Insamlingsmetod och urval

Denna studie är begränsad till att jämföra klimatrapporteringen hos Dagens Nyheter och The New York Times under tidsperioden 1 november till 30 november 2020. För att identifiera nyhetsartiklar om klimat, i meningen miljö och klimat, har vi använt oss av sektionerna på respektive tidnings hemsida. Urvalet består av renodlade nyhetsartiklar. Artiklar av kortare karaktär, till exempel notiser eller krönikor och debattartiklar eller artiklar som skrivits i första person, har uteslutits.

Genom att gå in på fliken Klimatet på Dagens Nyheters hemsida fick vi tillgång till artiklar skrivna om det berörda ämnet. Dagens Nyheter hade sammanlagt publicerats 47 artiklar om klimatet den senaste månaden. Det blev ett bortfall av 21 artiklar som var skrivna under ledare/debatt och som därav inte var relevanta för vår uppsats. Resterande 26 artiklar användes som material och grund till vår analys. Tillvägagångssättet för urvalet av artiklarna från The New York Times gick till på samma sätt. Genom att gå in på Climate and Environment fick vi fram 394 artiklar under den berörda perioden. För att därefter avgränsa antalet ytterligare filtrerade vi utefter sektionen climate. Under denna sektion fanns 36

artiklar. Det blev ett bortfall av en artikel som bestod av ett videoreportage och som därför inte är relevant för vår studie.

Tidning Antal artiklar Antal dagar

Dagens Nyheter 26 30

The New York Times 35 30

Tabell 1. Urvalsschema

I tabellen ovan framgår antal artiklar som tidningarna publicerat under tidsperioden för denna studie. Dagens Nyheter hade således publicerat 26 artiklar och New York Times 35 artiklar relaterade till klimatkrisen under 1-30 november 2020.

5.4 Metodval

Uppsatsen bygger på en kombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. Detta kallas för triangulering, där kombinationen av olika metoder används för att kompensera för respektive metoders svagheter, enligt Mikael Hjerm och Simon Lundgren (Hjerm & Lundgren, 2014).

Denna studie använder sig av triangulering för att bättre kunna besvara studiens frågeställningar och den kvalitativa delen förväntas fördjupa förståelsen för de kvantitativa resultaten. De kvantitativa och kvalitativa metodsystemen bygger på det gemensamma syftet att vilja förklara och förstå samhället (Holme & Solvang, 1997). Genom att kombinera en kvalitativ innehållsanalys med en kvantitativ finns det fler möjligheter att nå ökad kunskap om det studerade ämnet. Hjerm och Lundgren understryker att det är eftersträvansvärt att kombinera båda metoderna eftersom det i förlängningen leder till att analysarbetet berikas ur ett antal aspekter (Hjerm & Lundgren 2014). Därför är användandet av både kvalitativa och kvantitativa metoder relevant för vår uppsats då vi vill få djupare förståelse i de klimatjournalistiska artiklarnas innehåll utifrån studiens valda teorier men samtidigt presentera kvantitativa resultat.

5.4.1 Kvantitativ innehållsanalys

“Kvantitativ baserade innehållsstudier innebär med nödvändighet att välja ut enskilda aspekter som man mäter separat en och en” (Ekström & Larsson, 125).

Den kvantitativa innehållsanalysen är en relevant metod att använda om man vill göra ett större material tillgängligt för analys. Den kvantitativa metoden menar att man ser till det generella snarare än det enskilda. När man använder sig av kvantitativ innehållsanalys jobbar man ofta med variabler. Dessa variabler ställer man sedan som standardiserade frågor till innehållet. Man ska alltså kunna beskriva ett större material utifrån den analys man gjort (Ekström & Larsson, 2010, 119). Den kvantitativa innehållsanalysen har länge dominerats av traditionella massmediers nyhetsinnehåll. Den har även använts i exempelvis undersökningar av språkbruk och stil i pressen, kulturindikationer via reklaminnehåll, diskussionsforum på internet och vidare (Ekström & Larsson, 2010, 120). Denna typ av metod kan alltså användas genom undersökandet av artiklarnas textinnehåll. På så sätt är det möjligt att identifiera mönster gällande återkommande teman exempelvis. Vikten vid den kvantitativa innehållsanalysen ligger på det kodschema som konstrueras för att angripa materialet (Ekström & Larsson, 2010).

Inför den kvantitativa innehållsanalysen samlade vi först in det materialet som skulle analyseras. Efter insamlingen av materialet identifierade och konstruerade vi ett antal gestaltningsramar som kan appliceras på artiklarna och fungera som koder/kategorier. Den kvantitativa innehållsanalysen använder olika koder/kategorier genom vilka forskningsproblemet angrips (Østbye et al., 2004). Eftersom vi inte är intresserade av att återge resultat från enskilda artiklar, utan snarare att redovisa en samlad bild av respektive tidnings gestaltning av klimatkrisen lämpar det sig att använda sig av denna typ av generella kategorisering. De kategorier som har utformats ligger så nära uppsatsens frågeställningar som möjligt för att genom operationalisering av materialet kunna besvara dessa.

Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen presenteras med hjälp av diagram som jämför Dagens Nyheter och The New York Times. Dessa diagram baseras på vår kategorisering av artiklarna (se bilagor).

5.4.2 Kvalitativ innehållsanalys

Alan Bryman (2016) beskriver en kvalitativ metod som kunskapsteoretisk, vilket innebär att fokuset oftast ligger på att skaffa en djupare förståelse om den sociala verkligheten vi lever i.

Bryman menar vidare att fokuset för forskaren ligger på de teman som undersöks i materialet

sättet att den oftast undersöker och tar fram kvantifierbara och generaliserbara resultat i materialet; det kan exempelvis handla om att räkna förekomsten av ett visst ord i ett givet material medan den kvalitativa innehållsanalysen används för att få en djupare kunskap och förståelse för de företeelser som studeras. Denna metod bygger inte på att generalisera materialet utan snarare att skapa och bidra med ny kunskap genom att tolka materialet.

Inför den kvalitativa innehållsanalysen samlade vi först in det materialet som skulle analyseras. Efter insamlingen av materialet konstruerade vi ett kodningsschema baserat på kategorier för att vidare operationalisera materialet, vilket beskrivs utförligare i föregående avsnitt (se 5.1.1 Kvantitativ innehållsanalys). Vi kommer utifrån dessa kategorier redovisa citat från ett urval av artiklarna, för att visa varför vi kategoriserade de som vi gjorde.

Eftersom uppsatsens omfång är begränsat kommer vi inte kunna redovisa exempel från alla artiklar. Denna kvalitativa innehållsanalys kommer bidra med transparens om hur vi har tolkat och analyserat materialet och på så sätt bidra till studiens tillförlitlighet.