh, N. & Titman, S., 1993. Returns to Buying Winners and Selling Losers: Implications for Stock Market Efficiency. The Journal of Finance, Mars, 48(1), pp. 65-91.
Jensen, M. & Bennington, G., 1970. Random walks abd technical theories: Some additional evidence. Journal of Finance, pp. 469-482.
Jensen, M. C., 1968. The Performance of Mutual Funds in the Period 1945-1964. The Journal
of Finance, Maj, 23(2), pp. 389-416.
Karlsson, S. & Najafi, A.-M., 2011. EV/EBITDA - är det supermultipeln som kan generera
överavkastning?, Linköping: Linköpings Universitet.
Kendall, M. G. & Hill, A. B., 1953. The Analysis of Economic Time-Series-Part I: Prices.
Journal of the Royal Statistical Society. Series A (General), 116(1), pp. 11-34.
Kirk, j. & Miller, M. L., 1986. Reliability and Validity in Qualitative Research. Newbury Park: SAGE Publications.
Koller, T., Goedhart, M. & Wessels, D., 2010. Valuation: Measuring and Managing the
Value of Companies. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.
Konjunkturinstitutet, 2021. Konjunkturterminologi. [Online]
Available at: https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-
prognoser/konjunkturterminologi.html [Accessed 3 Februari 2021].
Lee, C. M. C., 2014. Value Investing: Bridging Theory and Practice. China Accounting and
Levy, R. A., 1967. Relative Strength as a Criterion for Investment Selection. The Journal of
Finance, Volume vol. 22, pp. 595-610.
Maheu, J. & McCrudy, T., 2000. Identifying Bull and Bear Markets in Stock Returns. Journal
of Business & Economic Statistics, Volume vol. 18, pp. 100-112.
Maheu, J. M. & McCrudy, T. H., 2000. Identifying Bull and Bear Markets in Stock Returns.
Journal of Business & Economic Statistics, pp. 100-112.
Malkiel, B. G., 1999. A Random Walk Down Wall Street : Including A Life-Cycle Guide To
Personal Investing. 7 ed. United States of America: W. W. Norton & Company, Inc..
Merli, M. & Roger, T., 2012. What Drives the Herding Behavior of Individual Investors?.
SSRN Electronic Journal.
Modigliani, F. & Pogue, G. A., 1974. An Introduction to Risk and Return: Concepts and Evidence. Financial Analysts Journal, April, 30(2), pp. 68-80.
Nasdaq, 2021. Nasdaq, Inc.. [Online]
Available at: http://www.nasdaqomxnordic.com/utbildning/aktier
[Accessed 2 Februari 2021].
Nofsinger, J., 2014. The Psychology of Investing. 5 ed. Boston: Pearson.
Nofsinger, J., 2018. The Psychology of Investing. 6 ed. New York: Taylor & Francis.
Sakotic, V. & Öhlin, V., 2019. Multiplar som investeringsstrategi. En kvantitativ studie om
bolag på Stockholmsbörsen mellan åren 2008-2018, Linköping: Linköpings Universitet.
Sharpe, W. F., 1964. Capital Asset Prices: A Theory of Market Equilibrium Under Conditions of Risk. The Journal of Finance, September, 14(3), pp. 425-442.
Sharpe, W. F., 1966. Mutual Fund Performance. The Journal of Business, Januari, 39(1), pp. 119-138.
Shefrin, H. & Statman, M., 1985. The Disposition to Sell Winners Too Early and Ride Losers Too Long: Theory and Evidence. The Journal of Finance, 40(3), pp. 777-790.
Sushko, V. & Turner, G., 2018. The implications of passive investing for securities. BIS.
Treynor, J. L., 1965. How to Rate Management of Investment Funds. Harvard Business
Review, pp. 63-75.
