Inre motivation - Elevers upplevelser av motivation i förhållande till Idrott och Hälsa

2. Litteraturgenomgång

2.2 Inre motivation

Den inre motivation myntades redan under 1960-talet när den behavioristiska modellen började ifrågasättas. Människor började fundera i banor om människors drivkraft för nyfikenhet och köpte inte modellen om att brist på motivation betyder icke belöning. Argument som att barn som är ute och leker på skolgården behöver ingen belöning för att lära sig nya saker eller att motiveras till att bli tillfredsställda. De leker för att bli stimulerade på ett sätt som anses kul och de behöver ingen yttre drivkraft för att själva uppgiften ska vara kul. Barnen har en förmåga att delta i aktiviteter genom att vilja lära sig nya saker och utvecklas på sitt eget sätt (Lindwall m.fl., 2019).

4 Hassmén och Hassmén (2010) menar att när motivationen kommer inifrån upplever individer att autonomibehovet finns och att de bestämmer själv vad som ska göras. Utifrån den inre motivation upplevs en stor glädje och tillsammans med kompetensbehovet blir det enklare för individer att arbeta tillsammans med andra människor samt att man känner att man upplever en samhörighet med andra.

Även Lindwall m.fl. (2019) menar att när individer upplever att autonomibehovet är uppfyllt under en lektion blir eleverna mer motiverade och presterar också bättre eftersom de har varit delaktiga i undervisningen. När eleverna får välja mellan olika övningar har det en positiv effekt på prestationen och de känner sig mer motiverade när det finns valmöjligheter. Orsaken var att vid valfrihet känner sig elever mindre kontrollerande än när val inte finns. Vidare beskriver Faskunger (2001) också betydelsen av att skapa valmöjligheter för individer. När en person får flera valmöjligheter att välja mellan och väljer det alternativ som känns bäst ökar den inre motivationen. Det är viktigt att ledaren åstadkommer ett öppet klimat om en person med låg motivation ska hitta en inre motivation för exempelvis fysisk aktivitet.

Enligt Hassmén och Hassmén (2010) finns det olika typer av inre motivation som går ut på att individen vill delta för att utveckla sin kunskapsbank genom nya färdigheter. En annan typ är att individen har en vision att uppnå något inom sitt område. Det kan innebära att en skolelev vill utföra den ultimata frivolten för att utveckla sig själv och känna sig nöjd över att lyckas. Det är alltså den inre känslan som är i fokus och inte betydelsen av att visa den för omgivningen. Det är utmaningen i sig att utveckla en svår uppgift till något spännande för en inre driven person.

En skolelev som drivs av inre motivation söker intellektuell utveckling genom att vilja lära sig nya saker och finner en glädje att delta i undervisningen. Skillnaden mellan inre och yttre motivation är utveckla sin kunskapsbank och att lära sig information som räcker för det betyg man strävar efter (Jenner, 2014).

I skolans komplexa värld är det viktigt att läraren framhäver och utvecklar elevernas inre motivation för att de ska känna sig lyckade i skolan. Med en ökad inre motivation kan eleverna öka sin egen självbild och självkänsla när de känner att de klarar av uppgifterna i skolan. Det blir viktigt som lärare visa tillit och tro till sina elever att de kan klara av kunskapsmålen. En annan ståndpunkt som är viktigt för den inre motivationen är att uppgifter är varierande där elever känner att det går att lösa samtidigt som det ska vara utmanade. Det är viktigt att stärka den inre motivationen och framförallt framhäva den mer än vad som görs. Idag läggs mycket fokus på yttre faktorer som exempelvis betyg och kunskapskrav istället för att hitta den inre motivationen hos eleverna (Wery & Thompson, 2013).

5 2.3 Yttre motivation

Begreppet yttre motivation har funnits över en längre tid och på 1960-talet dominerades motivationsklimatet av det behavioristiska perspektivet. Grundfundamentet i individens beteende är att vara passiv där utomstående personer genom yttre faktorer ger personen motivation och stimulerar deras arbete.

