Resultatdiskussion

Att motivation är nödvändigt för att utföra någon sorts av prestation känns självklart för de flesta, men frågan blir vilken motivationsform är den bästa eller den viktigaste. I den direkta frågan om eleverna känner sig motiverade svarade majoriteten av eleverna stämmer bra/stämmer helt. Hassmén och Hassmén (2010) anser att elever som är motiverade presterar bättre i skolsammanhang och det är viktigt att elever hittar sin inre motivation för att lyckas och hålla uppe ett långvarigt intresse för ämnet. I undersökningen var extern reglering den motivationsform som hade högst medelvärde (4) bland eleverna. Det resultatet går emot forskningen för långvarigt upprätthållande av intresse för ämnet Idrott och Hälsa. Hassmén och Hassmén (2010) menar att elever som styrs av yttre motivation har svårare att bibehålla ett långvarigt intresse medan de elever som styrs med inre motivation (3,7) kommer på ett betydligt enklare sätt att hålla uppe intresset. I studien framkommer det också att respondenter som styrs av inre motivation har i högre grad avsikt att utöva fysisk aktivitet efter studietiden. Efter som respondenterna kan både styras av inre och yttre faktorer blir de svårt att dra en generell bild av resultatet.

Wery och Thompson (2013) anser att skolan idag lägger för mycket fokus på yttre faktorer som betyg och kunskapsmål, de anser att skolan istället skulle försöka hitta elevers inre motivation. Salehpoor och Roohani (2020) menar istället att när man diskuterar yttre och inre motivation ska inte yttre motivation nedvärderas. De anser att yttre motivation ska framhävas som motivationsform då det är viktigt för många elever att nå uppsatta mål. Av resultatet i relation till kön visade det sig att medelvärdena var relativt lika. Den skillnad som är intressant är att män tenderar att ha högre motivation än kvinnor. Raposo m.fl., (2007) anser också att män i ämnet Idrott och Hälsa tenderar att ha högre motivation i ämnet och samtidigt vara alltmer fysisk aktiv efter studietiden.

Skolverket (2011) menar att eleverna ska upprätthålla ett längre långvarigt intresse för hälsa, fysisk rörelse och kunskap om olika livsstilar. I och med Skolverkets styrdokument och enligt Hassmén och Hassmén (2010), som menar att inre motivation är den bästa motivationsformen för individer att upprätthålla ett långvarigt intresse för fysisk träning och hälsoaspekter, blir det därför viktigt att framhäva inre motivation. Något som även Wery och Thompson (2013) belyser.

23 I frågan om korrelation mellan motivationsform och fortsatt fysisk rörelse hos elever efter studietiden visar resultatet att respondenterna med inre motivation och integrerad motivation har ett relativt starkt samband med fortsatt fysisk aktivitet efter studietiden. Det menas att eleverna som endast drivs av inre motivation (0,66) med stor avsikt kommer att utföra fysisk aktivitet efter studietiden. Den motivationsform som uppvisade störst korrelation i undersökningen var de respondenter som svarade integrerad motivation (0,69). De mynnar ut i att elever med inre motivation också drivs av yttre faktorer i sin studietid. En analys av det kan vara att elever som har en stark inre motivation också strävar efter ett högt betyg, vilket leder till att elever drivs av båda delarna. Respondenter som drivs av extern reglering (0,27) har ett svagt samband till fortsatt fysisk aktivitet och det innebär att sambandet mellan dessa faktorer anses vara lågt. Det stämmer överens med Hassmén och Hassmén (2010) teori om att personer med inre motivation har större chans att upprätthålla ett långvarigt intresse för fysisk träning. Det finns också ett samband med Skolverket (2011) som skriver i styrdokumenten att elever ska upprätthålla ett långvarigt intresse för fysiska rörelser, träning, hälsa och livsstil.

I jämförelse mellan kön ligger korrelationsvariablerna relativt nära varandra förutom integrerad motivation som hos kvinnor (0,78) har en större korrelation än hos män (0,69). Det mynnar ut i att kvinnor som styrs av integrerad motivation tycker att det känns naturligt att delta i undervisningen och de har även större sannolikhet att utföra fysisk aktivitet efter studietiden. Hos både män (0,23) och kvinnor (0,29) finns det lägsta sambandet vid extern reglering och det innebär att yttre motiverade elever löper mindre avsikt att utföra regelbunden fysisk träning efter studietiden. Extern reglering innebär en större känsla av kontroll hos eleverna, det innebär exempelvis påtryckningar av yttre omgivning och betyg (Jonsson, 2019). De respondenterna tenderar att ha lägre intentioner att utöva fysisk aktivitet efter studierna. Eftersom elever både kan drivas av yttre och inre faktorer blir det svårt att fastställa en fastställa en slutsats.

