Insamling av data

Gruppernas arbete har dokumenterats av mig som deltagande observa- tör. Jag har använt mig av ett antal olika observationsmetoder. Videoin- spelningar (1) av samtliga gruppers arbete och elevernas interaktion med varandra har blivit ett viktig inslag för att kunna dokumentera ar- betet under problemlösningsprocessen. Alla elever har också att beskri- vit sina resultat och diskussioner i en processpärm (2). Eleverna har haft tillgång till IKT, böcker och tidskriftsartiklar vid informationsök- ningen. Deras informationssökning med hjälp av datorerna har doku- menteras med hjälp av videoupptagningarna.

Eleverna har dessutom genomfört individuella, skriftliga prov med uppföljande intervjuer före (3) och efter (4) arbetet i grupperna. För- provet har också bestått av intervjuer om elevernas livs- och skolpro- jekt och deras kulturella bakgrund (5). Studien har således indelas i tre huvuddelardelar, vilka beskrivs i figur 4.

Figur 4. Sammanställning av studiens datainsamlingsmetoder

10.4.1 Förprov med uppföljande intervjuer

Avsikten med förprovet (se bilaga 3) och de uppföljande intervjuerna var att beskriva elevernas förståelse av problemställningen och därtill närliggande frågeställningar innan arbetet påbörjades. Det handlade om att beskriva förförståelsen av begrepp och teorier vilka eleverna fö r- väntades komma i kontakt med under problemlösningsprocessen. De uppföljande intervjuerna har genomförts med utgångspunkt från prov- svaren. Denna uppläggning har gett eleverna en möjlighet att förtydliga sina skriftliga svar och uttrycka sig muntligt och utan tidspress. Detta har varit särskilt viktigt för de elever som begränsas av att endast få avge skriftliga svar. Provet innehöll följande delar:

a. flervalsfrågor b. faktafrågor c. tillämpade frågor d. dilemmafrågor Datainsamlings- metoder före undervi sningen (3) Skriftliga för- prov med upp- följande inter- vjuer. (5) Intervjuer om elevernas livs- /skolprojekt och deras kulturella bakgrund. Datainsamlings- metoder under problemlösnings- processen (1) Videoinspel- ning av grup- pernas arbete. (2) Gruppernas anteckningar i sina proces- spärmar. Datainsamlings- metoder efter undervisningen (4) Skriftliga ef- terprov med uppföljande intervjuer.

Frågorna i förprovet har alltså både bestått av flervalsfrågor och frågor där eleverna har haft möjlighet att uttrycka sig fritt. Förprovet har också varit uppdelat i frågor av faktakaraktär och tillämpningsfrågor i kon- kreta situationer. Eleverna har också fått arbeta med dilemmaövningar där det handlat om att ta ställning till olika framtidsscenarier.

10.4.2 Intervjuer rörande elevernas skol-/livsprojekt och

kulturella bakgrund

Alla eleverna har intervjuats om sin kulturella bakgrund och syn på sin egen framtid (se bilaga 4). Avsikten var att få en uppfattning om hur eleverna ser på skolans och undervisningens roll när det gäller att för- verkliga sina livsprojekt. Eleverna har fått beskriva hur de ser på sin egen framtid och sitt yrkesval och vilken betydelse skolan och under- visningen får i detta perspektiv. I intervjuerna har eleverna även angett faderns och moderns utbildningsbakgrund och yrke. Eleverna har också angett om de har någon släkting eller nära bekant som arbetar inom den naturvetenskapliga eller tekniska sektorn i samhället. De har dessutom fått betygsätta skolans olika ämnen med utgångspunkt från intresse och attityd. Avsikten med denna del av intervjuerna har varit att möjliggöra en analys av relationen mellan familjebakgrund och attityd till skolans naturvetenskapliga undervisning.

10.4.3 Videoinspelning av gruppernas arbete

Elevernas arbete i grupperna har dokumenteras med hjälp av fem vi- deokameror. Varje grupps problemlösningsprocess och interaktion mellan gruppmedlemmarna har dokumenterats av en fast kamera med separat mikrofon. Avsikten med videoinspelningarna har varit att skapa möjligheter att fördjupa beskrivningen av elevernas förståelse genom att analysera elevernas aktiva användning av begreppen och teorierna under olika faser av problemlösningsprocessen. Detta har dessutom gett en möjlighet att analysera elevernas kunskapsutveckling under pro- blemlösningsprocessen. Videoinspelningarna har också möjliggjort en analys av på vilka sätt gruppmedlemmarnas interaktion har påverkat enskilda elevers förståelse och användning av naturvetenskapliga be- grepp och teorier. Varje grupp har haft tillgång till en dator med upp- koppling till Internet i nära anslutning till arbetsplatsen. Gruppens da-

toranvändning har därmed också kunnat dokumenteras med hjälp av videoupptagningarna. Detta har möjliggjort en analys av olika elevers användning av IKT (Jakobsson, 2001a,b).

10.4.4 Elevernas processpärmar

Under problemlösningsprocessen har eleverna fört anteckningar över gruppens arbete i en individuell processpärm. I denna har gruppens löpande arbete beskrivits och den insamlade informationen sparats. Eleverna har dessutom fått till uppgift att beskriva gruppens diskussio- ner, eventuella problem och de resultat man senare vill redovisa för sina kamrater. De har fått till uppgift att ange varifrån man fått infor- mationen och vilka informationskällor som upplevts som särskilt värde- fulla. Med andra ord har avsikten med processpärmen varit att tillsam- mans med andra produkter utgöra underlag för att beskriva hur elever utvecklar sin förståelse och användning av naturvetenskapliga begrepp och teorier under problemlösningsprocessens olika faser. Här har inter- aktionen mellan gruppmedlemmarna, när man sammanfattar sina re- sultat i processpärmen, varit i fokus.

10.4.5 Efterprov med uppföljande intervjuer

Efterprovet är identiskt med förprovet (se bilaga 3). Avsikten är att be- skriva elevernas förståelse och användning av begrepp och teorier av problemställningen och därtill närliggande frågor efter att problemlös- ningsprocessen avslutats. Dessutom är syftet att bedöma på vilket sätt enskilda elever utvecklat förståelsen av begrepp och teorier. Även ef- terprovet har följts upp av intervjuer för att ge eleverna en möjlighet att uttrycka sig både skriftligt och muntligt. För- och efterproven ger till- sammans möjligheter att beskriva elevers initiala och uppnådda kun- skap