Det primära i detta perspektiv är belöningar i form av förstärkningar av något slag och med syfte att beteendet kan förändras över tid. När individen har utfört en prestation förstärker man detta genom att ge en belöning när beteendet är utfört. Detta perspektiv lever vidare idag i samhället och det förklaras vid att metoden är relativt enkel och det leder till snabbt resultat. En bredare förklaring till att detta perspektiv är hur människor uppfattar hur samhället fungerar. Det kan vara en individs vision att nå sitt drömjobb genom hårt arbete för att nå den lön man länge har stävat efter. Ett annat exempel kan vara en skolelev som motiveras genom att sträva efter toppbetygen i skolan och där med bli privilegierad att nå sin dröm. Vid en lyckad prestation exempelvis på skolan eller arbetet leder detta till belöningar och förhoppningsvis kommer personen fortsätta med sitt beteende och motivation att generera nya resultat (Lindwall m.fl., 2019).

En person som endast är motiverad av yttre faktorer är externt motiverad. Yttre faktorer kan vara lön, priser och betyg och inom idrotten finns det många individer som började med en stark inre motivation och ju mer professionell den blev ju lägre drivkraft kan det leda till. Några faktorer som kan spela in är sponsorer, vinstpengar och intäkter. Anledningen kan vara personens självbestämmandegrad som kan minska ju mer yttre omständigheter och faktorer som involveras i personens idrottande (Hassmén & Hassmén, 2010). Yttre motivation kan beskrivas som målsträvan eller målorientering. Det formuleras genom att individen strävar efter yttre mål som exempelvis betyg, status eller lön. Inom skolan visar forskning att elever med yttre motivation tenderar att lära sig kunskap som krävs för strävan efter det betyget som den vill ha. Till skillnad från personer med inre motivation som strävar efter att utvecklas intellektuellt och nå en känsla av att lära sig ny kunskap (Jenner, 2004).

Deci m.fl. (2001) anser att individer som drivs av yttre motivation med belöningar som drivkraft tenderar att bromsa den inre motivation och får svårare att utveckla sina personliga mål. Istället för att poängtera och trycka på yttre faktorer bör fokus ligga på att eleverna hittar sin egen inre motivation. Det kan göras genom att läraren framhäver meningsfullheten utifrån ett elevperspektiv genom att aktiviteterna eller uppgifterna är tillfredsställande för eleverna. Vidare är det viktigt att

6 eleverna känner en progression i undervisningen som höjer känslan av glädje och därifrån utökar elevernas kreativitet i ämnet.

Yttre motiverade individer som är starkt drivna av yttre faktorer har lättare att drabbas av utbrändhet och stress. Samtidigt visade det att personer med högre lön kunde öka sin arbetsinsats under arbetet genom yttre belöningar. I forskningen visade det sig att arbetet känns mindre tillfredsställt när det minskade behovet av autonomi finns för de anställda som drivs av yttre faktorer. Med stark drivkraft av yttre faktorer kan det leda till hälsorisker i form av ångest (Kuuvas m.fl., 2017).

Enligt självbestämmandeteorin finns det olika former av yttre motivation som beskriver olika beteenden hos individer. Elever som deltar på lektioner för att förväntningarna och yttre regler fastställer det kallas extern reglering. Eleverna har ingen inre motivation och närvaron på lektionerna genomförs för att slippa problem med exempelvis lärare eller föräldrar. En annan form av yttre motivation är introjicerad reglering som innefattar att eleven deltar i undervisningen med ett syfte att sin yttre omgivning ska tycka att eleven är duktig och ambitiös. Dessa former brukar kallas som kontrollerande motivation och den har påvisat en lägre grad av påvisat intresse hos eleven. Med kontrollerande motivationsform har det visat att skolelever har en högre risk att få ångest i skolan och där blir lärarens roll som ledare extra påtagligt att påverka och vägleda eleverna (Jonsson, 2019).

Integrerad reglering som motivationsform innebär att personen deltar i aktiviteten utan att tänka på varför och vad det kommer resultera i. Närvaron känns naturlig och individen utför aktiviteten utan att fundera på om den ska delta eller ej. Identifierad reglering som motivationsform innebär att individen självmant har valt att delta i aktiviteten även om själva uppgiften kanske inte alltid ses som något positivt. Det känns meningsfullt att lära sig ny kunskap inom ämnet och att utveckla lärandet och färdigheter. Själva aktiviteten kan ses om något negativt men tillfredsställelsen och känslan efteråt överväger själva innehållet (Ryan & Deci, 2003).