Vallenrand (2004) menar att individer som styrs av inre motivation vid fysisk aktivitet känner ett självbestämmande över sin träning, vilket i sin tur leder till en positiv känsla. Det betyder att själva känslan kring träning känns tillfredställande och aktiviteten är självbestämmande av individen.

Individer som styrs av yttre behov känner sig påtvingade att utöva aktiviteten och aktiviteten utgörs på grund av yttre faktorer. De två högsta sambanden finns vid inre motivation och integrerad motivation. Det leder till att motivationsformer med högre grad av självbestämmande ökar sannolikheten till fysisk träning efter studietiderna. Deci m.fl. anser (2001) anser att elever som

24 känner sig kompetenta samt känner samhörighet och självständighet inom ämnet Idrott och Hälsa också tenderar till ökad fysisk aktivitet efter studietiden.

I jämförelse mellan kön och fortsatt lärande om träning, kost och hälsa generellt ser vi utifrån studien att inre motivation (0,68) och identifierad motivation (0,68) har högst samband. Inre motivation har ett relativt starkt samband till fortsatt intresse för träning, kost och hälsa. Detsamma gäller identifierad motivation med samma relativt starka samband. Det betyder att med högre självbestämmande och att man känner det tillfredsställande finns det större avsikt till lärande efter studietiden. Hassmén och Hassmén (2010) menar också att med inre motivation finns ökad chans till regelbunden fysisk aktivitet och intresse över träning. Identifierad motivation som går mer emot yttre motivation visar också ett relativt starkt samband till fortsatt intresse för idrottsrelaterade frågor. Vid extern reglering (0,05) finns ett väldigt svagt samband till fortsatt intresse. Skolverket (2011) poängterar i styrdokument att elever ska beakta aktiviteter och träning för livsstilens betydelse. Det leder till betydelsen för idrottslärare och skola i helhet att finna elevers inre motivation till ämnet utifrån det resultat som visas här. Wery och Thompson (2013) poängterar också att betydelsen av elevers inre motivation är ofantlig samt att skolan ska lägga mer energi på att umgås med elever och hitta en tillfredsställelse i skolan.

En intressant observation är att i relation till kön ser vi att män (0,72) har ett starkt samband till fortsatt lärande och kvinnor (0,66) har ett lite mindre samband till fortsatt lärande i motivationsformen inre motivation. Båda uppvisar ett starkt samband till fortsatt lärande och kommer med både stark och medelstark sannolikhet att fortsätta att intressera sig för träning. En annan intressant iakttagelse från undersökningen är extern reglering hos kvinnor(0). Sammanfattningsvis ser vi att motivationsformer med större självbestämmande, samhörighet och kompetens har större sannolikhet och korrelation mot fortsatt regelbunden träning och lärande i träning, hälsa och kost. I jämförelse med Meckbach och Lundvall (2008) ser vi att män har högre avsikt till fortsatt lärande än kvinnor. En intressant analys blir att ju mer motiverad respondenterna är av yttre faktorer som betyg och omgivning desto mindre avsikt blir det till fysisk träning och lärande efter studietiden. Det blir påtagligt att när individer blir kontrollerade av exempelvis närstående kommer inte intresset att fortgå även om prestationen finns under studietiden. Inre motiverade individer har ett intresse att fortsätta och sambandet är relativt stark till fysisk rörelse och lärande. De känner tillfredsställelse och eget intresse till fysisk aktivitet och lärande genom ett självbestämmande.

25 Jag tror att gränsdragningen mellan olika motivationsfaktorer är svår, samtidigt som elever möjligtvis drivs av olika faktorer vi olika tidpunkter. En orsak kan vara det faktum att läroplanen inom Idrott och Hälsa har ett väldigt varierande innehåll. Exempelvis kan motivationen hos en elev variera stort när det gäller till exempel friluftsliv och styrketräning. Vissa elever kan uppleva en stark inre motivation till styrketräning, men inte till friluftsliv. Flexibiliteten i ämnet kan göra att motivationsfaktorerna hos elever kan variera i och med vilket område som undervisas.