Undersökningsdeltagare
Totalt 71 personer deltog i första fasen av denna undersökning. Av dessa 71 personer var 50 studenter i en psykologi A–kurs vid Luleå tekniska universitet. De resterande 21 var ledare på mellannivå som gick en kurs i Umeå höstterminen 2003. De båda grupperna bestod av de individer som var närvarande i kurserna den dagen undersökningen genomfördes.
Undersökningsdeltagarnas anonymitet försäkrades genom att deras namn eller identitet aldrig dokumenterades. Alla undersökningsdeltagare försäkrades om att testresultaten skulle komma att behandlas konfidentiellt vilket betyder att testen skyddas från obehöriga och att data förvaras på säkert sätt, inte längre än nödvändigt, för att sedan förstöras.
Material
För att samla in det empiriska underlaget användes ett frågeformulär med tio situationer med en öppen svarsmöjlighet för varje situation (Ledin, 2002). För att samla empiriskt underlag till de nya GLB-testdelarna, dvs. delar som mäter vad en gruppledare tänker och känner i en mötessituation användes det ovannämnda frågeformuläret med öppna svarsmöjligheter där frågan
”hur skulle agera” utbyttes till två frågor; frågan gällande kognition var: ”vad skulle du tänka”?
”Vilka olika tankar skulle du få om orsakerna till att denna störning har uppstått”? och frågan för emotion var: ”Vad skulle du känna? Vilka känslor skulle du få?” (Bilaga H).
Procedur
Frågeformuläret lämnades till de 50 Psykologi-A studenterna som ombads att skriva ned så många förslag på tankar och känslor som möjligt per situation. Undersökningsgruppen fick en kort presentation om arbetes syfte. Undersökningsdeltagarna tillfrågades om de ville ställa upp i undersökningen. Alla svarade ja. Undersökningsdeltagarna meddelades om att de inte skulle skriva sina namn på testet för att förbli anonyma. De informerades även om att testresultaten skulle förvaras säkert för att sedan förstöras när databearbetningen var slutförd. Frågeformuläret delades ut och undersökningsdeltagarna fick tillräcklig tid att läsa igenom anvisningarna. Det tog mellan 25 och 35 minuter för undersökningsdeltagarna att fylla i formuläret.
Undersökningsdeltagarna upplystes om möjligheten att fråga om hjälp under testets gång om det behövdes. Medan testet pågick kontrollräknades antalet närvarande undersökningsdeltagare.
Frågeformulären samlades in vart efter undersökningsdeltagarna blev klara och kontroll genomfördes av att formulären var korrekt ifyllda och besvarade i enlighet med anvisningarna.
När alla formulär var inlämnade kontrollerades att antalet formulär stämde överens med antalet undersökningsdeltagare. Proceduren var likadan för de 21 ledarna på mellannivå.
Databehandling
Kategoriseringen av kognitioner och emotioner hade en induktiv utgångspunkt. Först lästes
svaren igenom med omsorg för att få en allmän uppfattning om materialet. Kategoriseringen gjordes utifrån riktlinjer för ”coding” enligt Miles & Huberman (1994). När en tydligare uppfattning om hur materialet fördelade sig över de olika grupperna hade erhållits, sammanfördes förslagen till olika kategorier med kravet att det skulle vara så lika som möjligt inom kategorin och så olika som möjligt mellan kategorier, dvs. att de skulle vara ömsesidigt uttömmande och uteslutande.
En begreppslig referensram med fyra kategorier för kognitioner konstruerades utifrån kodningen.
Kategorierna för kognition blev: Extern attribution, intern attribution, förklarbart och ej förklarbart. Det visade sig emellertid att i fråga om kognitionerna fanns det tydlig överlappning mellan förslagen till kategorierna extern och förklarbart eftersom förslagen till förklarbart ofta innehöll externa orsaksbeskrivningar. Kategorierna extern och förklarbart sammanfördes och den nya kategorin benämndes till extern. Resten av svaren kategoriserades till ”restkategorin” (Bil.