2.4 Motivation för fysisk rörelse

Fysisk rörelse och aktivitet är något som de flesta tycker är väldigt viktigt för att människor ska må bra i största allmänhet. Jonsson (2019) anser att fysisk aktivitet kan ses som en helhet och allt från organiserade träningsformer till vardagliga behov kan ses som fysisk rörelse. Vidare betonar Jonsson att fysisk rörelse har enorma fördelar på muskulaturen och konditionen, men även stora psykologiska effekter som ökad självkänsla och självuppfattning. Fysisk rörelse inom skolan är ett viktigt område som har diskuterats länge och skolan anses vara en viktig plats för att främja fysisk aktivitet där

7 skolans roll är av stor betydelse. Forskning visar att barns totala fysiska aktivitet minskar redan vid sju till åtta års ålder och en anledning till det var den minskade självbestämmande motivationen och behovet av autonomi (Cooper m.fl., 2015). Det utmynnar i att barn inte känner samma tillfredsställelse gentemot idrott och hälsa.

Det är påtagligt att självbestämmandeteorin är en viktig byggsten gentemot fysisk aktivitet. Det finns också ett samband mellan lägre fysisk aktivitet och motivation, där elever som inte har någon motivation tenderar till att röra sig mindre (Jonsson, 2019).

Vid idrottsundervisning har denna studie påvisat en undersökning där elevers motivation varierar mellan en alltmer kontrollerad motivation eller självbestämmande motivation. Det är tre faktorer som SDT utgår ifrån vid fysisk aktivitet i relation till motivation. Dessa är kompetens, självbestämmande och tillhörighet. Denna studie visar att många elever vill ha en större grad av självbestämmande genom att utöva olika sorters av aktiviteter. Det skulle leda till en större grad av tillfredsställelse för ämnet. Det är också viktigt att ämnet har en hög meningsfullhet för att eleverna ska känna sig motiverade i ämnet. Eleverna upplevde också brist med kompetens hos idrottslärarna att undervisa en effektiv idrottslektion vilket genererar en negativ upplevelse. Bristen med progression och aktiviteter som stimulerar elevers kompetens är några element som är oerhört viktiga för elever. Att implementera lärares kunskap i kompetens och motivation skulle öka elevers fysiska aktivitet både på kort sikt och på lång sikt. Det framgick också att om klimatet är av kontrollerad form blir elevers upplevelse negativ och intresset för fysisk aktivitet minskar. För att uppnå fysisk aktivitet hos eleverna blir det alltmer viktigt att de hittar en inre motivation med ett högt självbestämmande (Domville m.fl., 2015).

Mycket forskning visar på att fysisk rörelse har en positiv verkan för hälsan både på kort och lång sikt. Det finns rekommendationer från Folkhälsomyndigheten om fysisk aktivitet och dess fördelar ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet från Folkhälsomyndighetens sida är att förebygga och minska risken för hälsosjukdomar (Weman Josefsson & Lindwall 2019). Hassmén och Hassmén (2010) menar att den inre motivationen är av betydelse för att genomföra regelbunden aktivitet i ett långvarigt perspektiv. Det blir lättare att fånga ett intresse över tid om känslan kommer inifrån. Dock betyder det inte att prestationen blir bättre eller sämre än om en individ styrs av yttre faktorer.

När man pratar om fysisk aktivitet använder man ofta ordet motivation för att kunna förklara hur individen drivs till fysisk rörelse och vilka faktorer som behövs för att bli motiverad. Vallerand (2004) menar att antingen styrs det av inre eller yttre motivation. Om individen styrs av inre motivation

8 känner de ett behov av självbestämmande och de känner en egen tillfredsställelse till fysisk rörelse.

