Omfattningen av tematiska och episodiska gestaltningar

Resultatet på forskningsfråga (3) I vilken omfattning använder sig tidningarna av tematiska och episodiska gestaltningsramar? visar att majoriteten av artiklarna som publicerades mellan 1-30 november 2020 på Dagens Nyheter och The New York Times hemsida hade en tematisk gestaltningsram. En av skillnaderna som identifierades mellan tidningarna var att The New York Times i högre utsträckning använde sig av tematiska gestaltningar än Dagens Nyheter. Med utgångspunkt i Shanto Iyengars teori och forskning, är det därför rimligt att anta att The New York Times gestaltning av klimatkrisen, genom främst tematiska ramar, har en större effekt på den allmänna opinionen än Dagens Nyheters journalistik. Dagens Nyheter använde dock i högre utsträckning episodiska ramar vilket enligt Iyengar oftast framkallar starkare känslomässiga reaktioner från mottagarna. Se diagram nedan (figur 3):

Figur 3. Sammanfattande tabell över episodiska och tematiska gestaltningsramar i Dagens Nyheter och The New York Times (se Bilaga 3 och Bilaga 4).

Sammanlagt analyserades 26 artiklar publicerade i Dagens Nyheter. Av dessa hade 15 artiklar, 57,69%, en tematisk gestaltningram. Tio artiklar, 38,46%, hade en episodisk gestaltningsram. Utöver detta finns det ett bortfall på 3,85%, eftersom en artikel ej gick att kategorisera.

Sammanlagt analyserades 35 artiklar publicerade i The New York Times. Av dessa hade 22 artiklar, 62,86%, en tematisk gestaltningsram. Tio artiklar, 28,57% hade en episodisk gestaltningsram. Slutligen fanns ett bortfall på 3 artiklar, 8,57%, vilka ej gick att kategorisera i någon av gestaltningsramarna.

För att summera visar resultatet av undersökningen att en majoritet av de artiklar som publicerats av båda tidningarna har en tematisk gestaltningsram. The New York Times hade dock en högre andel artiklar med tematisk gestaltningsram, 62,86%, jämfört med Dagens Nyheter, som hade den något lägre siffran 57,69%. Dagens Nyheter publicerade däremot i högre utsträckning artiklar med en episodisk gestaltningsram, 38,46% i förhållande till The New York Times där samma siffra endast var 28,57%. Detta resultat innebär att både The New York Times och Dagens Nyheter under november 2020 publicerade tematiska artiklar i

högre utsträckning än episodiska artiklar. Dagens Nyheter hade dock en jämnare fördelning mellan episodiska och tematiska artiklar jämfört med New York Times. Nedan visas hur nyhetsartiklar enligt dessa ramar ser ut:

6.3.1. Artiklar med episodisk gestaltningsram

En av Dagens Nyheters artiklar som kategoriserades som episodisk inleddes: ‘’Vita huset har sparkat klimatforskaren Michael Kuperberg som var chef för U.S Global Change Research Program’’ (se bilaga 3, artikel 6). Genom att identifiera klimatforskaren vid namn så närmar sig artikeln ämnet genom en episodisk gestaltningsram. Vidare beskriver samma artikel

‘’Michael Kuperberg som har haft sin post sedan 2015 var bland annat ansvarig för den stora klimatrapporten National Climate Assessment.’’(se bilaga 3, artikel 6). Att lämna personliga detaljer, som att nämna hur länge Kuperberg innehaft sin post, hjälper till att öka det känslomässiga engagemanget hos mottagarna om personen i fråga. Denna typ av artikel kategoriserar sig således som episodisk enligt vår tolkning av Iyengars teori. Ytterligare en av Dagens Nyheter’s artiklar som kategoriserades som episodisk inleddes:

‘’Lill Hansen minns hur vattnet i hallen stod henne upp till knäna.

– Vi stod bara och tittade och tänkte “det här händer inte”. Vi försökte rädda matbordet genom att ställa det på flaskor, men det var ju meningslöst. Allt gick väldigt fort.’’ (se bilaga 3, artikel 12)

Denna artikel handlar om att hela Halmstad kommun hotas av översvämningar och därför ska förstärkas för att mäkta med de nya hoten från klimatförändringarna. Artikeln använder sig av en specifik person och dess egen upplevelse av en viss händelse, vilket är ett sätt att personifiera problemet och närma sig ett ämne med en episodisk gestaltningsram. Följande citat är ytterligare ett utdrag från en artikel, publicerad av The New York Times, som kategoriserades som episodisk:

“In 2015, a loggerhead turtle in Georgia was found with a toothbrush and fork in its digestive tract, among other items. Two years later, another turtle was found in New York with a plastic dental flosser inside it. Food wrappers, sandwich bags, sponges, and even decorative plastic Easter grass were among the items discovered. A bottlenose dolphin in North Carolina had its head

stuck in the hole of a flying disc. In Virginia, a DVD case lacerated the stomach of a sei whale.’’ (se bilaga 4, artikel 23)

Även här gestaltades ett stort problem, plastföroreningar, i relation till enskilda djur och händelser.

6.3.2 Artiklar med tematisk gestaltningsram

De tematiska gestaltningarna fokuserar på politiska frågor och händelser i ett bredare sammanhang. Vi kunde utifrån artiklarna i Dagens Nyheter och The New York Times identifiera flertalet artiklar som kategoriseras som tematiska, se följande:

“USA är världens näst största utsläppsland och står för närmare 15 procent av de globala utsläppen, endast Kina är värre med cirka 28 procent. USA är också världens största ekonomi. Vilken väg landet väljer för de fyra kommande åren påverkar klimatkrisen och klimatarbetet inte bara i den egna nationen utan även i övriga världen.” (se bilaga 3, artikel 3)

I utdraget ovan från Dagens Nyheter kan vi se hur man talar om de globala utsläppen i en större kontext. Man listar upp statistisk fakta på hur USA är det näst största utsläppslandet efter Kina och presenterar utsläppen procentuellt. Därför närmar sig denna artikel ett ämne med tematisk gestaltningsram.

I ett annat exempel från Dagens Nyheter kan vi läsa om hur djurens rörelser visar hur klimatet i Arktis förändras. Här kan vi se hur de använder sig av exempel från en databas som innehåller observationer av 8000 individer från olika djurarter. Eftersom denna artikel presenterar resultat från undersökningar kategoriseras artikeln som tematisk:

“Databasen Arctic Animal Movement Archive, AAMA, innehåller nu fler än 15 miljoner observationer av totalt 8.000 individer från 86 olika djurarter.

Det är havslevande däggdjur, som sälar och valar; landlevande djur som björnar, vargar, rävar, renar och älgar; och många olika arter av havsfåglar, sjöfåglar, vadarfåglar och rovfåglar. Djuren har försetts med gps,

radiosändare eller annan märkning för att forskarna ska kunna följa deras rörelser.” (se bilaga 3, artikel 5)

I en artikel från The New York Times presenteras de globala utsläppen procentuellt:

“Besides production of fossil fuels including coal, methane also comes from landfills and agriculture, including livestock and rice farms. Natural sources such as wetlands produce around 40 percent of the worldwide emissions.” (se bilaga 4, artikel 15).

Artikeln handlar om att en ny teknik kan precisera små metanläckor från rymden varpå statistik förekommer genomgående i artikeln. Den här artikeln från The New York Times kategoriseras därför som tematisk.