A). Denna kategori innehåller svar som inte kunde användas (t. ex. svaret till kognitionsfrågan handlade om emotion och tvärtom). Under kategoriseringsprocessen samt konstruerandet av den nya kognitionsdelen till GLB - testet framkom det påtagliga likheter mellan svarsalternativet utreda i GLB - testets beteendevariabel och den nya kognitionsvariabeln ej förklarbart. Därför ändrades namnet på kognitionsvariabeln ej förklarbart till frågande redan i denna fas av testutvecklingen. Svaren till kognitioner var ofta utsträckta och kunde bestå av flera tankar och reflektioner. När så var fallet, delades svaren in i mindre delar vilka analyserades och dokumenterades var för sig. Framkom kognitioner av samma kategori mer än en gång, antecknades de inte igen.
Kategorierna för emotionerna blev: Intresse/nyfikenhet, kampvilja, stress och ängslan.
Beträffande kategorisering av emotionerna fanns det även där överlappning mellan undersökningsdeltagarnas förslag till två variabler, nämligen stress och ängslan. Dessa kategorier sammanfördes till en kategori som benämndes ängslan. Detta namn valdes eftersom förslagen till kategorin ängslan var fler än till kategorin stress och eftersom stress kan ha innebörden att ängslan upplevs. Resten av förslagen till emotioner kategoriserades till restkategorin (Bil. A). I restkategorin ingår neutrala känslor som inte ses som grundläggande och därmed varken handlar om upptäckandet eller närmandet av en människa (eller ett objekt) eller om överlevnad, dvs.
kämpa eller fly. Exempel på känslor i denna kategori är lugn och förvåning. (Även om det i denna uppsats valdes att inte betrakta förvåning som en av de grundläggande emotionerna kan det ändå vara lämpligt att påpeka att det finns emotionsforskare, t.ex. Izard, (1984) som gör det).
Denna restkategori är alltså en överskottskategori och emotioner som har placerats i den har inte använts i konstruktion av testet (Bil. B).
En begreppslig referensram med tre kategorier på kognition och tre på emotion konstruerades utifrån materialet.
Resultat
Sammanlagt erhölls 836 förslag på kognitioner och 849 på emotioner i de 10 situationerna.
Förslagen fördelade sig relativt jämt över de tio situationerna, 650 på kognitioner och 473 på emotioner vilka var användbara i testutformningen (Bil. A) medan 186 förslag på kognition och 416 förslag på emotion föll utanför den begreppsliga referensramen.
En begreppslig referensram med tre kategorier på kognition och tre på emotion konstruerades.
(Figur 3).
Kognition Emotion
(n = 650) (n = 473)
Figur 3. Begreppslig referensram för gruppledarens kognitioner och emotioner i mötessituationer.
Beträffande kognition är kategorierna:
1. Extern attribution – att orsaken till händelsen förklaras med hjälp av saker utanför en själv, som faktorer i situationen eller omgivningen.
2. Intern attribution – att orsaken till händelsen förklaras vara beroende av faktorer inom en själv, som personlighet, attityder eller karaktär.
3. Frågande – att orsaken till händelsen inte direkt kan förklaras utan personen undrar eller ställer frågor som kan vara både av extern eller intern art. Som exempel, individen undrar om det var någonting som han/hon sade som orsakade detta, eller beror störningen på faktorer i omgivningen?
Med avseende på emotion, så är kategorierna:
1. Intresse/Nyfikenhet – att personen har positiva känslor gentemot gruppen, han/hon närmar sig gruppmedlemmar, han/hon gillar sin roll och litar på sig egen förmåga som gruppledare.
2. Kampvilja – att personen känner sig ilsken, aggressiv eller irriterad. Personen vill ta itu med situationen.
3. Ängslan – att personen känner sig nervös, orolig, ängslig eller obekväm. Personen trivs inte i sin ledarroll eller personen vill helst fly undan från situationen.
Diskussion
Angående kognition visade kategoriseringen en tydlig överensstämmelse med Weiners klassiska teori (1985) om ”interna” och ”externa attributioner”. Det uppstod även en tredje kategori för kognition, nämligen frågande. Denna kategori innehåller element från externa och interna attributioner i form av frågor och undranden. På sätt och vis är denna kategori en blandning mellan den externa och interna attributionen med den skillnaden att undersökningsdeltagaren ofta är frågande om orsaken till störningen istället för att ha en specifik tanke, förklaring eller orsak i åtanke.