Individer med inre motivation känner också en positiv stimulans av träning samt ett eget behov av träning. Styrs individer av yttre faktorer utför de fysisk aktivitet genom yttre behov, samvete eller ideal. De kan även vara en yttre omgivning som trycker på att de ska röra sig mer. Hassmén och Hassmén (2010) menar att självbestämmandeteorin kan vara en bra teori att utgå ifrån när man vill se hur individer drivs till fysisk aktivitet. De menar också att inre och yttre motivation är två fundamentala faktorer när man jämför motivation och långvarigt intresse för aktiviteter.

2.5 Läroplanens uppmaning till fysisk rörelse

Skolverket (2011) uppmanar elever till fysisk rörelse genom att i syftet beskriva att fysisk aktivitet är viktigt för elevens hälsa och välbefinnande. Vidare ska eleven kunna förstå betydelsen av fysisk aktivitet och inaktivitet samt vad effekten blir av båda delarna. Ett annan ståndpunkt är att eleverna uppmanas att ha ett intresse i rörelseaktiviteter med korrelation till hälsa. Jonsson (2019) menar också att skolan är en viktig arena för att främja fysisk aktivitet och likaså menar WHO också att skolan har en stor roll när det gäller att skapa ett intresse för fysisk aktivitet hos eleverna.

2.6 Skillnader i motivation mellan kvinnor och män

Motivation är viktigt för att åstadkomma någon form av prestation inom idrott. I denna studie visas att män har en högre motivation i ämnet Idrott och hälsa. En orsak är att män utövar mer idrott utanför skolan och därmed känner en större hängivenhet till ämnet, till skillnad mot kvinnor som tenderar att i mindre grad utöva fysiska aktiviteter utanför skolan. För att eleverna ska uppnå en större förståelse och högre kunskap inom hälsa är det viktigt att skolan lägger mer energi att förbättra elevers motivation till Idrott och Hälsa för att implementera kunskap kring en hälsosam livsstil (Martinovic m.fl., 2019). En annan studie visar att inre motivation har positiv korrelation med kunskapslärande bland ungdomar. Vidare visar det att elever med yttre motivation som drivs av yttre faktorer har en negativ effekt på lärande. I denna studie visade det sig att män har en starkare inre motivation än kvinnor (Zaccone & Pedrini, 2019). Lundvall, Meckbach och Wahlberg (2008) menar att undervisningen inom Idrott och Hälsa har förändrats genom historian från att tidigare fokuserat mer på fysisk träning och prestation. I deras senare studie går undervisningen ut mer på kunskap om de olika områden som undervisas utifrån läroplanen. Alltmer fokus läggs på kunskap om hur eleverna ska arbeta med en aktiv livsstil och en att uppnå en god hälsa.

9 I ämnet Idrott och Hälsa visar denna studie på att män upplever en högre grad av de flesta motivationsformer och en högre avsikt att bli fysiskt aktiva i framtiden. Under lektionerna tenderar också män att vara mer fysiskt aktiva och en orsak kan vara de traditionella normerna som finns i samhället. Rekommendationer för aktiva idrottslärare borde läggas på att hitta elevers inre motivation och främja elevers behov av kompetens i ämnet. Det skulle ge avsikt för eleverna att vara fysiskt aktiva i framtiden och främja en fysisk livsstil med en god hälsa (Raposo m.fl., 2007). Skolverket (2006) menar att män uppvisar ett lägre resultat inom skolan i relation till lärande i de flesta ämnen.

Inom Idrott och Hälsa har det historiskt varit en social norm att män ska vara maskulina och stå för en fysisk kapacitet än kunskap. Studien visar att kvinnor uppträder med mer nyfikenhet kring lärande i ämnet än män. Det beror på att män inte har samma kunskapssyn kring vad ämnet ska innehålla.

Larsson (2016) anser att män generellt tycker att Idrott och Hälsa som ämne är roligare än kvinnor.

Män ser ämnet mer positivt än kvinnor i den utsträckning att det liknar den aktivitet de utför på fritiden. Det gör att de motiveras av ämnet mer än det gör för kvinnor.

3. Syfte och frågeställningar

I detta avsnitt presenteras studiens syfte och frågeställningar.