Bilagor
Regressioner
Låga EV/EBITDA 12 månader Höga EV/EBITDA 12 månader
t-test: Parat två-sampel för medelvärde t-test: Parat två-sampel för medelvärde
Variabel 1 Variabel 2 Variabel 1 Variabel 2
Medelvärde 0,010265144 0,006235958 Medelvärde 0,012710983 0,006235958 Varians 0,002705029 0,001485233 Varians 0,002153021 0,001485233
Observationer 108 108 Observationer 108 108
Pearson-korrelation 0,810246896 Pearson-korrelation 0,73957192 Antagen medelvärdesskillnad 0 Antagen medelvärdesskillnad 0
fg 107 fg 107
t-kvot 1,364170129 t-kvot 2,135164586
P(T<=t) ensidig 0,087688288 P(T<=t) ensidig 0,017514715 t-kritisk ensidig 1,659219312 t-kritisk ensidig 1,659219312 P(T<=t) tvåsidig 0,175376577 P(T<=t) tvåsidig 0,03502943 t-kritisk tvåsidig 1,98238337 t-kritisk tvåsidig 1,98238337
Låga EV/EBITDA 3 månader Höga EV/EBITDA 3 månader
t-test: Parat två-sampel för medelvärde t-test: Parat två-sampel för medelvärde
Variabel 1 Variabel 2 Variabel 1 Variabel 2
Medelvärde 0,008624354 0,006235958 Medelvärde 0,014695995 0,006235958 Varians 0,002736197 0,001485233 Varians 0,002673522 0,001485233
Observationer 108 108 Observationer 108 108
Pearson-korrelation 0,789329052 Pearson-korrelation 0,748786834 Antagen medelvärdesskillnad 0 Antagen medelvärdesskillnad 0
fg 107 fg 107
t-kvot 0,770035397 t-kvot 2,565350844
P(T<=t) ensidig 0,221487827 P(T<=t) ensidig 0,005846117 t-kritisk ensidig 1,659219312 t-kritisk ensidig 1,659219312 P(T<=t) tvåsidig 0,442975653 P(T<=t) tvåsidig 0,011692234 t-kritisk tvåsidig 1,98238337 t-kritisk tvåsidig 1,98238337
Låga EV/S 12 månader Höga EV/S 12 månader
t-test: Parat två-sampel för medelvärde t-test: Parat två-sampel för medelvärde
Variabel 1 Variabel 2 Variabel 1 Variabel 2
Medelvärde 0,004978709 0,006235958 Medelvärde 0,007643569 0,006235958
Varians 0,002410616 0,001485233 Varians 0,002739084 0,001485233
Observationer 108 108 Observationer 108 108
Pearson-korrelation 0,806033626 Pearson-korrelation 0,736269696 Antagen medelvärdesskillnad 0 Antagen medelvärdesskillnad 0
fg 107 fg 107
t-kvot -0,449332043 t-kvot 0,413050601
P(T<=t) ensidig 0,327050489 P(T<=t) ensidig 0,340198051 t-kritisk ensidig 1,659219312 t-kritisk ensidig 1,659219312 P(T<=t) tvåsidig 0,654100978 P(T<=t) tvåsidig 0,680396102 t-kritisk tvåsidig 1,98238337 t-kritisk tvåsidig 1,98238337
Låga EV/S 3 månader Höga EV/S 3 månader
t-test: Parat två-sampel för medelvärde t-test: Parat två-sampel för medelvärde
Variabel 1 Variabel 2 Variabel 1 Variabel 2
Medelvärde 0,00585759 0,006235958 Medelvärde 0,007397433 0,006235958
Varians 0,00248314 0,001485233 Varians 0,003166169 0,001485233
Observationer 108 108 Observationer 108 108
Pearson-korrelation 0,798633592 Pearson-korrelation 0,72591175 Antagen medelvärdesskillnad 0 Antagen medelvärdesskillnad 0
fg 107 fg 107
t-kvot -0,131002308 t-kvot 0,311336168
P(T<=t) ensidig 0,448009736 P(T<=t) ensidig 0,37807542 t-kritisk ensidig 1,659219312 t-kritisk ensidig 1,659219312 P(T<=t) tvåsidig 0,896019473 P(T<=t) tvåsidig 0,756150839 t-kritisk tvåsidig 1,98238337 t-kritisk tvåsidig 1,98238337
Portföljer
Låga EV/EBITDA 12 månader
31-03-2010 31-03-2011 31-03-2012
AZN.ST BILIa.ST BILL.ST BOL.ST ANODb.ST AZN.ST BILIa.ST BILL.ST AZN.ST BILIa.ST BOL.ST BOLJ.ST