Kategoriseringen av emotioner visar överensstämmelse med Grays teori (1990) om de tre grundläggande emotionssystemen. Dessa är: BAS, the behavioral approach system (joy), F/FL S, the fight-or-flight system (anger/fear) samt BIS, the behavioral inhibition system (anxiety). Dessa emotionssystem motsvarar i viss mån kategorierna ”intresse/nyfikenhet”, ”kampvilja” och
”ängslan” i denna uppsats. Kategorin intresse/nyfikenhet motsvarar Grays behavioral approach system. Grays Fight-or-flight system innehåller både emotionerna ilska och rädsla. Till skillnad från Gray har emotionen ilska placerats under kategorin kampvilja och emotionen rädsla under kategorin ängslan. Det tredje emotionssystemet heter behavioral inhibition system och innehåller emotionen ängslan. Emotionen ängslan har placerats i kategorin ängslan.
Kategoriseringen av emotioner kan även tänkas likna Horneys (1937) teori om hur människor hanterar grundläggande ängslan. En skillnad är dock att Horney beskriver individer som visar ett neurotiskt tillstånd. Men hennes indelning av tre olika sätt att hantera grundläggande ängslan kan tänkas tillämpas även för psykiskt stabila ledare i arbetslivet som möter olika problem i gruppmötessituationer. Horneys ”moving towards” motsvarar variabeln ”intresse/nyfikenhet” i denna uppsats. Horneys ”moving against” motsvarar variabeln ”kampvilja” och ”moving away”
motsvarar variabeln ”ängslan”.
Jämför man Greys (1990) och Horneys (1937) indelning av emotioner med kategoriseringen av emotioner märks det att kategorin Intresse/nyfikenhet motsvaras av både Grays BAS (the behavioral approach system) och Horneys Moving Towards. Båda dessa betyder att man kommer närmare någonting. Kampvilja i denna kategorisering motsvaras mer av Horneys Moving Against än Grays F/FL S (the fight-or-flight system). Detta eftersom Grey, i sitt emotionssystem, har två alternativa handlingssätt: fight or flight alltså kämpa eller fly, när Horney har endast ett, Moving Against, alltså att man kämpar. Kategorin Ängslan innehåller element både från Greys BIS (the behavioral inhibition system) och Horneys Moving Away. Detta eftersom Grey talar om behavioral inhibition, alltså att beteendet förhindras p.g.a. t.ex. ängslan när Horney talar om Moving Away, alltså att man drar sig tillbaka från situationen.
Indelningen av emotionerna i olika kategorier i denna uppsats är även lik bl.a. Ekmans (1992) emotionsfamiljer. Exempel på känslor i kategorin ”intresse/nyfikenhet” är intresse, nyfikenhet och glädje. Exempel på kategorin ”kampvilja” är ilska, aggression och irritation. Exempel på känslor i kategorin ”ängslan” är rädsla, panik och oro (Bil. B). Det uppstod även en
”restkategori” i kategoriseringen av emotioner. Exempel på känslor i denna kategori är lugn och förvåning. Neutrala känslor (som t.ex. förvåning enligt Izard (1984)) är mycket svåra att operationalisera eller mäta. När är förvåning en lämplig reaktion hos en mötesledare? Vad följer av förvåning? Eller vad betyder t.ex. att känna sig lugn? Känner han/hon sig lugn och sansad för att lösa störningen i mötessituationen eller känner han/hon sig lugn trots störningen och lutar sig tillbaka utan att ha en tanke på att åtgärda störningen på något sätt.
FAS 2. TESTKONSTRUKTION
Material
Resultaten från Fas 1 sammanfördes till kategorier med kravet att de skulle vara så lika som möjligt inom kategorier och så olika som möjligt mellan kategorier, dvs. att de skulle vara ömsesidigt uttömmande och uteslutande.
Förslagen på kognitioner kategoriserades för varje situation. De oftast förekommande kognitionerna i varje kategori fick representera den variabeln i den specifika situationen.
Förslagen på emotioner kategoriserades. Alla förslagen användes inte i konstruktionen av testprototypen, utan de oftast förekommande sex förslagen till emotioner i respektive kategori och situation valdes. Dessa sex emotioner fördelades över de 10 situationerna så att tre av sex möjliga emotioner som var mest lämpliga att representera sin variabel i en specifik situation valdes ut. De utvalda emotionerna för varje variabel var:
Intresse/nyfikenhet: förväntansfullhet, glädje, intresse, motivation och nyfikenhet.