3.1 Syfte

Syftet med denna studie är att ur gymnasieelevers perspektiv undersöka olika motivationsformer och undersöka samband till fortsatt fysisk aktivitet och lärande efter studierna. Det kommer att göras allmänt och även specifikt för kön för att undersöka eventuella skillnader.

3.2 Frågeställningar

1. Vilken motivationsform dominerar för elever i ämnet Idrott och Hälsa?

2. Finns det någon skillnad mellan kön när det kommer till motivation?

3. Finns det samband mellan olika motivationsformer och fortsatt intresse för hälsofrågor efter studietiden?

4. Metod

I detta avsnitt presenteras val av metod, hur tillvägagångssättet gick till och hur allt material bearbetades. I detta avsnitt kommer jag också beskriva fördelar och nackdelar med den valda metoden. Validitet och reliabilitet kommer också att diskuteras i detta avsnitt för att visa en klar helhetsbild gällande tillvägagångssättet.

4.1 Val av metod

När man ska utföra en studie står man inför frågan om vilken metod som ska användas. Antingen väljer man en kvantitativ metod eller en kvantitativ metod. Bryman (2011) menar att val av metod beror på vilket syfte man har med sin studie. Med mitt syfte i åtanke känns den kvantitativa metoden som ett bra val eftersom jag vill undersöka en relativt stor population. Därmed valde jag enkäter och surveyundersökningar som metodform för att samla in en större mängd data än i intervjuer. Backman (2016) beskriver att kvantitativ metod innebär att göra undersökningar med hjälp av statistik och kvantifiering av matematik. Denscombe (2000) anser att kvantitativ metod är att fördra vid mätning av en större population och större mängd data. Det ska tilläggas att det i denna Covid-19 pandemi kändes som ett klokt val av metod utifrån smittspridning och restriktioner, där enkäter är att föredra framför fysiska möten med respondenter.

4.2 Fördelar och nackdelar

En kvantitativ metod är att föredra om urvalsgruppen har en stor eller relativt stor geografisk spridning då kostnaderna blir lägre. Med enkäter behöver du inte vara deltagande under själva momentet där enkäten besväras eftersom respondenterna är informerade om vad enkäten handlar om inför att den ska besvaras, genom till exempel detaljerad information som förtext. Enkäter som metodform blir också enklare att administrera än en kvalitativ metod där du ska transkribera ett antal intervjuer. Det negativa istället blir att när utskickande av enkäter har gjorts kan det leda till ett stort bortfall enligt Bryman (2011). En annan fördel med kvantitativ metod och enkätundersökning framför intervjuer är den effekt som kan bli under en intervju. Vid en intervju finns en intervjuperson som kan påverka respondentens svar och det möjliggör ett icke tillförlitligt svar. Vidare anser Bryman (2011) kan både osäkerhet och blygsamhet finnas när man intervjuar personer och under enkäter kan personen ifråga våga vara ärlig.

12 Enkäter är också en fördel tidsmässigt eftersom individer kan utföra enkäten när de har tid i jämförelse med intervjuer som behöver planeras samt hittas tid att genomföra. Genom enkäter får du goda mätbara möjligheter eftersom upplägget och enkätens formalia är lika för alla. Det leder till att frågorna är formulerade på samma sätt och att det därmed inte finns någon risk för att olika frågor ställs till olika respondenter enligt Bryman (2011). En nackdel vid enkätundersökningar är att du inte har någon möjlighet att ställa fördjupade uppföljningsfrågor som kan ge mer detaljerade svar som rör undersökningen. I intervjusammanhang kan intervjuaren ställa frågor som ger en bredare kunskap och mer material till din studie i jämförelse med enkäter. En annan fördel med intervjuer som nämns är att intresset av att göra en intervju är högre än att svara på enkäter (Bryman, 2011).

4.3 Urval

För att samla in material till studien valde jag ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval innebär att respondenterna väljs ut genom att forskaren väljer att vända sig till personer i sin närhet som kan besvara studiens syfte (Trost & Hultåker, 2016). Med brist på tid och pengar har jag valt att göra ett stickprov som ska symbolisera befolkningen på bästa möjliga sätt. Det ska förmedla en bild av hur

In document Elevers upplevelser av motivation i förhållande till Idrott och Hälsa (Page 7-0)