Kampvilja: arg, frustration, förargelse, ilska, irritation och upprördhet.
Ängslan: fruktan, nervositet, oro, rädsla och ångest (Bilaga B).
Ett frågeformulär med påståenden om kognitions- och emotionsfaktorn konstruerades. Därefter fick var och en av de sex variablerna (tre för emotioner och tre för kognitioner) tre fasta svarsalternativ, dvs. 18 per situation, som baserar sig på de svar och formuleringar som erhölls vid den första fasen av testutvecklingen.
Tre personer med ledarerfarenhet gav synpunkter på svarsalternativen. De fick skatta lämpligheten av svarsalternativen på en skala från 1 till 5. Där 5 betyder att ”jag skulle
tänka/känna så” och 1 betyder att ”jag skulle inte tänka/känna så”. Svaren behandlades statistiskt och det lägst skattade svarsalternativet i varje kategori i varje situation togs bort. När en situation uppstod, där ett svarsalternativ var starkt (alltså hade högsta poäng) och de två kvarvarande svarsalternativen hade samma poäng i skattningen valdes det alternativ som bedömdes som lämpligare i den situationen (också med tanke på svarsalternativen generellt). Alltså reducerades svarsalternativen till två alternativ per funktion och situation dvs. frågebatteriet kom att omfatta 108 svarsalternativ, alltså 12 per situation (Bilaga C).
Svarsalternativen som bygger på undersökningsdeltagarnas förslag till tankar och känslor i olika mötessituationer har vid vissa tillfällen fått ändras i viss omfattning. Allmänna principen har dock varit att göra så lite ändringar som möjligt för att inte subjektivt påverka materialet.
Undersökningsdeltagare
Urvalet bestod av två grupper. Den första bestod av 25 studenter vid en kurs i psykologi vid Luleå tekniska universitet. Den andra bestod av 9 stycken ledare vilka gick en utbildning (år 2003) för nyblivna chefer i ett större företag i Luleå.
Procedur
Gruppen som bestod av studenter testades först. Frågeformuläret administrerades vid tre tillfällen under två veckors tid, alltid i början på en föreläsning för att få så många som möjligt att besvara testet. Vid det första tillfället fanns 21 studenter närvarande. Testet utfördes i ett klassrum. Vid de följande tillfällena fanns 2 + 2 studenter närvarande. Dessa fick fylla i frågeformuläret i en annan ledig lokal. I början fick undersökningsdeltagarna en kort presentation om arbetets syfte. De underrättades om att deltagandet var frivilligt. Undersökningsdeltagarna informerades även om att de inte skulle skriva sina namn på testet för att kunna förbli anonyma. De informerades även om att testresultaten skulle komma att förvaras säkert för att sedan förstöras när databearbetningen var slutfört.
Frågeformuläret delades ut och undersökningsdeltagarna fick god tid på sig att läsa igenom anvisningarna. Undersökningsdeltagarna fick bedöma svarsalternativen på en skala från ett till fem, där ett innebär ”mycket olämpligt/så skulle jag absolut inte tänka” och fem ”mycket lämpligt/jag skulle tänka så”. För emotioner användes samma skala med den skillnaden att ordet tänka ersattes med ordet känna. Det tog mellan 20 och 30 minuter för undersökningsdeltagarna att fylla i frågeformuläret. Undersökningsdeltagarna hade möjlighet att räcka upp handen under undersökningens gång om de behövde hjälp. Frågeformulären samlades in vart efter undersökningsdeltagarna blev klara och kontroll av att formuläret var korrekt ifyllt gjordes. Med detta avsågs att alla uppgifter var besvarade i enlighet med anvisningarna.
Gruppen som bestod av 9 ledare testades två dagar senare. Ledarna var samlade i en av deras arbetsgivarföretags lokaler och testet utfördes i slutet av en tre timmars föreläsning. Ledarna fick en presentation av arbetets syfte och att testet inte var färdigtutvecklat och standardiserat än. De informerades även om att allt undersökningsmaterial skulle förvaras i säkerhet och förstöras genast efter det att det hade bearbetats.
Frågeformuläret delades ut och undersökningsdeltagarna fick en stund att läsa igenom anvisningarna Det tog mellan 20 och 25 minuter för undersökningsdeltagarna att fylla i frågeformulären. Undersökningsdeltagarna hade även denna gång möjlighet att räcka upp handen under testets gång om de behövde hjälp. Frågeformulären samlades in vart efter undersökningsdeltagarna blev klara och kontroll genomfördes för fastställa att formulären var korrekt ifyllda.
Databearbetning
Resultaten från undersökningen sammanställdes och analyserades med hjälp av programmet SPSS 11.0. Korrelationer har beräknats med Spearmans rho.
Resultat
Utfallen från försöken redovisas i Bilaga D. Exempel på histogram över ledarnas och studenternas svarsfrekvens för varje varje situation och variabel finns i bilagorna E och F. I bilaga G redovisas även kvartilavvikelse och median för varje svarsalternativ.
Analys av testvariablerna
Det färdigutvecklade testet ska kartlägga ledares beteende, tankar och emotioner i en gruppsituation där en störning inträffar. Ett lågt värde på en variabel visar på en svag funktion, dvs. att personen inte skulle bete sig, tänka eller känna så. Ett högt värde visar en stark funktion, dvs. att personen skulle bete sig, tänka eller känna så. För att kunna analysera den totala fördelningen av resultaten för varje variabel har svaren till fråga A och fråga B har lagts samman som en variabel. Frågorna har benämnts som A eller B för att göra det lättare att senare analysera svarsalternativen. Betygsskalan på frekvenshistogrammen över den totala fördelningen av resultaten sträcker sig från 2 till 10, där värde två betyder lägsta värdet ett på både frågorna A och B i frågeformuläret. Följaktligen betyder värdet tio högsta värdet fem på båda frågorna A och B i frågeformuläret.
Testresultaten för var och en av de sex variablerna för både ledare och studenter sammanställdes och analyserades med avseende på median och kvartilavvikelse (Tabell 1 och 2). Av Tabell 1 framgår avseende kognitionsvariabler för ledare och studenter att medianvärdet varierar mellan 6,0 och 8,0 och kvartillavvikelsen mellan 1,0 och 1,5.
Tabell 1. Medianvärden och kvartilavvikelser över kognitionsvariablerna för ledare och studenter.
Ledare (n = 9) Studenter (n = 25) Ledare (n = 9) Studenter (n = 25)
Median Median Kvartilavvikelse Kvartilavvikelse
Extern attribution 7,0 8,0 1,5 1,0 Intern attribution 6,0 6,0 1,5 1,5
Frågande 6,0 8,0 1,0 1,5
Av Tabell 2 framgår avseende emotionsvariabler för ledare och studenter att medianvärdet varierar mellan 5,0 och 7,0 och kvartilavvikelsen mellan 0,5 och 2,0.
Tabell 2. Medianvärden och kvartilavvikelser över emotionsvariablerna för ledare och studenter.
Ledare (n = 9) Studenter (n = 25) Ledare (n = 9) Studenter (n = 25)
Median Median Kvartilavvikelse Kvartilavvikelse
Intresse/nyfikenhet 7,0 7,0 1,0 1,0
Kampvilja 6,0 6,0 2,0 1,5
Ängslan 5,0 5,0 1,0 0,5
Ett frekvenshistogram över den totala svarsfrekvensen för både ledarnas och studenternas kognitions- och emotionsvariabler för att kunna urskilja en eventuell normalfördelning gjordes(Bil. D). En variabel fungerar väl om den har ett medianvärde 6 och en kvartilavvikelse omkring 2. Då kan variabeln sägas vara diskriminerande mellan individer. Angående ledare och kognitionsvariabler följer variabeln intern normalfördelningskurvan, men inte jämnt, medan variabeln frågande är något positivt snedfördelad. Variabeln extern är ännu mer positivt snedfördelad. Angående emotionsvariabler, följer variabeln kampvilja normalfördelningskurvan, men inte jämnt. Variabeln intresse/nyfikenhet följer normalfördelningskurvan, men inte jämnt, medan variabel ängslan inte är normalfördelad.
Avseende studenternas kognitionsvariabler är endast variabeln intern normalfördelad. Gällande emotionsvariablerna är variabeln kampvilja något positivt snedfördelad. Variabeln intresse/nyfikenhet följer normalfördelningen, men inte jämnt, medan variabeln ängslan är något negativt snedfördelad.
Även korrelationer beräknades för att undersöka hur variablerna inom respektive faktor (kognition och emotion) höll sig till varandra.
Beträffande kognition erhölls en signifikant negativ korrelation mellan variablerna extern och intern (Tabell 3). Gällande emotion erhölls en signifikant negativ korrelation mellan variablerna intresse/nyfikenhet och kampvilja samt en signifikant positiv korrelation mellan variablerna kampvilja och ängslan.
Tabell 3. Korrelationer mellan kognitions- och emotionsvariabler för ledare.
Kognition Emotion
Extern Intern Frågande Int./nyfik. Kampv. Ängslan Extern 1 -,289** -,071 Int./nyfik. 1 -,307** -,108 Intern -,289** 1 ,147 Kampv. -,307** 1 ,225*
Frågande -,071 ,147 1 Ängslan -108 ,225* 1
**p<0,01.
*p<0,05.
Med avseende på kognition erhölls en signifikant positiv korrelation mellan variablerna extern och frågande (Tabell 4). Variabeln intern korrelerar positivt även den med variabeln frågande.
Vad gäller emotion erhölls en signifikant positiv korrelation mellan variablerna kampvilja och ängslan.
Tabell 4. Korrelationer mellan kognitions- och emotionsvariabler för studenter.
Kognition Emotion
Extern Intern Frågande Int./nyfik. Kampv. Ängslan Extern 1 ,099 ,192** Int./nyfik. 1 -,067 ,001 Intern ,099 1 ,336** Kampv. -,067 1 ,395**
Frågande ,192** ,336** 1 Ängslan ,001 ,395** 1
**p<0,01.
*p<0,05.
Analys av svarsalternativen
För varje variabel i de tio situationerna fanns två svarsalternativ som reducerades till en per variabel. För att ett svarsalternativ ska vara diskriminerande mellan olika individer bör svarsalternativet för en population vara normalfördelat med medelvärdet 3,0 och kvartilavvikelsen 1,0.
För att bedöma vilka svarsalternativ som skulle vara kvar sammanställdes och analyserades testresultaten med avseende på median och standardavvikelse. Ett frekvenshistogram över svarsfrekvensen gjordes för varje svarsalternativ för att kunna bedöma fördelningen (exempel på dessa i Bil. E och F).
Studentsituation 8, svarsalternativ 2A exemplifierar ett svarsalternativ som är diskriminerande mellan individer. Den har medianvärdet 3 och kvartilavvikelsen 0,5 och är normalfördelad (Figur 6).
Betyg
5,0 4,0 3,0 2,0 1,0
Studenter sit 8:2A (int)
Frekvens
12
10
8
6
4
2
0
Figur 6. Resultatets fördelning för studentsituation 8, svarsalternativ 2A.
Ledare, situation 8, svarsalternativ 3A, är ett exempel på ett svarsalternativ som exkluderades eftersom den inte var diskriminerande mellan individer. I detta exempel gav försökspersonerna bara höga bedömningar. Medianvärdet var skilt från 3,0 och kvartilavvikelsen var liten (Figur 7).
Betyg
Ledare sit 8:3A (frå)
Fre
Figur 7. Resultatets fördelning för ledare situation 8, svarsalternativ 3A.
Oftast har ingen av de två svarsalternativen en standardiserad normalfördelning. Det svarsalternativ med en fördelning som mest liknar en normalfördelning och har ett medelvärde omkring tre samt en god spridning väljs då.
Studentsituation 4, svarsalternativ 2B hade medianvärdet 3 och kvartilavvikelsen 1,0, men är inte normalfördelat. Detta är ett exempel på ett svarsalternativ som bör formuleras om något, eftersom formuleringen bidrar till att undersökningsdeltagarna gör centrerade bedömningar (Figur 8).
Studentsituation 4, svarsalternativ 2B hade medianvärdet 3 och kvartilavvikelsen 1,0, men är inte normalfördelat. Detta är ett exempel på ett svarsalternativ som bör formuleras om något, eftersom formuleringen bidrar till att undersökningsdeltagarna gör centrerade bedömningar (Figur 8).